Det är med förvåning och oro vi i Riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk (SVARIKS) reagerar när vi ser att Kristdemokraterna presenterar förslag om att lägga ner modersmålsundervisningen på samtliga skolor i landet. Det är också ett förslag som ligger långt ifrån den politik som partiet själva tidigare stått för: “Det är viktigt med modersmålsundervisning då forskning visar att goda kunskaper i modersmål underlättar inlärningen av nya språk. “
Kristdemokraterna har rätt i sitt tidigare antagande att det finns gott om forskning som stödjer vikten av modersmålsundervisning och att den också gynnar språkinlärningen av ett andraspråk. Goda kunskaper i modersmål är en nödvändig grogrund för all annan inlärning – en koppling till kunskapsutveckling som Inger Lindberg, professor emerita i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, var tidig med att replikera. Bland forskningen kan nämnas en studie från 2018 av Natalia Ganuza och Christina Hedman vilken bland annat visade på ett positivt samband mellan elevers läsförståelse i somaliska och deras skolresultat i ämnen som svenska som andraspråk och matematik. Detta resultat är också i linje med annan forskning kring modersmål och andraspråksinlärning. I artikeln Bilingual Children’s Mother Tongue: Why is it important for education? lyfter till exempel forskaren Jim Cummins fram flertalet exempel på hur betydelsefullt modersmålet är för elevers skolframgång. För mer forskning och genomlysning av modersmål rekommenderar vi den utredning som nyligen gjorts: För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering -Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18).
I SVARIKS finns medlemmar och lärare från hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning, representerade och vi i styrelsen står helhjärtat bakom det som Kristdemokraterna tidigare stått för, och ännu presenterar som sin offentliga ståndpunkt: ”Barn och unga med ett främmande modersmål har rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan.” Om Kristdemokraterna väljer att justera sin ståndpunkt och lägga om sin politik utan hänsyn till relevant forskning och beprövad erfarenhet vill vi passa på och peka på hur rätten till modersmålet lyfts bland annat i Språklagen:
“Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket […] Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”
Även Skollagen 10 kapitlet 7 § slår fast att:
“En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om.
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.”
Kristdemokraternas förslag är alltså inte enbart ett skolpolitiskt förslag, utan ett förslag som, om det antogs, med nödvändighet – oavsett om man tycker att detta är önskvärt eller ej – skulle ge svallvågor i form av att lagar skulle behöva arbetas om.
Det finns stora utmaningar kopplade till modersmålsundervisning men man måste också ha i åtanke den väldigt heterogena grupp som läser modersmål och att ansvaret för utmaningarna ligger hos huvudmän att hantera och ta sig an. När Kristdemokraterna i sitt förslag tar upp möjligheterna att använda medel från modersmålsundervisningen för att förbättra svenska för invandrare ställer vi oss inom SVARIKS tvivlande till att skolförsämringar för barnen skulle ge bättre resultat för föräldrarna. Lösningen till de problem som finns kopplade till ämnet svenska som andraspråk och svenska för invandrare ligger inte i att skära ned i ena änden och fördela till den andra som en del partier tycks tro.
Riksförbundets förhoppning är att mer resurser sätts till istället för att dras bort eller omfördelas. Det vore en välkommen och välbehövlig satsning på skolfrågor som allt för oftast diskuteras men alltför sällan prioriteras.
Vi uppmanar politiker och partier att se till forskning samt ta kontakt med oss yrkesverksamma i skolan och våra elever för att få bättre inblick i problem och tänkbara lösningar på de svårigheter man vill bemöta. Vill man verkligen förbättra förutsättningarna för flerspråkiga elever behöver man ta till sig den kunskap som finns hos såväl forskning som lärare om vilken undervisning som fungerar. Det är hos professionen kunskapen finns.
Styrelsen för Riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk