Vi hoppas att vi alltid får jobba i tvålärarskap


Ida och Kicki Olhans är så kallade parlärare. De arbetar sida vid sida i klassrummet under läsårets alla dagar. Tillsammans utvecklar de sin undervisning och de didaktiska samtalen tar aldrig slut. Här reflekterar de över sin undervisning, det kollegiala lärandet när man arbetar i tvålärar-system samt andra vägar för samarbeten som gynnar eleverna på skolan.

Artikel publicerad i Lisetten nr 2 2020. Intervju: Anna Göransdotter Magnusson.
Bilder: Ida Olhans och Kicki Olhans

Kicki och Ida Olhans

Berätta om hur ni arbetar med undervisning i ert klassrum. 

I vårt klassrum undervisar vi både i svenska och i svenska som andraspråk. En av oss är utbildad i svenska som andraspråk och en i svenska, men vi tänker att det inte innebär den stora skillnaden som man skulle kunna tro. Att arbeta språkutvecklande, med bildstöd, högläsning för gemensamma upplevelser, att packa upp texter tillsammans och att skriva gemensamt gynnar de allra flesta elever i ett klassrum. Sedan gör vi naturligtvis individuella lösningar men vår grundidé är att alla ska kunna delta i klassrummet, oavsett kursplan. 

En styrka vi har sett i klassrummet där vi undervisar parallellt i svenska och svenska som andraspråk, är att arbeta med genrepedagogik. Genrepedagogikens styrka är att det är gemensamt arbete där samarbete får vara i fokus. I kombination med genrepedagogik arbetar vi med cirkelmodellen. Här ser vi en stor vinning eftersom vi kan inkludera alla elever på ett naturligt sätt utifrån deras individuella kunskapsutveckling och tillsammans utvecklar vi nya kunskaper. Att hitta nya perspektiv är också hur vi skapar vårt sätt att arbeta med språkutvecklande arbetssätt eftersom det gynnar så många fler än eleverna med annat modersmål. 

Inför skolans Nobelmiddag viker klassen servetter.

Hur organiserar ni undervisning för nyanlända elever?

En tvist i det hela är att nyanlända elever kan få det tufft om de ska direkt ut i en klass i årskurs 7–9. Personligen tror vi att man behöver grundläggande kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet på högstadiet i ämnet svenska. Men när eleverna ska komma till klassen fullt ut, behöver vara en process eftersom alla lär sig olika fort. Vi för en dialog tillsammans i ämneskollegiet kring förberedelsegruppen och de eleverna som för tillfället har sin svenskundervisning där, om hur de ligger till och när de kan slussas över till klassen. Vi tycker att vi kan se utvecklingspotential här på det sättet att det kanske kan bli ännu mer flexibelt. Vi ser en styrka i om eleverna i förberedelsegruppen är med på vissa arbetsområden eller att de kanske är med i uppstarten på lektionerna. Ett av de bästa samarbeten vi har är när vi samarbetar med Språkvalet och läraren och eleverna där är med oss under ordinarie svenska. Det innebar att den läraren kan jobba vidare med det vi gör eller jobba med förförståelse inför kommande områden. Vi jobbar oftast med teman och då vet de vad vi gör. Både lärare och elever tycker det är framgångsrikt och leder till en bättre kunskapsutveckling för eleverna, berättar Kicki.

Hur länge har ni arbetat med tvålärarskap och vilka är de stora fördelarna?

Vi har jobbat i tvålärarskap sedan 2015 och vi hoppas att det fortsätter för alltid. Att vara två lärare innebär en trygghet, man är aldrig själv med beslut, bedömningar och annat. 

En annan stor fördel är att vi inte behöver vikarier vid sjukdom och det innebär mindre jobb att inte behöva arbeta igen sin egen frånvaro. Vi tror också att eleverna uppskattar att de slipper nya lärare i klassrummet vid kortare frånvaro. 

  • Vasaskolan i Hedemora är en högstadieskola med ca 400 elever, fördelat på fem klasser i varje årskurs. Elevantalet varierar men i dagsläget är det ca 25–30 elever i varje klass. 
  • Skolan är organiserade i horisontella arbetslag med ca 15 pedagoger i varje. Man har även ämneslag där svenska och svenska som andraspråk har ett eget lag.
  • På Vasaskolan har de flesta ämnen två lärare i samma klassrum.

Vi tycker att den stora fördelen med tvålärarskap är sambedömningen, att man genom diskussioner säkerhetsställer bedömningarna för eleverna. Att man kan se ur olika perspektiv vad en elev har presterat, hur aktiv den är i klassrummet, processen eller vägen till kunskap, det tycker jag är en styrka, menar Kicki.

Men även att man inom tvålärarskapet kan organisera viss specialpedagogisk undervisning, att ge eleverna den extra tid som de behöver. Vi vill påstå att man lättare kan få med alla elever och att se alla elever i tvålärarskapet. Om man jobbar ihop med någon man är trygg med är det lättare att spegla varandra i tvålärarskapet. Man måste våga fråga varandra om hur vi tänker i olika situationer, varför gör vi detta, och framförallt för vem? Som vi sa tidigare, är den stora fördelen är att vi kan se på elever ur olika perspektiv, vi är olika personer med olika erfarenheter. Vi tänker också att de erfarenheter vi har i kombination med vetenskap och det kollegiala lärandet, där vi exempelvis läser gemensam litteratur, utgör en grogrund för att vilja lära mer om andraspråksinlärning, säger Ida.

”Tillsammans är vi ständigt kritiska till vår undervisning och vrider och vänder på saker som händer, uppgifter och arbetssätt och letar nya förhållningssätt till den elevgrupp vi står framför.”

För oss är kollegialt lärande när mer än en lärare systematiskt arbetar med utvecklingsfrågor tillsammans. Vi kan se att tvålärarskapet är som klippt och skuret för det och att utmaningen här är att dokumentera vad man observerar för att få det systematiskt samt att kunna ta kritik på ett sätt att det utvecklar dig som lärare. Tillsammans är vi ständigt kritiska till vår undervisning och vrider och vänder på saker som händer, uppgifter och arbetssätt och letar nya förhållningssätt till den elevgrupp vi står framför. I tvålärarskapet behöver man vara prestigelös och kunna ta kritik från sin närmaste kollega, men hur många har den möjligheten? Vi skulle vilja att alla fick prova på att arbeta i ett tvålärarskap för att det är så utvecklande för oss som lärare och hur vi förhåller oss till undervisningsgruppen i förhållande till läroplaner, uppgifter och relationer med eleverna.

Vill du läsa fler artiklar från Lisetten? Prenumerera!

Vi försöker att kontinuerligt utvärdera och analysera undervisningen och tvålärarskapet gör att det blir ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Vi ser bara positiva saker med att vara två lärare i klassrummet. Det är en ständig fortbildning för mig som lärare och undervisningen utvecklas hela tiden eftersom man alltid är två som reflekterar. Det är ju också så att det skapar oändliga möjligheter till att arbeta med specifika elever, göra olika gruppindelningar eller göra riktade insatser mot enskilda elever. För oss innebär kollegialt lärande att två eller fler lärare tillsammans utvärderar och utvecklar undervisningen utifrån den undervisningsgruppen vi har, i syfte att öka elevernas kunskapsutveckling, menar Ida.

Hur arbetar ni med kollegialt lärande utanför tvålärarskapet?

Kollegorna i ämnena svenska och svenska som andraspråk är viktiga personer som vi ofta diskuterar och resonerar tillsammans med. Vi byter erfarenheter, uppgifter eller annan information. Sedan har vi en rektor som lägger stor vikt vid kompetensutveckling vilket gör att vi svetsas samman i kollegiet. Det gör att vi kopplar ihop beprövad erfarenhet till ett förhållningssätt som är utvecklande för vår undervisning. 

Alla årskurser har resurspedagoger som har det övergripande elevansvaret för de elever som är i behov av extra stöttning av olika slag. Alla lärare är ansvarslärare för en klass och har, som det låter, ett ansvar för den klassen vid till exempel inskrivningssamtal, friluftsdagar och föräldramöten. Vi tycker att det är en bra kombination med ansvarslärare och resurspedagoger. För mig hade det varit tråkigt att helt få släppa mentorsbiten, nu förenar vi det på ett bra sätt, avslutar Kicki. 

Ida och Kicki i klassrummet.

Ida Olhans är legitimerad lärare i engelska och svenska som andraspråk. Kicki Olhans är förstelärare och legitimerad lärare i svenska och SO. Båda brinner för skolutveckling och har en vilja att se ämnet svenska och svenska som andraspråk förändras och utvecklas. Kicki är Idas mamma.


%d bloggare gillar detta: