Utmaningar vid läsning av skönlitteratur i svenska som andraspråk på gymnasiet


Snart är det sommar och sommarläsning väntar. Vad bör vi tänka på i vår läsundervisning med andraspråkselever? Ta del av en artikel från senaste numret av Lisetten om läsundervisning på gymnasiet.

Det är vår upplevelse som svensklärare att elever ofta stöter på utmaningar vid läsning och tolkning av skönlitteratur. Samma utmaningar möter naturligtvis elever som läser svenska som andraspråk men utmaningarna är ofta mer komplexa i dessa grupper. Under 2018 fick vi via ett samarbete mellan Malmö stad och Pedagogisk inspiration i Malmö möjlighet att genomföra en studie på vår egen undervisning. Syftet var att kartlägga vilka utmaningar som fanns representerade i en undervisningsgrupp i svenska som andraspråk och att med hjälp av undersökningen utveckla vår egen läsundervisning.

Artikel publicerad i Lisetten nr 2, 2021
Text: Elin Dahmberg och Terese Björkman

VAD ÄR MTLS?
Malmö Teaching and Learning Studies är ett samarbete mellan Malmö stads skolor och Malmö universitet. Projektet ger möjlighet för lärare och andra som arbetar i Malmö stads skolor att genomföra praktiknära forskningsprojekt som bidrar till ett fördjupat kunnande om undervisning och lärande. Deltagarna får stöd av forskare i att genomföra undersökningar och analyser i egen verksamhet. Det finns mer att läsa om MTLS här.

Vår kartläggning av vilka utmaningar elever stöter på vid läsning och tolkning av skönlitteratur bestod av flera delar. En del var att eleverna efter sin läsning av en novell fick samtala i grupper om vilka strategier de använde sig av. Det framkom då att elevernas främsta strategi för att förstå en text är att läsa den flera gånger och att de därmed ser tiden som en avgörande faktor för läs- förståelse. Detta leder enligt eleverna till att de lätt upplever tidsbrist. En annan strategi som eleverna lyfte fram var att slå upp okända ord i ordbok eller lexikon.

Astrid Roe (2014) konstaterar att ett kännetecken för svaga läsare är att de inte registrerar när de inte förstått, uppfattar vilka ord som är viktiga eller inte förstår hur texten är strukturerad. Vi såg flera exempel på detta i gruppsamtalen.

Elever som hade svårt att förstå novellen hade också svårt att peka ut avgörande delar och så kallade kritiska aspekter i texten. I stället gav de mer övergripande och svävande svar som inte tydligt tog sin utgångspunkt i specifika ord eller meningar i texten. Ett annat kännetecken för svaga läsare menar Roe är att de lägger till information som inte står att hitta i texten istället för att successivt under läsningen koppla ihop ny information med annan information i samma text. Eleverna ger alltså intryck av att försöka gissa och resonera sig fram till något som verkar som en rimlig slutsats.

Ytterligare en utmaning representerad i gruppen rör användningen av analysbegreppen. Vi såg flera exempel på det som Maritha Johansson (2016) kallar pseudobegrepp, nämligen att tillämpa begrepp vid fel tillfälle eller utifrån en egen definition.

I våra gruppsamtal fick eleverna resonera om användningen av analysbegrepp. Eleverna sa bland annat att det är enklare att förstå begreppen i undervisningen, än att använda dem vid arbete på egen hand. Detta visar att eleverna upplever stöd av modellering genom vilken läraren lotsar eleverna i analysarbetet och begreppsanvändningen.

Maritha Johansson skriver att ett vanligt tillvägagångssätt för att undervisa om litteraturvetenskapliga begrepp är att först presentera begreppen för att sedan låta eleverna läsa en text och försöka applicera begreppen på texten. Hon menar att man i stället bör utgå från läsupplevelsen och texten för att därefter introducera begrepp som passar i det fallet.

I vår kartläggning lät vi förutom gruppsamtal några elever enskilt läsa ytterligare en text. Eleverna uppmanades att ”tänka högt” och beskriva vilka slutsatser de drog under läsningens gång, vad de inte förstod och hur de försökte hantera det. I de här enskilda läsningarna framkom den tredje utmaningen. Den rör det som Monika Reichenberg (2014) kallar dubbel inlärningsbörda, vilket innebär att elever med ett annat modersmål än svenska inte bara behöver förstå ett innehåll uttryckt med ord på ett andraspråk utan också behöver vissa kulturspecifika kunskaper för att förstå en text. Till exempel behövde man som läsare av den aktuella texten förstå att svart är en vanlig färg på kläder när man sörjer.

Kartläggningen av elevernas utmaningar gav oss några viktiga insikter. I det fortsatta arbetet tog vi med oss det som eleverna uttryckte i gruppsamtalen, att de upplevde stöd genom lärarens modellering.

Vid gemensam läsning där modellering ingår, kan läraren under läsningen göra eleverna uppmärksamma på viktiga aspekter i texten. Det kan handla om såväl specifika ord, kulturspecifika företeelser som textens uppbyggnad. Genom modellering får eleverna kunskap om att det finns kritiska aspekter i en text, hur dessa kan se ut och vilken betydelse de har för förståelsen av texten. Eftersom modelleringen är en del av ett gemensamt klassrumsarbete kan elevernas tankar och uppfattningar om text fångas upp i samband med olika klassrumsaktiviteter. Då kan kulturspecifika referenser och innehåll förklaras och oklarheter redas ut av läraren i samtal med eleverna. Det möjliggör också för läraren att utgå från de iakttagelser som eleverna har gjort för att kunna introducera de analysbegrepp som är relevanta och aktuella, på det sätt som Maritha Johansson (2016) beskriver.

Elin Dahmberg är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Terese Björkman är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och psykologi. De arbetar på Malmö latinskola i Malmö. Under undersökningen och kartläggningen om utmaningar vid läsning hade de stöd av Jens Ideland, vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk Inspiration (Pi) Malmö och Catarina Economou på Malmö Universitet, för att fördjupa de ämnesdidaktiska resonemangen.

Referenser

  • Johansson, Maritha (2016). Litterär förståelse och begreppsanvändning. Stockholm: Skolverket. Länken borttagen (Hämtad 2019-10-23.)
  • Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (andra upplagan). Stockholm: Natur och Kultur.
  • Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.

,

%d bloggare gillar detta: