Nytt nummer av Lisetten – tema Digitalisering

Ett nummer med fokus på digitalisering kopplat till undervisning i svenska som andraspråk och flerspråkighet i alla åldrar. Beställ lösnummer här.

Vi bjuder på ett smakprov ur tidningen där Jessica Mellgren visar exempel på hur hon arbetar med digital stöttning i sitt klassrum.

Med digitala verktyg som stöttning

Text: Jessica Mellgren

Skönlitteratur har en självklar plats i mitt klassrum och jag bygger min undervisning kring böcker. Just nu skriven av Lotta Olsson med illustrationer av Olof Landström, är en underbar bilderbok men detaljrika och fantasifulla illustrationer. Varje uppslag består av fyra rader på rim som beskriver livet som pågår just nu runt om i världen. 

Jag har arbetat med boken i en grupp flerspråkiga elever i åk 1 där majoriteten ännu inte knäckt läskoden. Vi läste texten och letade efter orden i bilderna. Med text och bild lockades vi till samtal om allt möjligt, vardagliga ting, djur, väder och livet förr och nu. 

Texten innehåller massor av substantiv och som en aktivitet efter läsningen ville jag att eleverna skulle arbeta med ordförståelse, så jag valde ut några rimpar och skapade bildkort i Widgit, som är en webbtjänst där man kan enkelt kan skapa bilder. Eleverna övade att hitta rimparen och för lästräningens skull gjorde jag också ordkort där de fick matcha para ihop med bilderna. 

Att skriva tillsammans är en mycket viktig del i min undervisning. Eleverna skriver på ipads och använder appen Skolstil som har ett ljudande tangentbord, vilket är en betydelsefull resurs för de elever som ännu inte är säkra på bokstäverna. Det är också mycket motiverande att kunna lyssna på när ord och meningar läses upp. Nordmark lyfter i artikeln Att skriva med eller utan digitala verktyg (2020), en undersökning som visat att digitalt skrivande med talsyntes bidrar till att elever kan producera längre texter och ett skrivande på en högre nivå jämfört med skrivande med papper och penna. Det är också något jag ser i min undervisning. 

Efter läsningen ville jag att eleverna skulle skriva några egna meningar utifrån de ord vi arbetat med. Vad händer i världen just nu? Jag valde två bilder och skrev på tavlan:

Nu gräver en flicka ett hål. 
Nu kokar pappa gröt. 

Sedan skrev vi tillsammans utifrån två andra bilder:

Nu äter pappa lök på en pizza. 
Nu går min kompis in i ett hus. 

Därefter fick eleverna välja bilder och skriva egna meningar. En elev valde en bild på en båt. Jag stöttade genom att ställa frågor. Vad gör båten? Vart åker den? På så sätt blir skrivundervisningen mer dialogisk och eleverna blir medskapare i skrivandet. 

I den här gruppen där eleverna kämpar med att komma igång med läsning och skrivning är användandet att digitala verktyg en betydande resurs men jag är medveten om att skriva för hand också är mycket viktigt. Det finns forskning som visar att när man skriver för hand involveras hjärnan mer och flera förmågor samspelar, som motorik, kognition och perception (Mangen 2017). Att forma bokstäver med pennan aktiverar muskelminnet vilket gör att vi minns bättre det vi skriver för hand (Lundborg 2019). Jag varvar användandet av digitala verktyg med att skriva för hand och eleverna får ofta illustrera sina texter.

I en grupp med nyanlända elever har jag arbetat med den fina diktantologin En bro av poesi. En bok utgiven av Svenska Akademien med dikter i urval av Ann Boglind och Anna Nordlund och illustrationer gjorda av landets främsta barnboksillustratörer. 10 av dikterna har animerats och finns på UR Play, Gestaltande dikter för barn. En av de animerade dikterna är Snögubbe, tögubbe av Hanna Lundström. 

Snögubben känner sig sliten
Han droppar och näsan känns lös
I stuprännan rusar det vatten
Han minns hur det var när han frös
När vintern var frasig av rimfrost
När skaren var som diamant
När isen och skidspåren blänkte
Och mörkret var isande sant
"Jag tror att jag helst blir nåt annat" 
så mumlar en gubbe av snö
Och då faller näsan av morot
i pölen av smältande snö

Vi började lektionen med att titta på filmen utan avbrott. Vi tittade en andra gång och den här gången stoppade jag och förtydligade ord och fraser. Eftersom majoriteten av eleverna nästan gått ett år i svensk skola, var många av orden bekanta. Flera av de nya fraserna gestaltades på ett fint sätt i filmen (i stuprännan rusar det vatten, isen och skidspåren blänkte). Därefter tog jag fram boken och visade dikten med Lotta Geffenblads fina illustration. Vi gick en runda i gruppen och eleverna fick säga vad de såg i bilden. 

Den animerade filmen gav eleverna stöttning som underlättade förståelsen och blev en bra ingång till samtalet som följde, där vi pratade om såväl textens innehåll som språk. Eleverna gavs möjlighet att använda språket för att ”tänka, kommunicera och lära” (Lgr11). I samtalet kopplade de även dikten till andra texter vi läst. Uttal, betoning och satsmelodi övades när vi högläste dikten. En språkutvecklande lektion där digitala verktyg användes om en resurs i undervisningen med texten i centrum. 

Att skriva med digitala verktyg är motivationshöjande och när det gäller nyanlända elever möjliggör tekniken också en transspråkande undervisning. Jag kan i min planering översätta ord och begrepp till elevers olika modersmål som underlättar förståelsen och att snabbt kunna visa bilder eller översätta ord är ovärderligt.

I undervisningen översätter också eleverna ord och begrepp till sitt modersmål. De som är i början av sin skrivutveckling kan skriva på sitt modersmål och översätta till svenska. Det innebär att de kan delta i undervisningen även om de har ett begränsat ordförråd på målspråket. Genom att använda digitala verktyg kan jag också variera min undervisning vilket är ett sätt att skapa motivation och engagemang hos eleverna. 

Referenser

Jessica Mellgren är lärare i svenska som andraspråk och förstelärare i språkutveckling på Vikingaskolan, en F–6 skola i Haninge. I sin blogg skriver hon om arbetet med nyanlända elever och flerspråkighet. Hon skriver också om läs- och skrivundervisning med boken i centrum. www.jessicamellgrenblog.wordpress.com