Ute nu och i lösnummer på svariks.se- Julnumret med temat grammatik

En modersmålslärare och en svenska som andraspråksdidaktiker sammanstråla för att dra nytta av att synliggöra likheter och skillnader, språklig struktur och byggstenar i svenskan och i dari. De vill gärna inspirera fler att jobba med ett jämförande och transspråkande perspektiv på grammatiken.

Sammanstrålning av sva och modersmål för ett jämförande perspektiv!
Text och bild: Johanna Söderlund och Tahera Ahmed

Vi två, Tahera och Johanna, har träffats på en kollegial mötesplats om transspråkande. En träff då vi delar teorier om första och andraspråksutveckling, konkretiserar arbetssätt och förhållningssätt om hur elevers och studenters modersmål blir ett reellt och viktigt verktyg för progression i både svenskan och i andra ämnen. Under mötesplatsen noterade vi vårt bådas intresse om och för språkets detaljer och byggstenar samt bådas bevandring inom språkteorier vilka säger oss att andraspråksutvecklingen stöds av att utveckla första språket, och vise versa.

Under mötesplatsen om transspråkande presenterade Tahera att hon jobbar med att konstruera en språktabell och genom den visualisera och jämföra några drag och grundläggande skillnader mellan dari och svenska, som hon identifierat som väsentliga för modersmålslärare att påvisa i handledningen av sina elever. Jag, Johanna jobbar med svenska som andraspråksutveckling genom ett transspråkande perspektiv och språk- och kunskapsutvecklande metoder, och har Processbarhetsteorins fem grammatiska hierarkiska nivåer som referenspunkter i bakhuvudet när vi nu ses på Språkcentralen i Malmö, beläget på entrevåningen på Grundskoleförvaltningen i Rönnenhuset, där stadens alla studiehandledare och modersmålslärare på över 50 språk har sin bas för att sammansmälta våra perspektiv.

Som utgångspunkt för vår diskussion hittar vi också flera formuleringar i läroplanen för svenska som andraspråk och för ämnet modersmål. Både centralt innehåll och kunskapskrav säger att vi ska jobba jämförande mellan språk och som kunskapskrav för årskurs 9 i svenska som andraspråk läser vi på E-nivå att eleven ”ska kunna föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk”

– En utmaning man tidigt noterar hos många andraspråksinlärare är ju processandet kring huvudsatsordföljden, att få till verbets placering på andra plats. Inledningsvis ser man inte sällan korta huvudsatser och sedan negationen därtill. Till exempel: jag studerar, jag studerar inte. -Sedan sker processandet vidare, vilket vi ju genom vår undervisning vill stimulera så att inläraren börjar spetsställa något annat än subjekt och även formulerar mer utbyggda fundament, fortfarande med utmaningen att få verbet korrekt på andra rätt plats, säger jag.  

– Ja, men inget av detta är konstigt, säger Tahera. Om vi jämför med mitt språk dari så kommer verbet nämligen alltid sist i satsen. Svenskan är ett SVO-språk och Dari är ett SOV-språk och ett exempel utifrån ovan som Förra sommaren studerade jag inte blir så här: Sommaren året förra jag inte studerade, alternativt: Jag sommaren året förra inte studerade.

Tahera skriver och visar mig först på dari och sedan på svenska för att jag ska förstå, jag noterar de många arabiska bokstäverna och tänker på vilken verklig utmaning, svårighet och tröskel språkskillnaderna innebär för våra svenska som andraspråkselever. Jag för min del förstår absolut ingenting av det arabiska alfabetet och skulle heller inte ha någon strategi för hur jag skulle ta mig an att lära bokstäver, ljud och sedan forma till ord på dari?

-Men detta är ju så intressant med verbets placering, fortsätter jag. Det är verkligen inte konstigt att inlärare kan stöta på problem, för att börja med något, med verbets placering. Vi ser enkelt att det vore givande för både elever och lärare att jobba med identifikation av verben på svenskan och modersmålet, lägga meningarna bredvid varandra, eller varför inte klippa sönder dem för att sedan placera dem rätt igen, och konkret dra nytta av att jämföra verbets plats i satsen? resonerar jag och fortsätter; om jag gör en fråga istället som Studerade jag förra sommaren? Hur blir det på dari?

Aya är ett ord som markerar att det är en fråga, svarar Tahera. Istället för att ställa verbet i början, använder vi aya så att det blir: Aya jag somrarna förra studerade?

Jag ger mig på ett försök – Aya, säger jag, studerade jag ofta om
somrarna, aya… Tahera skrattar och rättar mig, jag betonar aya helt fel.
– På tal om betoning, fortsätter hon, i muntliga konversationer kan man också förstå att meningen är en fråga genom att man ändrar betoning istället för att använda aya.

– En annan grammatisk aspekt som jag alltid stimulerar mina inlärare att processa är adjektivets kongruens, först i attributiv ställning så som en snäll lärare, ett snällt barn och flera duktiga elever och sedan den något mer komplexa predikativa, efterställda ställningen läraren är snäll, barnet är snällt, flera elever är duktiga. – Kongruerar ni adjektivet på dari? frågar jag.
– Nej, vi kan inte överföra den här kongruensstrukturen eftersom flera aspekter skiljer sig åt hur vi uttrycker substantiv och adjektiv tillsammans, men på dari blir exemplet ovan med attributiv ställning, en lärare snäll, ett barn snäll och flera elev duktig och i predikativ ställning blir exemplet: läraren snäll är, barnet snäll är, flera elever duktig är, säger Tahera.

Dari har nämligen inte utrumformen. Det finns endast ordet yack för svenskans en och ett och därför markeras inte bokstaven -t i ett snällt barn när vi skriver på dari, fortsätter hon.
– Den dubbla bestämdheten ska ju vara en ganska unik konstruktion för svenskan, fortsätter jag. Har dari något som liknar den dubbla bestämdheten som de svåra böckerna?
– Nej, på dari konstruerar vi inte så. Det skulle bli böckerna svår i stället.

– En annan sak jag funderar på, säger jag, är att svenskan uttrycker tidsskillnader, tempus, nu och då genom verbets böjning, och att vi måste tänka på om vi rör oss i nutidssystem eller dåtidssystemet för att harmoniera inom rätt tidsaspekt exempelvis från presenssystemet: Jag är inte hungrig nu för jag har just ätit lunch som inom dåtidssystemet blir jag var inte hungrig, för jag hade just ätit lunch, och så tar vi tema för att befästa och lära verbens ändelser och böjning utifrån desstillhörighet i verbgrupp, säger jag.
– Vi uttrycker också tempus på dari genom att böja verbet, men själva verbet ändrar sig beroende på vilken person som utför, om det är jag, han, hon, säger Tahera.
– Okej och sist men inte minst är ju bisatsordföljd med negationen inkluderad på rätt plats en konstruktion som räknas som avancerad enligt utvecklingsstadier, vilken jag alltid brukar låta mina inlärare träna genom exempelvis återgivande tal, säger jag.
– Har ni huvudsatser och bisatser på dari?
– Ja, vi har huvudsatser och bisatser och själva ordföljden är densamma i båda, även om bisatsen är underordnad. förklarar Tahera. Ett exempel med huvudsats och bisatser på svenska; jag klarade inte provet eftersom jag inte (hade)
pluggat igår
blir på dari jag på provet inte klarade eftersom igår jag inte pluggat.

– Se där, om vi inte avslutar med ett plats- eller tidsadverbial i bisatsen på svenskan så ser vi verbet på samma plats här i båda våra språk! avslutar vi.

Vi två, Tahera och jag, vill försöka sprida de här tankarna om arbetssätt och frågeställningar som lyfter fram ett jämförande perspektiv mellan språk betydligt mer i skolvardag och undervisning. Hittills har vi initierat och dryftat våra tankar om de jämförande språktabellerna för flera språkgrupper här på Språkcentralen, som inspiration att lyfta fram språkens byggstenar, likheter och skillnader. En poäng med att titta närmare på modersmålet och koppla dess grammatik till svenskan är att skapa en större språklig metaförståelse och konkretisering. -Detta blir en form av transspråkande och de grammatiska begreppen och strukturerna belyses med avstamp på båda språken. Vi utgår inte bara från det svenska språkets struktur.

Referenser och vidare läsning:
Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. 2010: Bedömning av svenska som -andraspråk – en analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur.
Söderlund, J. 2014: Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin – har andraspråksinlärare på Komvux utvecklas språkligt mellan olika kurser? Kandidatuppsats, Språk och Litteraturcentrum, Lunds universitet.
Om bestämd och obestämd form i svenskan – Språkbruk (hämtad 211127).

Tahera Ahmed är modersmålslärare i dari sedan 2004. Hon har sin bas på Språkcentralen i Malmö där man bland annat jobbar utifrån sina språk i språkgrupper och samarbetar med lektionsplanering och materialtillverkning utifrån kursplanen och elevers behov. Tahera kommer från Afghanistan med utbildning från Kabul universitet och därtill språk- och pedagogiskt utbildning på flera lärosäten i Sverige.
Johanna Söderlund är utvecklingssekreterare på utvecklingsavdelningen PDM i Malmö Stad med inriktning svenska som andraspråk, flerspråkighet och transspråkande. Hon har ett särskilt intresse för läsutveckling och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt utifrån dessa grunder. Hon är styrelseledamot i SVARIKS och sammankallande för Lisettens redaktionsråd sedan våren 2019.

Dari: Språket dari tillhör det indoeuropeiska språket och kommer från samma språkträd som persiskan. Pashto är systerspråk och så även sanskrit. Bokstäverna är de samma som i det arabiska alfabetet men språket dari har fyra bokstäver ytterligare.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.