Foto: Arne Mörnerud.
Intervju och text: Selma Larsson
Jag hade nyligen läst en rapport om modersmålsbaserad svenskundervisning, skriven av Elisabet Mörnerud, och blev genast nyfiken. Jag hade också hört talas om hur Hyllie Park Folkhögskola i Malmö använder deltagarnas modersmål som en resurs i undervisningen, ett arbetssätt som både väckt uppmärksamhet och uppskattning bland elever, särskilt bland dem med liten eller ingen tidigare skolbakgrund.
Nyfikenheten gjorde att jag bestämde mig för att boka ett möte med Elisabet. En varm och solig augustidag tog jag mig till Hyllie Park Folkhögskola. Skoldagen var redan slut och korridorerna tysta, men i ett ljust klassrum slog jag mig ner tillsammans med Elisabet, sfi-rektor och verksamhetsledare för sfi på Hyllie Park Folkhögskola. Jag hade förberett en rad frågor om rapporten, men samtalet kom snabbt att flyta fritt och förvandlades till en spontan intervju.
När allt började – deltagarnas röst som utgångspunkt
Elisabet berättade att arbetet med modersmålsbaserad undervisning startade redan 2001. Initiativet kom från deltagarna själva, en grupp afghanska kvinnor som uttryckte att de gick på sfi men inte förstod sin lärare. ”Vi vill ha en lärare vi kan förstå”, förklarade de via en integrerare. Kvinnorna hade först vänt sig
till Malmö stad, och genom deras förmedling hamnade gruppen på Hyllie Park Folkhögskola. Där började ett nytt sätt att undervisa växa fram: att lära svenska med hjälp av modersmålet, ett arbetssätt som mer än tjugo år senare är en självklar del av
skolans identitet.
– Det handlar inte om modersmålsundervisning i sig, förklarade Elisabet, utan om att undervisa i svenska genom att använda deltagarnas språk som stöd.
Skillnaden modersmålet gör
Elisabet betonade hur avgörande arbetssättet är, särskilt för elever på studieväg 1. Med modersmålet som verktyg går förståelsen snabbare, inte minst när det gäller abstrakta saker som skolans regler eller planer mot diskriminering. Det som kan ta månader på svenska kan förklaras på en timme av en modersmålslärare.
Deltagarna själva uttrycker att de lär sig mer på djupet och minns bättre när de får använda sitt modersmål. Utan det blir kunskapen ofta ytligare och glöms fortare bort. Deltagare med modersmålsstöd blir också mer aktiva och delaktiga i sin utbildning. De ställer högre krav på undervisningen och skolmiljön, vilket stärker folkbildningens idé om att se eleven som medskapare.
Men det handlar inte bara om språk. Att få använda sitt modersmål i ett offentligt sammanhang stärker också identiteten. ”Säger man att du inte får använda ditt modersmål, säger man också att det inte är viktigt. Men när vi bejakar modersmålet, bekräftar vi hela personen”, berättar Elisabet.
Ett konkret exempel är studiebesök, där modersmålslärarna ofta delegerar ansvar till deltagarna själva. De leder grupper, visar vägen och tar kommandot. Detta stärker både självkänslan och språkutvecklingen.
Organisation och vardag på sfi
Undervisningen på Hyllie Park Folkhögskola är flexibel och anpassad efter deltagarnas behov. I de lägsta nivåerna (A-grupper) finns ofta språkhomogena grupper med modersmålslärare i arabiska, dari, pashto eller somaliska. Längre fram i utbildningen blandas grupperna mer, men inslag av modersmålsstöd finns kvar.
Modersmålsstödet är i dag främst koncentrerat till studieväg 1 och 2. För deltagare som är illitterata finns särskilda resurser, och parallell läs- och skrivinlärning sker både på svenska och modersmålet, exempelvis på pashto, dari eller somaliska. Erfarenheterna visar att parallell inlärning på två språk inte försvårar, utan tvärtom förstärker förståelsen.
Samarbetet mellan sfi-lärare och modersmålslärare
En central del av arbetssättet är samarbetet mellan sfi-lärare och modersmålslärare. De planerar undervisningen gemensamt, tar fram material tillsammans och delar ansvaret för undervisningen. ”Hos oss är ingen någons assistent. Vi är alla lärare, med olika kompetenser som kompletterar varandra”, betonade Elisabet.
Hyllie Park Folkhögskola arbetar också aktivt för att jämställa yrkesrollerna, och flera av modersmålslärarna har idag även lärarlegitimation i sfi. Detta synsätt har varit en framgångsfaktor
för skolan.
Utmaningar och möjligheter
Självklart finns det också utmaningar. En risk är att grupper isoleras efter språk, vilket kräver medvetet arbete för att skapa möten över språkgränserna. På lärarnivå kan det ibland finnas spänningar kring status och ansvar, men på Hyllie Park betonar man vikten av ömsesidigt beroende och respekt.
En större utmaning ligger dock utanför skolans väggar. Elisabet uttryckte en oro för hur sfi ofta beskrivs i samhällsdebatten som långsam och ineffektiv. ”Sfi har låg status och är underfinansierad, trots att det kanske är en av de mest krävande skolformerna vi har. Det finns mycket att önska, både när det gäller resurser och synen på våra deltagare.” Små grupper och individuellt stöd är dessutom kostsamt, vilket gör ekonomin till en central utmaning för verksamheten.
Att se hela människan
Samtalet återkom gång på gång till en central idé: att se deltagarna som resurser, inte bara mottagare av undervisning. När de får använda sina språk, erfarenheter och kompetenser stärks också deras ansvarstagande och vilja att bidra.
– Vi måste bli kaxigare i samhällsdebatten, sa Elisabet avslutningsvis. Assimileringskraven gör att vi riskerar att missa de skatter som finns hos målgupperna i sfi: vänskap, relationer och nya perspektiv. Samhället behöver förstå vilken dold skatt som finns i de människor som kommer hit, deras erfarenheter, kunskap och vilja att bidra. Modersmålet är nyckeln för att öppna den skatten.
Jag lämnar Hyllie Park den där augustidagen med många nya tankar. Modersmålet är mer än bara ett språk, det är en nyckel till både språkinlärning, identitet och delaktighet. Och på Hyllie Park Folkhögskola har man gjort det till en självklar del av svenskundervisningen.
Ett stort tack till Elisabet Mörnerud för att du tog dig tid att dela med dig av din kunskap och erfarenhet.