svariks.se

Intervju och text: Selma Larsson

Det är en varm sommardag i Malmö. Semestern har börjat för många, även på Språkcentralen. Men i ett svalt mötesrum sitter Reeman Akily, förstelärare, modersmålslärare och studiehandledare i arabiska på modersmålsenheten inom grundskoleförvaltningen i Malmö. Hon är redo att prata om det som för henne inte bara är ett yrke, utan ett kall.
Med ett varmt leende och ett stadigt handslag inleder hon vårt samtal med att säga:

– Jag känner verkligen att jag är född för det här. Att undervisa, att finnas där för eleverna, att bidra till deras utveckling. Det är det jag brinner för, det jag vill och det jag ständigt vill bli
bättre på.

Från elev till vägvisare
Reemans egen resa började långt innan hon satte sin fot på Språkcentralen. Hon kom till Sverige nästan 17 år fyllda, med arabiska som sitt starkaste och i stort sett enda språk. Någon studiehandledning fick hon aldrig.
– Jag vet hur det känns att komma ny till ett land, försöka förstå ett nytt språk och ett nytt sammanhang. Det var svårt, men det formade mig. Det är därför jag brinner för detta.
Hon har en bred och mångsidig erfarenhet från grundskolan, där hon arbetat i olika roller fram till sin nuvarande tjänst som förstelärare. Sedan januari 2017 är hon verksam vid Språkcentralen.

I sin roll som förstelärare undervisar hon på halvtid och ägnar resten av tiden åt att stötta och inspirera sina kollegor. Samtidigt hämtar hon själv inspiration från det dagliga samarbetet med andra engagerade lärare.

Modersmålsundervisning som tillgång – inte hinder

För Reeman är undervisning i modersmål mer än bara ett yrkesuppdrag, det är ett uttryck för engagemang, en identitetsfråga och en grundpelare för vidare utveckling. Hon ser modersmålet som avgörande för elevers självbild och identitet. Det är, som Reeman beskriver, ofta i det första språk man möter i hemmet, där tryggheten finns och där de tidiga tankarna och känslorna tar form.

När elever får möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål upplever de sig sedda och bekräftade, vilket stärker deras självkänsla. Det ger dem mod att vara sig själva och uppleva sin bakgrund som en tillgång, snarare än något som särskiljer dem från andra.
För Reeman handlar modersmålet ytterst om att ge eleverna en stabil grund för lärande, för sin identitet och för att utveckla flerspråkighet. Det skapar trygghet och motivation i hela deras skolgång.

Modersmålsundervisning med hela hjärtat
Modersmålsundervisningen sker utanför ordinarie skoltid, och ofta när eleverna helst vill hem, leka, gå till fritids eller träffa vänner. Därför behöver Reeman, som undervisar i modersmålet arabiska, utforma sina lektioner så att de blir lustfyllda, engagerande och relevanta.

– Ibland måste jag vara som en detektiv för att ta reda på vad som väcker deras nyfikenhet. Är det bilar, fotboll eller djur som fångar intresset, då jobbar vi med det. Det handlar inte om att undervisa i just de ämnena, utan att använda deras intressen som en språklig ingång. På så sätt kan de utveckla sitt språk, steg för steg, förklarar hon.
Ett nära samarbete med vårdnadshavarna är en viktig del av hennes arbete. När Reeman ringer hem handlar det inte om att framföra klagomål, tvärtom.

– Jag lyfter fram det positiva. Det handlar om att skapa stolthet, inte skam, kring modersmålet.

Enligt Reeman är det avgörande att förklara för omgivningen att modersmålsundervisning inte handlar om att ställa språk och kulturer mot varandra. I stället handlar det om att ta tillvara på elevernas befintliga kunskaper och ge dem fler verktyg för att växa.

– Det här stöds av all forskning jag känner till om att modersmålsundervisning har positiva effekter på eleverna. Samtidigt är det centralt att lyfta fram värdet av svenska språket och kulturen i undervisningen, eftersom de utgör grunden för att alla elever, oavsett bakgrund, ska känna tillhörighet och kunna delta fullt ut i samhället.
Att få möjlighet att både utveckla sitt modersmål och lära sig svenska är, enligt Reeman, en kombination som gör stor skill-nad. De två språken kompletterar varandra och skapar de bästa förutsättningarna både i skolan och i livet utanför.

Undervisningen bör därför inte enbart fokusera på traditioner och kultur kopplade till hemlandet, utan också belysa hur dessa kan likna eller skilja sig från livet i Sverige.
– På så sätt får eleverna syn på både likheter och olikheter i hur människor lever, och kan hitta sin plats mitt i allt detta, säger hon.
Forskningen visar tydligt att modersmålsundervisning har långsiktiga fördelar; språkligt, kognitivt och socialt. Det här ser Reeman inte bara i studier utan också i sitt dagliga arbete.
Hon hänvisar ofta till forskare som Jim Cummins, liksom rapporter från Skolverket och UNESCO, som alla lyfter modersmålets betydelse för barns utveckling. Cummins visar exempelvis att ett starkt modersmål underlättar inlärning av nya språk.

Begrepp och tankestrukturer från modersmålet kan överföras och användas även i andra språk.

Flera stora internationella studier, bland annat från USA, visar att tvåspråkig undervisning på sikt ger lika goda eller bättre resultat än enspråkig undervisning, även i ämnen som matematik och naturvetenskap. Att få lära sig på ett språk man behärskar väl leder till djupare förståelse. Tvåspråkiga barn uppvisar dess-
utom ofta bättre problemlösningsförmåga, mer flexibelt tänkande och utvecklade lärstrategier. Effekterna märks både i skolresultat och i elevernas välbefinnande.

Reeman ger ett konkret exempel:
– Jag minns en elev i årskurs tre som nyligen kommit till Sverige. Hon var väldigt tyst i början och vågade knappt prata, varken på svenska eller arabiska. Men när hon började modersmålsundervisning vågade hon gradvis ställa frågor och delta. Hennes klasslärare märkte snart att självförtroendet växte, och att hon blev alltmer aktiv även i andra ämnen. Det är just denna typ av utveckling som visar hur modersmålsundervisningen kan ge en stabil grund, stärka självkänslan och förbättra förutsättningarna för att lyckas i skolans alla ämnen, precis som forskningen visar.

Utifrån sina erfarenheter ser Reeman också en förändring i hur skolor ser på flerspråkighet.
– Allt fler skolor betraktar flerspråkighet som en resurs och de arbetar mycket strukturerat med detta. Jag har mött många engagerade pedagoger som verkligen brinner för frågan och arbetar aktivt för att lyfta olika språk och kulturer. Det kan handla om temadagar, presentationer på olika språk eller att uppmuntra samarbete över språkgränser.
Det är inte bara de flerspråkiga eleverna som vinner på detta. Skolverket och EU-kommissionen har i flera rapporter visat att hela skolan gynnas när elever får använda hela sin kunskap och identitet i klassrummet. Det leder till ökad tolerans, bättre samarbete och högre resultat.

Studiehandledning – när språk, kunskap och självförtroende växer tillsammans

När samtalet kommer in på studiehandledning lyser Reemans ögon upp.
– Studiehandledningen är ovärderlig. Det handlar inte om att översätta åt eleverna, utan om att stötta dem i att förstå innehållet och att utveckla strategier för sitt lärande. Målet är att stärka deras självkänsla, främja självständighet och successivt hjälpa dem att ta ett större ansvar för sitt eget lärande, berättar hon.
Hon beskriver hur hon förklarar, vägleder och uppmuntrar eleverna att använda både sitt modersmål och svenskan.
– Jag strävar alltid efter att eleverna ska förstå, våga ställa frågor, göra misstag och testa sig fram på svenska.
Enligt Reeman ska studiehandledning ske växelvis på svenska och på elevens starkaste språk för att språkutveckling och ämneskunskaper ska gå hand i hand.

Varje elev möts utifrån sina behov och sin inlärningsstil
– Det finns ingen färdig mall att följa, och det kommer det nog aldrig att göra. Jag är övertygad om att det stöd eleverna får måste anpassas efter deras individuella behov, det går inte att kopiera. Det som fungerar för Ahmed fungerar kanske inte för Adam, även om de arbetar med samma text om andra världskriget. Om jag inte skapar rätt förutsättningar riskerar jag att tappa eleven, och då är det svårt att nå fram.

Ett ord som förändrade allt

Reeman minns ett missförstånd från sin egen skoltid som nyanländ:

– Läraren sa att vi skulle prata om djurens föda efter en utflykt. Jag slog upp ordet och det stod ”att föda barn”. Jag trodde vi skulle se djur föda sina ungar. Jag var helt förvirrad. Det fanns ingen studiehandledning för mig.

Relationen först, samarbetet nyckeln
Forskning visar att det tar mellan två och fem år att tillägna sig ett fungerande vardagsspråk, medan skolspråket kan ta mellan fem och åtta år att bemästra. Skillnaden är betydande.
– På vardagsspråket kan man till exempel säga: ”Vattnets kretslopp är när vatten blir ånga, ångan blir moln och molnen blir regn.” I en NO-bok kan det däremot stå: ”Vattnets kretslopp består av avdunstning, kondensation och nederbörd.” Det är samma innehåll, men med helt andra, ämnesspecifika ord.

För många elever blir modersmålet ett viktigt verktyg för att förstå dessa begrepp. Genom att arbeta med innehållet på sitt eget språk kan de lättare knyta an till tidigare kunskaper. Det blir en brygga mellan det välbekanta och det nya.
– Jag bryter alltid ner uppgifter i mindre delar och vägleder steg för steg. Jag ställer frågor, visar samband och ger exempel som relaterar till deras vardag och erfarenheter. Då känns uppgiften inte lika övermäktig, och eleven vågar ta första steget. Plötsligt händer något, nyfikenheten väcks, eleven börjar ställa frågor, resonera och vågar prova. Självförtroendet växer. De känner: ”Jag kan det här!” Och när den känslan infinner sig, förändras hela inställningen, inte bara till uppgiften, utan ibland till skolan i stort. Det är då det verkligen händer. Eleverna blir engagerade, ställer egna frågor och vågar tänka högt. Självförtroendet får en rejäl skjuts, de inser att ”jag kan faktiskt det här, jag förstår vad det handlar om.” Och när den känslan infinner sig, kommer motivationen av sig själv.

Relationer och samarbete – avgörande faktorer
En viktig del i Reemans arbete är relationsskapandet.
– Jag är tydlig redan vid första mötet: jag finns här för dem, och jag lär mig också av dem. Vi skakar hand, jag drar ett skämt. Det måste kännas naturligt. En trygg miljö där misstag ses som en del av lärandet är helt avgörande.

Samarbetet med ämneslärarna är också centralt och en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en effektiv studiehandledning. Reeman följer elevernas utveckling noggrant och delar kontinuerligt dokumentation med lärarna.
– Jag föreslår alltid uppföljnings- och utvärderingsmöten minst en gång per termin. Det är i det gemensamma arbetet som magin sker.

Samarbetet gör också stor skillnad för ämneslärarna. Bedömningarna blir mer rättvisa när eleverna får en ärlig chans att visa vad de faktiskt kan. Studiehandledningen har särskilt stor betydelse i ämnen som NO och SO, där språket ofta utgör det största hindret.

Till rektorer och beslutsfattare
– Jag blir verkligen glad när jag ser allt det fina arbete som många rektorer ser till att göra ute på skolorna angående modersmålsundervisning, allt från undervisningslokaler till att se modersmålsundervisningen som en del av många elevers skoldag. Jag hoppas att den kunskap och erfarenhet vi modersmålslärare och studiehandledare har med oss kan få synas mer och användas på rätt sätt. När det händer, ser jag hur eleverna får nya möjligheter att förstå, utvecklas och känna sig trygga i sitt lärande. Det är just i de stunderna jag påminns om hur stor skillnad vi faktiskt kan göra tillsammans, säger Reeman.

Hon vill gärna betona hur värdefullt det är att rektorer och politiker lyfter fram modersmålsundervisning och studiehandledning. Det handlar inte enbart om språk, utan om att ge varje elev som får stöd på sitt modersmål en reell chans att lyckas i skolan utifrån sina egna förutsättningar.
– När elever får arbeta med ämnesinnehåll på ett språk de behärskar väl, stärks både deras förståelse, språkliga förmåga och självförtroende. De blir mer delaktiga i undervisningen, vågar ställa frågor och visar tydligare vad de faktiskt kan, säger hon.

Studiehandledningen är, enligt Reeman, en nyckel för att fler elever ska nå sina mål och känna trygghet i sitt lärande. Men det kräver mer än bara rätt stöd, det handlar också om fungerande samverkan.

– För att lyckas behövs ett tydligt och välfungerande samarbete mellan oss modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. Men det krävs också tillit till att det här arbetet faktiskt gör skillnad, säger hon.

Reeman möter dagligen ett stort engagemang och en stark vilja ute på skolorna, och är övertygad om att förändring är möjlig.
– Jag är helt övertygad om att vi kan åstadkomma fantastiska resultat tillsammans. Fortsätt att se oss som de resurser vi faktiskt är. När man ser vilka effekter det här arbetet har, inte bara på skolresultat, utan också på elevernas självkänsla och framtidstro, blir det tydligt att det handlar om en ovärderlig investering, säger Reeman.

Avslutningsvis vill Reeman dela med sig av sina tankar:
– Det är ett privilegium, och jag känner en djup tacksamhet över att få vara en del av det här arbetet. Att få bidra till att elever upptäcker sina styrkor och börjar tro på en ljus framtid betyder mycket för mig. Att möta elever i deras verklighet, se dem växa och våga mer, det berör mig varje dag. Det är ett arbete som
kräver tålamod, värme och lyhördhet, men det ger också oerhört mycket tillbaka. Med just tålamod, kunskap och medmänsklighet kan vi uppnå det som ibland kan kännas omöjligt: att ge varje elev kraften att växa, tro på sig själv och lyckas, både i skolan och i livet.

Reemans ord stannar kvar hos mig, de vittnar inte bara om hennes starka engagemang, utan också om den djupa påverkan hennes arbete har på elevernas liv. Det är något jag bär med mig när jag lämnar rummet. Jag går därifrån med ett varmt hjärta, fylld av glädje och med ett leende på läpparna. Det som
dröjer sig kvar är en stark känsla av tacksamhet, tacksamhet över att det finns eldsjälar som Reeman, som med outtröttlig drivkraft och äkta omsorg lyckas uppnå det som många anser vara omöjligt. Hon stöttar och stärker våra andraspråkselever, inte bara i deras skolgång utan också i deras identitetsskapande och
självförtroende.

Det står klart: Reeman Akily är inte enbart lärare. Hon är brobyggare, vägvisare och en viktig röst för elever som annars riskerar att inte bli hörda.

Exempel på hur kommunikation och återkoppling kring studiehandledning kan se ut.

Datum/vecka	Elev	Planering	Kommentarer Studiehandledare	Kommentarer undervisande lärare
v. 12	A. 5A	Vasatiden: Orsaker till varför bönderna gör uppror, varför folkets åsikter inte skrevs i Gustav Vasas krönika och hur Gustav Vasa gjorde Sverige till ett starkt land. Information finns på Classroom.	A. kan nu svaren på de frågor du skrev, och lite mer. Hon återberättade dessutom med exempel som hon kom ihåg från texten i boken. Jag tror att hon skulle gilla att få skriva svaren som en sammanhängande text, för att visa vad hon kan. Det är bara ett förslag från mig.Hon har också frågat om hon får göra sitt omprov tillsammans med mig. Jag tror egentligen inte att hon behöver det, men om du tycker att det är en bra idé så är det helt okej för mig.
v. 12		Vasatiden:Hon är precis godkänd på historieprovet.	👍 🙂
v. 12	T. 5A	Vasatiden: Varför bönderna ger Gustav stöd i upproret mot Kristian II. Varför bönderna sedan gör uppror mot Gustav Vasa, varför folkets åsikter inte skrevs i Gustav Vasas krönika och hur Gustav Vasa gjorde Sverige till ett starkt land. Varför reformationen var viktig för Gustav Vasa.	Vi har gått igenom frågorna. Hon kunde förklara på sitt eget sätt och koppla till texten. Hon verkar också ha greppat att Gustav Vasas krönika var vinklad och varför reformationen var viktig för honom.Hon kunde både återberätta med egna ord och ge enkla exempel från boken. Det märktes att hon hade börjat tänka mer orsak och konsekvens.Förslag för nästa studiehandledning: Vi kan använda nästa tillfälle till att träna på att skriva fullständiga svar med hjälp av nyckelord. Jag tänker också att vi kan öva lite muntligt först, så att hon blir trygg i innehållet innan hon formulerar sig skriftligt. 🙂
v. 12	H. 5A	Vasatiden: Varför bönderna ger Gustav stöd i upproret mot Kristian II. Varför bönderna sedan gör uppror mot Gustav Vasa, varför folkets åsikter inte skrevs i Gustav Vasas krönika och hur Gustav Vasa gjorde Sverige till ett starkt land. Varför reformationen var viktig för Gustav Vasa.	Vi gick igenom frågorna om Vasatiden, men eleven har fortfarande svårt att förstå sambanden. Hon blandar ihop händelserna och kunde inte riktigt förklara varför bönderna först stödde Gustav och sedan vände sig mot honom. Hon har också svårt att se skillnaden mellan fakta och Gustav Vasas synvinkel i krönikan.Hon har läst texten men behöver mer stöttning för att förstå vad som hände och varför. Jag tror språket och tidsordningen i texten gör det svårt för henne att hänga med i historien.Vi behöver arbeta mer med att sortera händelserna i rätt ordning och förklara varje del med enklare språk och bilder. Jag tänker också att vi kan göra en tidslinje tillsammans och jobba med begrepp som ”uppror”, ”stöd” och ”reformation” med förklaringar på modersmålet och svenska.
v. 12	N.	Vasatiden:Flera exempel på varför bönderna gör uppror mot Gustav Vasa. Varför folkets åsikter inte skrevs i Gustav Vasas krönika och hur Gustav Vasa gjorde Sverige till ett starkt land. Varför reformationen var viktig för Gustav Vasa.	Till en början hade N. svårt att förstå vad reformationen innebar och varför den var viktig för Gustav Vasa. När vi började jobba med frågorna om hur Gustav Vasa gjorde Sverige starkt och varför reformationen var viktig, tyckte N. att det var ganska klurigt. Det var mycket att hålla reda på och han hade svårt att se hur allt hängde ihop.Men nu visar hon att hon verkligen har fått grepp om det. Hon kan förklara att Gustav ville få mer makt och pengar genom att ta kontroll över kyrkan, och att han använde det för att bygga upp ett starkare land där kungen hade mer att säga till om. Hon berättade också om arvkungadömet och hur det skapade stabilitet.Det känns som att hon har landat i en bra förståelse nu. Förslag för nästa studiehandledning: Jag tänker att vi kan lägga fokus på att träna på hur man strukturerar svaren skriftligt, gärna med hjälp av nyckelord och korta tankekartor. Det kan stärka henne ytterligare inför provet.
V.12	T. 5A	Han är godkänd	Toppen! 😊