Text: Jessica Mellgren JESSICA MELLGREN
Jessica Mellgren är lärare i
svenska som andraspråk och
förstelärare i språkutveckling
på Vikingaskolan, en f–6 skola
i Haninge. Ledamot i Expertrådet
för läsning.
Resultat från PIRLS-rapporten från 2021 visar att skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna i årskurs 4 vad gäller läsförståelse har aldrig varit större. En fjärdedel av Sveriges femtonåringar har så pass bristande läsförmåga att de inte kan förstå innehållet i relativt enkla texter, något den senaste PISA-undersökningen från 2022 visar.
Den 25:e maj i år lanserades Expertrådet för läsning på initiativ av Sveriges lärare och Lärarstiftelsen. Rådet är fristående och består av verksamma förskollärare, lärare från alla skolstadier samt forskare. Syftet med rådet är att säkerställa att lärarnas expertis blir den ledande rösten i diskussionen om hur skolväsendet i Sverige ska främja läsning och motverka den nedåtgående trenden i ungas läsförmåga.
Expertrådet för läsning består av:
- Jenny Edvardsson, doktorand, Högskolan i Kristianstad
- Björn Kohlström, gymnasielärare, Jönköping
- Ann-Christin Källman, lågstadielärare, Mullsjö
- Elisabeth Linnér Fogby, förskollärare, Kalmar
- Jessica Mellgren, lärare 1–6, Haninge
- Anna Månsson Nylund, lärare 1–7, Göteborg
- Anna Persson, högstadielärare, Stockholm
- Michael Tengberg, professor, Karlstads universitet
Som lärare känner vi både oro och frustration inför den rådande situationen. Men också beslutsamhet. Vi kan bidra till att vända trenden men vi behöver samhällets stöd. I samband med lanseringen skrev vi den 25/5-24 en debattartikel i Svenska Dagbladet,
där vi förutom bemannade skolbibliotek och god tillgång till läroböcker också efterfrågar:
- Gedigen utbildning i systematisk läs- och skrivinlärning för
alla lärare i förskoleklass och skolår 1–3 - Tid för individuell läsning och gemensamma läsaktiviteter
varje skoldag - Större utrymme för meningsfulla läsupplevelser i skolan, dvs
tid för kritisk, prövande och begrundande läsning och samtal
om texterna - Politiker som i ord och handling demonstrerar att de förstår
bildningens betydelse för samhället, demokratin och framtiden - Ökad förståelse för att den språkliga mognaden grundläggs i
hemmen och att föräldrar som läser med sina barn ger dem
livets kanske viktigaste gratisbiljett - Det breda samhällets stöd för att prioritera djup förståelse
framför ytlighet och tid till eftertanke framför forcerade ord och handlingar.
Veckan innan skolstart fick vi möjlighet att träffa de ansvariga i läroplansutredningen som tillsatts av regeringen. Utredarens huvuduppdrag är att lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna. Vi anser att morgondagens läroplan behöver ta ett helhetsgrepp om läsningen. Barn och unga behöver läsa varje dag i skolan. I dagens läroplan för grundskolan samt förskoleklasserna och fritidshemmen, förekommer
ordet ”läsa” en gång medan exempelvis ”digitalisering” förekommer tio gånger. Det kan leda till att digitalisering prioriteras, där samtidigt läsningen hamnar i bakgrunden. Vi hoppas
att revideringen leder till att läsning skrivs fram mycket tydligare i våra styrdokument som ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Under mötet diskuterades även den tidiga läsinlärningen. I takt med att svenska elevers läsförmåga sjunker har debatten om evidensbaserad läsundervisning tilltagit med betoning på avkodning och phonics. Vi ser absolut behovet av en mer systematisk läsinlärning där eleverna lär sig avkoda men vi underströk och understryker också betydelsen av att läsundervisningen
måste bestå av daglig högläsning med strukturerade textsamtal där elever får möjlighet att tänka om text, utveckla den muntliga förmågan och stärka ordförrådet. En grundläggande del inte minst för våra flerspråkiga elever. Vi framförde även att vi ser ett behov av att läsningen stärks genom hela skolsystemet, från förskolan till gymnasiet för att skapa en skolmiljö där läsningen är en naturlig del av vardagen. Det innebär att läsning och arbete med text som grund för ämnesinnehållsligt lärande bör understrykas i flera skolämnen utöver svenskämnet, framför allt i språkämnen samt natur- och samhällsorienterade ämnen. Alla elever bör få tillfälle till individuell läsning varje skoldag. Det måste inte ske på en svensklektion.
Senare i höst kommer representanter från rådet kommer att träffa de ansvariga utredarna av lärarutbildningen. Där hoppas vi få gehör för att stärka läsning och litteraturens roll. Om lärare ska bli läsande förebilder för barn och ungdomar behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare och därmed väl förtrogna med aktuell barn- och ungdomslitteratur. Det, liksom gedigna litteraturdidaktiska kunskaper, är därför centralt i utbildningen av blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk.
När vi efterfrågar större utrymme för meningsfulla läsupplevelser i skolan, det vill säga tid för kritisk, prövande och begrundande läsning och samtal om texterna, ställer vi implicit en hög förväntan på tre nivåer samtidigt: 1) ambitionsnivån på styrning av och resurser till undervisningen i skolan; 2) praktiken i klassrummet; 3) utbildningen (och fortbildningen) av lärare. Kvaliteten på svensklärares utbildning är en bärande komponent utan vilket detta företag inte kommer att lyckas. Likaså är tiden på schemat för barnlitteraturen, klassikerna, poesin och dramatiken ovärderlig. Läsning bör användas som en central källa till elevers kunskapsinhämtning och därför behöver läsningens plats i andra textrika ämnen stärkas. Det betyder att arbete med text som källa till kunskap behöver prioriteras inom utbildningen inte enbart för de blivande svensklärarna.
På bokmässan i Göteborg deltar Björn Kohlström och Anki Källman i ett seminarium tillsammans med skolminister Lotta Edholm där de ska diskutera vad som krävs för att Sveriges elever ska bli läsare.
På vår hemsida www.expertradetforlasning.se skriver vi regelbundet krönikor på temat läsning. Där finns också våra publicerade debattartiklar att läsa. Vi vill vara lärarnas röst i den här viktiga frågan och hoppas att kunna sätta ljuset på hur problemen kring läsning kan åtgärdas eftersom vi har kunskap, erfarenhet och en verklighetsförankring i skolan.
