Att arbeta med drama kan vara ett sätt att variera undervisningen och
erbjuda eleverna möjligheter att utforska olika sätt att kommunicera.
I den här texten redogör vi för några utgångspunkter och erfarenheter
av att arbeta med drama med andraspråkselever. Exemplen är hämtade
från Alexandra Ljungkvist Sjölins mångåriga erfarenhet av att arbeta
med drama med elever på språkintroduktionsprogrammet.
ext: Alexandra Ljungkvist Sjölin & Maria Rydell
I dramabaserad undervisning ges inga färdiga svar utan elever får i stället arbeta med möjliga lösningar (Thorkelsdóttir & Ragnarsdóttir 2019). Drama möjliggör därmed ett utforskande
arbetssätt som främjar kreativt och kritiskt tänkande. Vårt sätt att se på drama baseras på en syn på lärande som förkroppsligat. Det innebär att vi tar hänsyn till mer än det verbalspråkliga i kommunikationen. När vi interagerar med andra använder vi oftast en mängd olika kommunikativa resurser, som exempelvis verbalspråk, gester, blickföring och kroppshållning, som samspelar med en materiell omgivning. Ett förkroppsligat lärande, menar vi, handlar inte bara om att kroppsliga uttryck och rörelse blir en del av kommunikationen utan också att känslor och erfarenheter får en viktig plats. Känslor, upplevelser och erfarenheter blir på så vis en viktig del av hur kunskaper och hur vårt sätt att se på världen och oss själva formas. Ofta kan drama i undervisningen associeras med rollspel som tar avstamp i att eleverna ska läsa dialoger. Men för elever med ingen eller kort skolbakgrund kan en skriftspråksbaserad ingång innebära att undervisningen börjar med det som de har svårt med och erfarenheten säger att de då fastnar i avkodning och läsning. Att istället utgå från kropp och rörelse kan då innebära ett mer inkluderande förhållningssätt och möjliggöra ett mer varierat deltagande för eleverna (Rydell & Ljungkvist Sjölin 2022). Arbetet kan då inkludera övningar som minimerar den verbalspråkliga användningen så att alla kan få känna att de kan delta på en mer jämlik grund. En sådan ingång betyder inte att
det verbalspråkliga inte ska ha någon plats alls, utan snarare att
det kommer i ett senare skede.
Höga förväntningar och ett gemensamt utforskande
Det talas ofta om vikten av att ha höga förväntningar i undervisningen, vilket vi instämmer i. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att understryka att det inte bara handlar om höga förväntningar på eleverna. Att arbeta med drama ställer nämligen höga förväntningar på alla inblandade, såväl lärare som elever. Både lärare och elever måste våga. Det är därför viktigt, anser vi, att se på dramabaserad undervisning som ett gemensamt utforskande. I drama och i all språkanvändning gör man sig synlig och att göra sig synlig är också att göra sig sårbar. För att få med eleverna kan det därför vara viktigt att också läraren visar på att hen deltar i aktiviteten. En annan förutsättning är att läraren visar att hen är en trygg ledare som arbetar för gruppens bästa och skapar ett tryggt rum där alla vågar utmana sig själva.
Process och produkt
Dramaarbete kan innebära allt från övningar som görs under en lektion till ett mer projektliknande arbete som sträcker sig över flera lektioner och resulterar i en produkt, som en film eller en uppsättning. Språkanvändningen kan se olika ut i arbetets olika
faser. Under processen finns utrymme för många språkliga förhandlingar, instruktioner och diskussioner som kan vara språkutvecklande. Produkten i sig behöver däremot inte alltid
ha ett stort verbalspråkligt innehåll (även om den naturligtvis också kan ha det), men fyller en viktig funktion i och med att den blir något att samlas kring och vara stolt över. Den blir på så
vis en motiverande faktor inför kommande projekt.
”I drama och i all språkanvändning gör man sig synlig
och att göra sig synlig är också
att göra sig sårbar.”
Inledningsvis är det viktigt att bygga en grupp och skapa ett rum som alla kan känna sig trygga i. I början är det tacksamt att använda olika typer av uppvärmningsövningar som namnövningar eller att gestalta statyer. Att arbeta med statyer kan innebära att eleverna får skapa bilder (statyerna) utifrån en given input. Eleverna kan exempelvis få i uppdrag att gestalta ”vårdcentral” eller ”biosalong”. En grupp elever tar en position i fryst läge och de andra får gissa platsen. Eleverna kan även få bygga ut statyerna genom att säga ett ord, en mening eller ett ljud. En annan variant är att läraren ber åskådarna att sätta ord
till statyerna. Dessa övningar kan göras mycket korta och kan behöva upprepas ofta. Här är det viktigt med tålamod och förståelse för att det kan ta tid för eleverna att bli trygga. Men om
man håller ut med dessa grundläggande övningar är det mycket enklare att sedan göra andra ”mer avancerade” dramatiseringar.
Statyer kan också fungera som en sammanfattning. Eleverna kan exempelvis välja ut fem statyer i kronologisk ordning för att sammanfatta innehållet i boken, serien eller filmen som ni arbetat med. Eleverna kan också få förutspå vad som ska hända i boken med hjälp av statyer efter att de sett framsidan eller läst första kapitlet. Statyövningar kan även innebära att ni arbetar med olika platser och miljöer. Eleverna får med sina kroppar ”bygga” en plats. Utifrån det kan ni fortsätta med tal, dialoger eller rörelser för att göra en kortare scen. Det går också att göra känslostatyer. Utifrån känslostatyer kan intressanta rollspel formas. I dessa moment är det mycket uppskattat att ha tillgång till iPad eller mobil. Eleverna kan med fördel jobba i grupp när de bygger statyer. Statyövningarna brukar bjuda in till många skratt
som i sin tur stärker gruppen i att våga. Statyer stöttar elever som inte har kommit så långt i språket genom att det går att delta oavsett språklig nivå. Du som lärare styr och lägger upp
övningen så att alla kommer till sin rätt. Det är viktigt att erbjuda mallar som eleverna kan utgå från. Genom att eleverna har tydliga mallar eller bilder att kopiera blir det möjligt för alla att delta och göra. De elever som vill gå vidare och göra eget kan alltid göra det senare. Ramar kan skapa utrymme för kreativitet och det är du som lärare som sätter ramarna. Övningar kan vara mycket korta men också broderas ut till större uppgifter. Drama kan även innebära kortare rollspel, dramatisering av en bok gruppen läst gemensamt eller en sammanfattning av historier genom bilder (statyer) där eleverna blir karaktärerna.
Lotsa eleverna i skapandet av en produkt
Ibland är målet att eleverna ska göra en produkt, något som de ska visa upp och redovisa. Då kan det vara bra att utgå från en föreställning som ni först ser gemensamt. Föreställningen blir då som en sorts modelltext. Efter upplevelsen bearbetar ni det ni sett gemensamt. Här är det viktigt att komma bort från ”det var bra/det var dåligt”. En bra början kan vara att minnas tillsammans. Ett tips är att använda sig av utskrivna bilder från föreställningen som hjälp att minnas. Läraren leder samtalet kring föreställningen. När samtalet är igång kan du som lärare stötta eleverna i att tolka. Många elever kan vara ovana att göra detta. Därför är det viktigt att läraren visar hur en tolkning kan gå till. ”Alla svar är rätt” kan bli för flummigt och svårt att förhålla sig till. Kläderna, färgerna och rörelserna betyder något. Du som lärare berättar hur du tolkar och bjuder sedan in eleverna till att tolka gemensamt. Efter bearbetning kan ni göra ett svar på föreställningen. En egen version. Läraren antecknar vad eleverna har pratat om och
vilka gemensamma teman som gruppen vill skapa. Läraren gör sedan ett manus. Det kan vara ett mycket enkelt bildmanus med streckgubbar. Lärare och elever samskapar. Läraren behöver då finnas med och styra och också vara investerad i att det ska bli ett fint resultat. Eleverna kommer med förslag och läraren förvaltar deras idéer och gör det mer teatraliskt eller stöttar med symboler. Det är också bra om läraren känner eleverna väl och vet vem som gillar att uttrycka sig genom dans, göra rekvisita eller hålla i kameran om något ska filmas.
Kreativa processer innehåller alltid ett mått av kaos. Det är inte alltid lätt och roligt. Därför är det viktigt att ha en tydlig planering för att göra arbetet lättare, även om det inte alltid är
lätt. Många elever kan dessutom tycka att det är jobbigt periodvis. Att träna in en koreografi eller att göra en scen kräver mycket jobb. Det är omtagningar eller tragglande, precis som att lära sig nya svenska ord. Här gäller det att hålla i och hålla ut om det ska bli ett bra resultat och när eleverna sedan upplever och ser resultatet blir det något de kan känna stolthet kring. Har ni den erfarenheten är det sedan enklare när ni nästa gång ska göra ett nytt projekt
Bli vän med begränsningarna
Alla lärare måste förhålla sig till begränsningar på olika sätt. Ibland blir begränsningarna det som sätter stopp för olika planer. Alexandra har mött många kommentarer när hon uppmuntrat andra att jobba mer med drama. Det är lätt att hamna i ”jag skulle gjort det med mina elever men vi har inte ett dramarum” eller ”jag vill göra ett projekt men tiden räcker inte eller mina elever kan för lite svenska”. Sådana kommentarer kan avspegla en begränsad syn på elevernas kapacitet. Det gäller att bli vän med begränsningarna eftersom det oftast är begränsningarna som skapar kreativitet. När du vet att det inte finns ett dramarum och att eleverna är helt nya i språket – då är det utifrån det du ska bygga ditt projekt. Du kan med fördel bjuda in eleverna till att hitta kreativa lösningar. Nedan är en bild på hur en statyuppgift övergått till en sjukhusscen. Detta är en av flera stillbilder som sedan sattes ihop till en hel berättelse.
Drama och språkutveckling
Utöver att främja kreativt och kritiskt tänkande kan drama också vara språkutvecklande, vilket blir särskilt tydligt i ett andraspråksperspektiv. Drama kan erbjuda ett lekfullt sätt att
utveckla kommunikativa förmågor på ett nytt språk. Att skapa ett rum för pedagogiska överdrifter och repetition har visat sig vara bra för utveckling av uttal och flyt (Galante & Thomas 2017). Dramatiseringar kan även erbjuda ett sätt att bearbeta stoff som eleverna mött i undervisningen. På så vis kan drama vara språkutvecklande genom att utveckla elevernas ordförråd
och erbjuda ett bredare och mer varierat sätt för eleverna att engagera sig i de texter de möter (Cannon 2017, Hedman m.fl. 2023, Winner m.fl 2013). Trots sina fördelar menar Östlind &
Larsson (2022) att drama ofta är en outnyttjad resurs. Vårt sätt att se på drama handlar också om att erbjuda övningar som skapar en grund för att vilja våga använda språket på
nya sätt. Många nyanlända elever kan uppleva att de har en begränsad tillgång till svenskspråkiga sammanhang utanför klassrummet och att de upplever en rumslig och social segregation från svensktalande jämnåriga både i skolan och i samhället (se t.ex. Nuottaniemi 2023). Drama kan vara ett sätt att bygga broar mellan klassrummet och språkanvändning i världen utanför. Genom iscensättning av olika situationer objektifierar man
språket och gör det till något man kan tala om. Det blir bra tillfällen att diskutera hur man kan uttrycka sig i olika sammanhang och utifrån olika känslolägen. Eleverna får också möjlighet
att prova på att säga och säga igen för att på så vis befästa olika språkliga uttryck. Den sociala segregation från svensktalande jämnåriga som särskilt elever på språkintroduktionsprogrammet kan känna är naturligtvis en mycket mer komplex fråga än
att det bara handlar om språkkunskaper. Men dramabaserad undervisning kan vara ett bra sätt att bearbeta och arbeta med kommunikativa och sociala erfarenheter. Hur gör man när man vill ta kontakt med någon? Hur gör man när man vill visa att
man inte vill ha kontakt? Dramabaserad undervisning kan också göra att elever erövrar
nya uttryckssätt. Exempel på det är en elev som Alexandra hade som skapade en egen youtube-kanal och en annan som började skriva dikter efter att de arbetat med poesi och drama.
Att få eleverna att glänsa
Trots många år av beprövad erfarenhet av dramabaserad undervisning med andraspråkselever menar Alexandra att det ändå alltid blir helt olika hur hon gör övningarna och vad det resulterar i. Detta för att det är elevernas handlingar och reflektioner som är utgångspunkten. I slutändan handlar det om att vi vill få eleverna att glänsa och något att känna stolthet kring. För det behövs både lyhördhet, nyfikenhet och struktur samt att vi vill skapa något tillsammans med eleverna. Endast fantasin och modet sätter gränser.
Referenser
Cannon, A. (2017). When statues come alive: Teaching and learning academic vocabulary through drama in schools. Tesol Quarterly, 51(2), 383-407.
Galante, A. & Thomson, R. I. (2017). The effectiveness of drama as an instructional approach for the development of second language oral fluency,
comprehensibility, and accentedness. TESOL Quarterly 51(1), 115-142.
Hedman, C., Jacquet, E., Nilsson, E., & Rejman, K. 2023. Expressing Reading
Engagement with Drama-Based Literary Work: Perspectives from Three
Students in a Linguistically Diverse Classroom in Sweden. I: S. Ainsworth, D.
Griffiths, G. Macrory & K. Pahl (red.), Multimodality and Multilingualism:
Towards an integrative approach (s. 142-157). Multilingual matters.
Nuottaniemi, A. 2023. Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik
grund. Bokförlaget h:ström – Text & Kultur.
Rydell, M. & Ljungkvist Sjölin, A. (2022). På liv och död – om drama med
andraspråkselever. I: K. Aldén & M. Olofsson (red.), Möjligheter till lärande
– andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv (s. 93–104). Liber.
Thorkelsdóttir, R. B. & Ragnarsdóttir, A. H. (2019). Language learning
through drama. I: A. H. Ragnarsdóttir & H. Sæberg Björnsson (red.), Drama
in education: Exploring key research concepts and effective strategies (s. 5–21).
Routledge.
Winner, E., T. Goldstein & S. Vincent-Lancrin (2013). Art for art’s sake?: The
impact of arts education. Educational Research and Innovation. OECD
Publishing.
Österlind, E. & Larsson, H. 2022. Drama utvecklar elevernas språk. Översiktsartikel för Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning
-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/drama-utvecklar-elevers-sprak