{"id":5926,"date":"2026-01-18T15:53:18","date_gmt":"2026-01-18T15:53:18","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5926"},"modified":"2026-01-18T15:53:18","modified_gmt":"2026-01-18T15:53:18","slug":"den-flersprakiga-hjarnan-ar-det-nagot-sarskilt-med-den","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5926","title":{"rendered":"Den flerspr\u00e5kiga hj\u00e4rnan \u2013 \u00e4r det n\u00e5got s\u00e4rskilt med den?"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
Niclas Abrahamsson \u00e4r professor i svenska som andraspr\u00e5k och f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Centrum f\u00f6r tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskning vid Stockholms universitet. Hans forskning och undervisning r\u00f6r spr\u00e5kstrukturella och psykolingvistiska aspekter av andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning och tv\u00e5spr\u00e5kighet. Ett \u00e5terkommande tema \u00e4r \u00e5lderns inverkan p\u00e5 spr\u00e5kinl\u00e4rning och spr\u00e5kf\u00f6rlust samt huruvida skillnader mellan barn och vuxna kan knytas till hj\u00e4rnans mognad och s.k. kritiska perioder. Han \u00e4r f\u00f6rfattare till boken Andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning<\/em> (Studentlitteratur, 2009).<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Hanterar den tv\u00e5spr\u00e5kiga hj\u00e4rnan sina spr\u00e5k p\u00e5 n\u00e5got fundamentalt annorlunda s\u00e4tt \u00e4n den enspr\u00e5kiga hj\u00e4rnan? Leder flerspr\u00e5kighet till b\u00e4ttre kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor? Och \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kighet f\u00f6rknippat med vissa lexikala tillkortakommanden? I denna artikel diskuteras n\u00e5gra av den psyko- och neurolingvistiska tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskningens favoritfr\u00e5gor, samt n\u00e5gra av de problem som f\u00f6rknippas med denna forskning.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vid n\u00e5got specifikt tillf\u00e4lle i slutet av 1980-talet, efter att ha bevittnat ett par decennier av frenetisk forskning om hj\u00e4rnans lateralisering hos tv\u00e5spr\u00e5kiga, gick till slut topplocket hos den kanadensiska neurolingvisten Michel Paradis, en av den internationella tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskningens giganter. I en artikel fr\u00e5n 1990 med titeln \u201dLanguage Lateralization in Bilinguals: Enough Already!\u201d, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain and Language<\/em>, sk\u00e4llde han ut den psykolingvistiska forskark\u00e5ren efter noter f\u00f6r dess enligt honom obegripliga besatthet av fr\u00e5gan huruvida tv\u00e5spr\u00e5kigas spr\u00e5krepresentation och spr\u00e5kprocessning i f\u00f6rsta hand involverade den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan, som hos enspr\u00e5kiga, eller om den h\u00f6gra hemisf\u00e4ren var mer involverad eller till och med dominant. Medan all klinisk forskning (om exempelvis spr\u00e5klig f\u00f6rlust och \u00e5terh\u00e4mtning fr\u00e5n afasi) pekade mot att tv\u00e5spr\u00e5kigas b\u00e5da spr\u00e5k engagerar samma omr\u00e5den i den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan, som hos enspr\u00e5kiga, s\u00e5 karakt\u00e4riserades den experimentella forskningen (som byggde p\u00e5 indirekta metoder, t.ex. dikotisk lyssning) av s\u00e5 pass motstridiga och sv\u00e5rtolkade resultat att det, enligt Paradis, var om\u00f6jligt att utkristallisera n\u00e5gra klara linjer. Han menade att de enda slutsatser som gick att dra var att tv\u00e5spr\u00e5kigas spr\u00e5k och spr\u00e5kprocessning var lokaliserade i samma omr\u00e5den i hj\u00e4rnans som hos enspr\u00e5kiga, och att den experimentella forskningen p\u00e5 omr\u00e5det nu n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde. Paradis ans\u00e5g d\u00e4rf\u00f6r att psykolingvister gjorde b\u00e4st i att \u00f6verge hela fr\u00e5gan och ist\u00e4llet b\u00f6rja \u00e4gna sig \u00e5t andra, mer angel\u00e4gna fr\u00e5gest\u00e4llningar, med rubustare metoder.<\/p>\n\n\n\n

En fr\u00e5ga som i stora stycken lider av samma problem men som \u00e4nd\u00e5 f\u00e5tt ett stort medialt genomslag \u00e4r den om eventuella kognitiva f\u00f6rdelar med tv\u00e5spr\u00e5kighet<\/em> (\u2019a bilingual cognitive advantage\u2019). Denna forskningsgren, som drivits av i f\u00f6rsta hand Ellen Bialystok, kanadensisk professor i psykologi vid York University, Toronto, unders\u00f6ker om det finns positiva, allm\u00e4nkognitiva effekter av att l\u00e4ra sig och att anv\u00e4nda fler \u00e4n ett spr\u00e5k (se t.ex. Bialystok, 2009, 2017). Sedan ungef\u00e4r 15\u201320 \u00e5r tillbaka har vetenskapliga tidskrifter formligen sv\u00e4mmat \u00f6ver av studier (fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Bialystoks som andra labb) som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt p\u00e5visar tv\u00e5spr\u00e5kiga individers f\u00f6rh\u00f6jda kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor, s\u00e5 kallade exekutiva funktioner<\/em>, s\u00e5som arbetsminne, mental flexibilitet, uppm\u00e4rksamhet, simultanf\u00f6rm\u00e5ga, och f\u00f6rm\u00e5ga att ignorera ovidkommande information. Id\u00e9n \u00e4r att den kontinuerliga mentala anstr\u00e4ngningen av att st\u00e4ndigt anv\u00e4nda och v\u00e4xla mellan tv\u00e5 eller fler aktiva spr\u00e5k som bieffekt v\u00e4ssar dessa allm\u00e4nkognitiva (dvs. icke-spr\u00e5kliga<\/em>) f\u00f6rm\u00e5gor. D\u00e4rtill finns en m\u00e4ngd studier som antyder att de f\u00f6rh\u00f6jda f\u00f6rm\u00e5gorna resulterar i en kognitiv reserv som i \u00e5lderdomen kan senarel\u00e4gga symptom p\u00e5 demens och annan \u00e5ldersbetingad kognitiv nedg\u00e5ng, ibland s\u00e5 mycket som med 5 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Och massmedia har s\u00e5klart inte varit sena med att h\u00e4nga p\u00e5. Exempelvis b\u00e4r en artikel fr\u00e5n 2012 i New York Times rubriken \u201dWhy Bilinguals Are Smarter\u201d medan en rubrik i Expressen 2011 lyder \u201dSnacka dig smart \u2013 l\u00e4r dig ett nytt spr\u00e5k\u201d. \u00c4ven en artikel i Spr\u00e5ktidningens majnummer 2013 sammanfattar huvuddragen i den dittills publicerade forskningen p\u00e5 omr\u00e5det under rubriken \u201dExtra allt! D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r flerspr\u00e5kiga friskare och smartare\u201d. Att media och allm\u00e4nhet visar stor entusiasm f\u00f6r denna typ av forskning \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nande. Mot bakgrund av att invandrarbarns flerspr\u00e5kighet och modersm\u00e5lsundervisning fortfarande betraktas med viss misst\u00e4nksamhet eller likgiltighet, s\u00e5 kommer naturligtvis dessa kognitiva bieffekter som en gl\u00e4djande bonus med nyhetsv\u00e4rde. Vad som dock n\u00e4stan aldrig rapporteras i media \u00e4r att hela detta forskningsf\u00e4lt \u00e4r beh\u00e4ftat med en rad allvarliga problem. <\/p>\n\n\n\n

Den kanske mest ih\u00e4rdiga kritikern de senaste 10 \u00e5ren \u00e4r Kenneth Paap, professor i psykologi vid San Francisco State University, USA. I boken \u201cThe Bilingual Advantage in Executive Functioning Hypothesis\u201d (2022) anv\u00e4nder han just detta forskningsomr\u00e5de som exempel p\u00e5 den replikeringskris som l\u00e4nge r\u00e5tt inom den psykologiska experimentella forskningen. Replikerbarhet \u2013 dvs. i vilken grad en experimentell studie uppn\u00e5r samma resultat n\u00e4r experimentet upprepas under samma f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013 h\u00e4nger p\u00e5 en rad faktorer, exempelvis urvalsstorlek: ju st\u00f6rre deltagarantal desto h\u00f6gre replikeringsgrad. Studier som tycks st\u00f6dja hypotesen om en tv\u00e5spr\u00e5kig kognitiv f\u00f6rdel visar sig p\u00e5fallande ofta ha anv\u00e4nt sig av relativt sm\u00e5 deltagargrupper, typiskt mellan 70 och 130 personer (vilket ger l\u00e5g statistisk \u2019power\u2019), medan nollresultat (dvs. d\u00e5 inga signifikanta skillnader kunnat observeras mellan enspr\u00e5kigas och tv\u00e5spr\u00e5kigas exekutiva funktioner) tenderar att \u00e5terfinnas i studier med stora deltagargrupper (dvs. de med h\u00f6g statistisk \u2019power\u2019). Exempel p\u00e5 det senare \u00e4r en studie av Nichols m.fl. (2020), som unders\u00f6kte drygt 11 000 vuxna personer, samt studien av Dick m.fl. (2019), d\u00e4r 4 524 barn i \u00e5ldrarna 9\u201310 \u00e5r deltog, och i vilka inget tydde p\u00e5 en kognitiv f\u00f6rdel f\u00f6r de tv\u00e5spr\u00e5kiga deltagarna.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat sk\u00e4l till att resultaten varierar handlar om s\u00e5 kallade st\u00f6rfaktorer (\u2019confounding variables\u2019), varav en \u00e5terkommande \u00e4r socio-ekonomisk status (SES). Paap menar att n\u00e4r forskare noggrant kontrollerar f\u00f6r SES tenderar den tv\u00e5spr\u00e5kiga kognitiva f\u00f6rdelen att f\u00f6rsvinna, och detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r andra variabler som utbildning och kulturell bakgrund. <\/p>\n\n\n\n

Det kanske mest p\u00e5tagliga problemet \u00e4r dock det som handlar om publikationsbias, dvs. att vetenskapliga tidskrifter tenderar att favorisera forskning som \u00e4r nyskapande och uppseendev\u00e4ckande, och d\u00e4rf\u00f6r mer s\u00e4llan publicerar studier som rapporterar nollresultat (dvs. d\u00e5 inga skillnader hittats mellan grupperna) eller resultat som g\u00e5r i motsatt och mindre \u201dsp\u00e4nnande\u201d riktning. Under de senaste \u00e5ren har ett antal meta-analytiska studier av existerande forskning genomf\u00f6rts, vars resultat gjort att hela id\u00e9n om en tv\u00e5spr\u00e5kig kognitiv f\u00f6rdel p\u00e5 allvar ifr\u00e5gasatts. En av de mer omfattande metaanalyserna har gjorts av Lehtonen m.fl. (2018). Med hela 891 j\u00e4mf\u00f6relser mellan enspr\u00e5kiga och tv\u00e5spr\u00e5kiga deltagargrupper fr\u00e5n 152 olika studier kunde man konstatera att de mycket sm\u00e5 skillnader till de tv\u00e5spr\u00e5kigas f\u00f6rdel som observerades f\u00f6rsvann helt och h\u00e5llet n\u00e4r data korrigerades f\u00f6r publikationsbias.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven forskningsresultat kring tv\u00e5spr\u00e5kighet som ett skydd mot demenssjukdom har ifr\u00e5gasatts. I en systematisk \u00f6versikt av 13 studier av enspr\u00e5kiga och tv\u00e5spr\u00e5kiga patienter, inklusive en metaanalys av fyra av studierna (vilken inkluderade totalt 5 527 individer, varav 1 773 tv\u00e5spr\u00e5kiga), fann Mukadam m.fl. (2017) inget st\u00f6d f\u00f6r hypotesen att tv\u00e5spr\u00e5kighet senarel\u00e4gger \u00e5ldersbetingad kognitiv nedg\u00e5ng eller demens. De drog d\u00e4rf\u00f6r slutsatsen att folkh\u00e4lsopolitiska rekommendationer om tv\u00e5spr\u00e5kighet som strategi f\u00f6r att skjuta upp demenssymptom b\u00f6r tas bort och att man ist\u00e4llet b\u00f6r fokusera p\u00e5 att mer generellt minska kognitiv inaktivitet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom hypotesen om f\u00f6rh\u00f6jda allm\u00e4nkognitiva f\u00f6rm\u00e5gor har tv\u00e5spr\u00e5kighet ocks\u00e5 antagits vara beh\u00e4ftad med vissa spr\u00e5kliga kostnader, i f\u00f6rsta hand n\u00e4r det g\u00e4ller den lexikala beh\u00e4rskningen och processningen. Detta brukar framst\u00e4llas som baksidan av tv\u00e5spr\u00e5kighetsmyntet. Ett s\u00e5 kallat lexikalt underskott antas bero p\u00e5 dels den st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende konkurrensen mellan de b\u00e5da aktiverade spr\u00e5ken, dels den l\u00e4gre anv\u00e4ndningsfrekvensen av respektive spr\u00e5k. Tv\u00e5spr\u00e5kiga m\u00e5ste st\u00e4ndigt hantera och undertrycka det spr\u00e5k som f\u00f6r tillf\u00e4llet inte anv\u00e4nds, vilket i experiment visat sig genom n\u00e5got l\u00e4ngre tid (i millisekunder r\u00e4knat) f\u00f6r lexikal \u00e5tkomst \u2013 det tar allts\u00e5 n\u00e5gra millisekunder l\u00e4ngre att s\u00f6ka och ta fram ord fr\u00e5n \u201dr\u00e4tt\u201d mentalt lexikon. Eftersom tv\u00e5spr\u00e5kigas tid ocks\u00e5 \u00e4r uppdelad mellan de b\u00e5da spr\u00e5ken anv\u00e4nder de sina ord mer s\u00e4llan \u00e4n enspr\u00e5kiga, vilket antas skapa n\u00e5got svagare kopplingar mellan begrepp och lexikala former. \u00c4ven detta antas resultera i n\u00e5got l\u00e4ngre tid f\u00f6r hj\u00e4rnans lexikala \u00e5tkomst samt en n\u00e5got l\u00e4gre korrekthetsgrad p\u00e5 lexikala test. Ett lexikalt underskott framst\u00e4lls s\u00e5ledes inte s\u00e4llan som ett ofr\u00e5nkomligt men naturligt tillst\u00e5nd hos tv\u00e5spr\u00e5kiga, som har effekter p\u00e5 b\u00e5da spr\u00e5ken (Ivanova & Costa, 2008).<\/p>\n\n\n\n

Hittills har denna forskning inte nagelfarits eller ifr\u00e5gasatts p\u00e5 samma s\u00e4tt eller i samma omfattning som den om kognitiva f\u00f6rdelar och exekutiva funktioner, vilket \u00e4r lite f\u00f6rv\u00e5nande med tanke p\u00e5 de metodologiska och konceptuella brister som m\u00e5nga av studierna faktiskt lider av. Det i s\u00e4rklass mest allvarliga problemet r\u00f6r hur man definierat eller redovisat sina urval av tv\u00e5spr\u00e5kiga deltagare, om man \u00f6ver huvud taget gjort det. M\u00e5nga studier redovisar inte vilken typ av tv\u00e5spr\u00e5kiga man unders\u00f6kt, dvs. om de var simultant tv\u00e5spr\u00e5kiga som vuxit upp med tv\u00e5 f\u00f6rstaspr\u00e5k fr\u00e5n f\u00f6dseln, om de var sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga och allts\u00e5 har det ena spr\u00e5ket som andraspr\u00e5k, eller om de \u00e4r tidiga eller sena andraspr\u00e5ksinl\u00e4rare. Fr\u00e5n omfattande forskning om inl\u00e4rnings\u00e5lderns inverkan p\u00e5 andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning  (inte minst v\u00e5r egen; se t.ex. Abrahamsson & Hyltenstam, 2009; Bylund, Hyltenstam & Abrahamsson, 2021), vet vi att denna dimension \u00e4r mycket central f\u00f6r hur spr\u00e5kbeh\u00e4rskningen och hj\u00e4rnans spr\u00e5khantering i slut\u00e4ndan kommer att te sig.<\/p>\n\n\n\n

Men en kritisk studie finns, n\u00e4mligen den f\u00f6rsta och (oss veterligen) hittills enda meta-analysen av just \u2019the bilingual lexical deficit\u2019, utf\u00f6rd av tv\u00e5 forskarlag fr\u00e5n universiteten i Stockholm och Oslo\/\u00c5bo (Bylund m.fl., 2023). H\u00e4r analyserade vi de sammantagna resultaten fr\u00e5n 130 studier av expressivt (inte receptivt) ordf\u00f6rr\u00e5d, vilka tillsammans omfattade 478 j\u00e4mf\u00f6relser mellan enspr\u00e5kigas och tv\u00e5spr\u00e5kigas lexikala beh\u00e4rskning. Endast studier med deltagare som var vuxna (dvs. 18 \u00e5r eller \u00e4ldre) vid testtillf\u00e4llet inkluderades. Analysen visade tydligt att ett lexikalt underskott finns n\u00e4r resultaten fr\u00e5n alla studier sl\u00e5s ihop, \u00e4ven efter korrigering f\u00f6r publikationsbias. Det \u00e4r dock n\u00e4r vi tittar p\u00e5 omst\u00e4ndigheterna som bilden blir en helt annan. N\u00e4r vi gjorde separata analyser baserade p\u00e5 de studier som antingen inte redovisat vilken typ av tv\u00e5spr\u00e5kiga man unders\u00f6kt (dvs. om det handlat om simultant tv\u00e5spr\u00e5kiga, sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga, eller tidiga eller sena tv\u00e5spr\u00e5kiga) eller redovisat typen av tv\u00e5spr\u00e5kighet men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rt dem samman i en enda \u201dtv\u00e5spr\u00e5kig grupp\u201d och j\u00e4mf\u00f6rt deras testresultat med enspr\u00e5kigas, s\u00e5 var det lexikala underskottet ett faktum. Hela 230 av totalt 478 j\u00e4mf\u00f6relser kommer fr\u00e5n studier i denna kategori (vilket i sig \u00e4r b\u00e5de h\u00e4pnadsv\u00e4ckande och orov\u00e4ckande p\u00e5 samma g\u00e5ng). N\u00e4r vi d\u00e4remot tittade n\u00e4rmare p\u00e5 studier som redovisat och tagit h\u00e4nsyn till typen av tv\u00e5spr\u00e5kighet framg\u00e5r n\u00e5got intressant: ett lexikalt underskott g\u00e4ller inte<\/em> simultant tv\u00e5spr\u00e5kiga individer, endast sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga \u2013 vilket ju \u00e4r detsamma som andraspr\u00e5kstalare. Vidare g\u00e4llde det lexikala underskottet endast n\u00e4r de sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga hade testats p\u00e5 sitt andraspr\u00e5k, inte<\/em> n\u00e4r de testades p\u00e5 f\u00f6rstaspr\u00e5ket. Slutligen var underskottet mer p\u00e5tagligt f\u00f6r de sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga som b\u00f6rjat l\u00e4ra sig andraspr\u00e5ket efter 10-\u00e5rs\u00e5ldern, j\u00e4mf\u00f6rt med dem som p\u00e5b\u00f6rjat inl\u00e4rningen i yngre \u00e5ldrar. Vi har allts\u00e5 starka sk\u00e4l att misst\u00e4nka att det lexikala underskottet, som antagits bero p\u00e5 tv\u00e5spr\u00e5kigas status som just tv\u00e5spr\u00e5kiga, i sj\u00e4lva verket \u00e4r ett andraspr\u00e5ksfenomen. Och ett synnerligen trivialt s\u00e5dant, om man fr\u00e5gar mig: det \u00e4r v\u00e4l egentligen ingen (s\u00e4rskilt inte bland Lisettens<\/em> l\u00e4sekrets) som h\u00e4pnar \u00f6ver att en andraspr\u00e5kstalare, om \u00e4n s\u00e5 avancerad, har ett n\u00e5got mindre ordf\u00f6rr\u00e5d p\u00e5 andraspr\u00e5ket \u00e4n genomsnittliga f\u00f6rstaspr\u00e5kstalare, eller att den lexikala produktionen kan vara beh\u00e4ftad med en lite l\u00e5ngsammare \u00e5tkomst av ord?<\/p>\n\n\n\n

Vad har d\u00e5 detta f\u00f6r betydelse i praktiken? Spelar det n\u00e5gon roll om flerspr\u00e5kiga experimentdeltagare i sj\u00e4lva verket \u00e4r andraspr\u00e5kstalare? Andraspr\u00e5kstalare \u00e4r v\u00e4l trots allt flerspr\u00e5kiga? Det brukar h\u00e4vdas att ordval \u00e4r viktigt, att det har betydelse hur vi talar om andra, inte minst mindre priviligierade eller utsatta individer och grupper. En g\u00e5ng i tiden sa vi andraspr\u00e5kselever<\/em> eller elever med svenska som andraspr\u00e5k<\/em>. Utifr\u00e5n id\u00e9n att dessa termer kan vara stigmatiserande har vi d\u00e4rf\u00f6r i m\u00e5nga sammanhang ersatt dem med ben\u00e4mningen flerspr\u00e5kiga elever<\/em>. D\u00e5 mycket av det forskningen nyligen velat beteckna som effekter av tv\u00e5- eller flerspr\u00e5kighet i sj\u00e4lva verket tycks vara (redan k\u00e4nda) effekter av att det ena spr\u00e5ket hos en tv\u00e5spr\u00e5kig oftast \u00e4r ett andraspr\u00e5k, som allts\u00e5 till\u00e4gnats senare \u00e4n f\u00f6rstaspr\u00e5ket, uppst\u00e5r fr\u00e5gan om detta \u00e4r ett helt igenom lyckat ordval. I vissa fall kan det finnas goda sk\u00e4l till att kalla saker vid deras r\u00e4tta namn, och detta kan vara ett s\u00e5dant fall. Man h\u00f6r p\u00e5fallande ofta att flerspr\u00e5kiga elever har sv\u00e5righeter med ditten och datten, att flerspr\u00e5kiga elever halkar efter med l\u00e4skunskaper, att flerspr\u00e5kiga har sv\u00e5rt med \u201dspr\u00e5ket\u201d (dvs. svenskan), med inh\u00e4mtning av \u00e4mneskunskaper, eller med betyg och beh\u00f6righet till gymnasieskolan. \u00c4r sk\u00e4let till deras sv\u00e5righeter verkligen att de beh\u00e4rskar och anv\u00e4nder fler \u00e4n ett spr\u00e5k? S\u00e5klart inte. Det verkliga sk\u00e4let \u00e4r snarare att allt det d\u00e4r ska g\u00f6ras p\u00e5 ett andraspr\u00e5k, vilket ju alla vet kan vara besv\u00e4rligt. Det vore mycket olyckligt om massmedia och allm\u00e4nhet b\u00f6rjade misst\u00e4nka att det finns n\u00e5got suspekt och problematiskt med flerspr\u00e5kighet, och att de p\u00e5 grund av forskares ibland slarviga definitioner av tv\u00e5spr\u00e5kighet tror sig finna vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r sina misstankar. F\u00f6r inte alltf\u00f6r l\u00e4nge sedan ans\u00e5gs tv\u00e5- och flerspr\u00e5kighet orsaka s\u00e5v\u00e4l \u201dmental f\u00f6rvirring\u201d (Saer, 1923) som \u201defterblivenhet\u201d (Goodenough, 1926). Bevare oss!<\/p>\n\n\n\n

Hur gick det f\u00f6rresten med Michel Paradis uppmaning till den neuro- och psykolingvistiska forskark\u00e5ren? \u00d6vergav de lateraliserings- och lokaliseringsfr\u00e5gorna? Inte direkt \u2013 snarare tv\u00e4rtom. Tack vare stora tekniska framsteg under 1990-talet, som ju har kommit att kallas \u201dhj\u00e4rnans \u00e5rtionde\u201d, tog den neurkognitiva forskningen rej\u00e4la metodologiska kliv genom anv\u00e4ndningen av nya hj\u00e4rnavbildningstekninker, s\u00e5som fMRI, PET, och EEG. H\u00f6gst p\u00e5 \u00f6nskelistan f\u00f6r tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskare stod naturligtvis fortfarande fr\u00e5gan om hur den tv\u00e5spr\u00e5kiga hj\u00e4rnan var organiserad i j\u00e4mf\u00f6relse med den enspr\u00e5kiga. Och i m\u00e5ngt och mycket bekr\u00e4ftar modern neurolingvistisk forskning det som Michel Paradis slog fast f\u00f6r 35 \u00e5r sedan, n\u00e4mligen att tv\u00e5spr\u00e5kigas fonologiska, grammatiska och lexikala system hanteras av samma grundl\u00e4ggande hj\u00e4rnomr\u00e5den, strukturer och n\u00e4tverk som hos enspr\u00e5kiga, och i samma omfattning. Framf\u00f6r allt g\u00e4ller detta simultant och tidigt sekventiellt tv\u00e5spr\u00e5kiga, medan vuxna andraspr\u00e5ksinl\u00e4rares hj\u00e4rnor ocks\u00e5 uppvisar kompensatorisk och mindre automatiserad anv\u00e4ndning av st\u00f6rre och delvis andra, icke spr\u00e5krelaterade omr\u00e5den (Berken, Gracco & Klein, 2016; Blackburn, 2019; Claussenius-Kalman, Vaughn, Archila-Suerte & Hernandez, 2019; Gom\u00e9z-Ruiz, 2010). Vad som mest avg\u00f6r hur mycket en andraspr\u00e5kstalares hj\u00e4rna skiljer sig fr\u00e5n en enspr\u00e5kig eller tidigt tv\u00e5spr\u00e5kiga hj\u00e4rnor \u00e4r dock inte var<\/em> andraspr\u00e5ket hanteras, utan snarare hur effektivt<\/em> det sker, n\u00e5got som (f\u00f6ga \u00f6veraskande) \u00e4r f\u00f6rknippat med vid vilken \u00e5lder andraspr\u00e5ksinl\u00e4rningen sker.<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2009). Age of onset and nativelikeness in a second language: listener perception versus linguistic scrutiny. Language Learning, 59<\/em>(2), 249\u2013306.<\/p>\n\n\n\n

Berken, J. A., Gracco, V. L. & Klein, D. (2016). Early bilingualism, language attainment, and brain development. Neuropsychologia, 98<\/em>, 220\u2013227.<\/p>\n\n\n\n

Bialystok, E. (2009). The good, the bad, and the indifferent. Bilingualism: Language and Cognition, 12<\/em>(1), 3\u201311.<\/p>\n\n\n\n

Bialystok, E. (2017). The signal and the noise: Finding the pattern in human behavior. Linguistic Approaches to Bilingualism, 6<\/em>(5), 517\u2013534.<\/p>\n\n\n\n

Blackburn, A. M. (2019). Neuroimaging studies of multilingual speech. In: J. W. Schwieter & M. Paradis (eds.), The Handbook of the Neuroscience of Multilingualism<\/em> (pp. 121\u2013146). Wiley.<\/p>\n\n\n\n

Bylund, E., Antfolk, J., Abrahamsson, N., Haug Olstad, A.-M., Norrman, G. & Lehtonen, M. (2023). Does bilingualism come with linguistic costs? A meta-analytic review of the bilingual lexical deficit. Psychonomic Bulletin & Review, 30<\/em>(3), 897\u2013913.<\/p>\n\n\n\n

Bylund, E., Hyltenstam, K. & Abrahamsson, N. (2021). Age of acquisition \u2013 not bilingualism \u2013 is the primary determinant of less than nativelike L2 ultimate attainment. Bilingualism: Language and Cognition, 24<\/em>(1), 18\u201330.<\/p>\n\n\n\n

Claussenius\u2010Kalman, H., Vaughn, K. A., Archila\u2010Suerte, P. & Hernandez, A. E. (2020). Age of acquisition impacts the brain differently depending on neuroanatomical metric. Human Brain Mapping, 41<\/em>(2), 484\u2013502.<\/p>\n\n\n\n

Dick, A. S., Garcia, N. L., Pruden, S. M., Thompson, W. K., Hawes, S. W., Sutherland, M. T., Riedel, M. C., Laird, A. R. & Gonzalez, R. (2019). No evidence for a bilingual executive function advantage in the ABCD study. Nature Human Behaviour, 3<\/em>(7), 692\u2013701.<\/p>\n\n\n\n

Gom\u00e9z-Ruiz, M. I. (2010). Bilingualism and the brain: Myth and reality. Neurolog\u00eda, 25<\/em>(7), 443\u2013452.<\/p>\n\n\n\n

Goodenough, F. L. (1926). Racial differences in the intelligence of school children. Journal of Experimental Psychology, 9<\/em>, 388\u201397.<\/p>\n\n\n\n

Ivanova, I. & Costa, A. (2008). Does bilingualism hamper lexical access in speech production? Acta Psychologica, 127<\/em>(2), 277\u2013288.<\/p>\n\n\n\n

Lehtonen, M., Soveri, A., Laine, A., J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4, J., de Bruin, A., & Antfolk, J. (2018). Is bilingualism associated with enhanced executive functioning in adults? A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 144<\/em>(4), 394\u2013425.<\/p>\n\n\n\n

Mukadam, N., Sommerlad, A. & Livingston, G. (2017). The relationship of bilingualism compared to monolingualism to the risk of cognitive decline or dementia: A systematic review and meta-analysis. Journal of Alzheimer\u2019s Disease, 58<\/em>(1), 45\u201354.<\/p>\n\n\n\n

Nichols, E. S, Wild, C. J., Stojanoski, B., Battista, M. E. & Owen, A. M. (2020). Bilingualism affords no general cognitive advantages: A population study of executive function in 11,000 people. Psychological Science, 31<\/em>(5), 548\u2013567<\/p>\n\n\n\n

Paap, K. (2022). The Bilingual Advantage in Executive Functioning Hypothesis. How the Debate Provides Insight into Psychology\u2019s Replication Crisis.<\/em> Routledge.<\/p>\n\n\n\n

Paradis, M. (1990). Language lateralization in bilinguals: Enough already! Brain and Language, 39<\/em>(4), 576\u2013586.<\/p>\n\n\n\n

Saer, D. J. (1923). The effect of bilingualism on intelligence. British Journal of Psychology, 14<\/em>, 25\u201338.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hanterar den tv\u00e5spr\u00e5kiga hj\u00e4rnan sina spr\u00e5k p\u00e5 n\u00e5got fundamentalt annorlunda s\u00e4tt \u00e4n den enspr\u00e5kiga hj\u00e4rnan? Leder flerspr\u00e5kighet till b\u00e4ttre kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor? Och \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kighet f\u00f6rknippat med vissa lexikala tillkortakommanden? I denna artikel diskuteras n\u00e5gra av den psyko- och neurolingvistiska tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskningens favoritfr\u00e5gor, samt n\u00e5gra av de problem som f\u00f6rknippas med denna forskning. Vid n\u00e5got specifikt tillf\u00e4lle […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[31,63],"class_list":["post-5926","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-lisetten","tag-sva"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1xA","jetpack-related-posts":[{"id":611,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=611","url_meta":{"origin":5926,"position":0},"title":"Lisetten 2\/15: Svenska som andraspr\u00e5k och specialpedagogik","author":"Annelie","date":"maj 15, 2015","format":false,"excerpt":"Lisetten nummer 2 handlar om specialpedagogik och andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning. Hur ska man veta vad som \u00e4r vad? \u00c4r elevens sv\u00e5righet ett tecken p\u00e5 dyslexi eller spr\u00e5kst\u00f6rning, eller bara helt vanlig drag i andraspr\u00e5ksutvecklingen? Hur arbetar specialpedagoger inom f\u00f6rskolan? Vilka alternativa verktyg fungerar bra f\u00f6r andraspr\u00e5kselever? Det \u00e4r n\u00e5gra av de perspektiv\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"Lisetten2:15","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/05\/lisetten215.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5668,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5668","url_meta":{"origin":5926,"position":1},"title":"Ordf\u00f6randen har ordet","author":"Svariks","date":"september 23, 2024","format":false,"excerpt":"H\u00f6stterminen har kommit i g\u00e5ng och sommarlovet \u00e4r slut f\u00f6r denna g\u00e5ng. Skolverkets statistik fr\u00e5n l\u00e4s\u00e5ret 22\u201323 (statistiken f\u00f6r 2024 hittar jag inte \u00e4n), \u00e4r ganska nedsl\u00e5ende g\u00e4llande betyg i sva i \u00e5rskurs 6 och 9, s\u00e5 som det har varit under ganska l\u00e5ng tid. Det \u00e4r l\u00e5ngt fler F\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/09\/svariks.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":4868,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4868","url_meta":{"origin":5926,"position":2},"title":"V\u00e4rna modersm\u00e5lsundervisningen","author":"Svariks","date":"oktober 13, 2020","format":false,"excerpt":"Det \u00e4r med f\u00f6rv\u00e5ning och oro vi i Riksf\u00f6rbundet f\u00f6r l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k (SVARIKS) reagerar n\u00e4r vi ser att Kristdemokraterna presenterar f\u00f6rslag om att l\u00e4gga ner modersm\u00e5lsundervisningen p\u00e5 samtliga skolor i landet. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett f\u00f6rslag som ligger l\u00e5ngt ifr\u00e5n den politik som partiet sj\u00e4lva tidigare st\u00e5tt\u2026","rel":"","context":"I \u201dmodersm\u00e5lsundervisning\u201d","block_context":{"text":"modersm\u00e5lsundervisning","link":"https:\/\/svariks.se\/?tag=modersmalsundervisning"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":4709,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4709","url_meta":{"origin":5926,"position":3},"title":"Vi hoppas att vi alltid f\u00e5r jobba i tv\u00e5l\u00e4rarskap","author":"Svariks","date":"augusti 14, 2020","format":false,"excerpt":"Ida och Kicki Olhans \u00e4r s\u00e5 kallade parl\u00e4rare. De arbetar sida vid sida i klassrummet under l\u00e4s\u00e5rets alla dagar. Tillsammans utvecklar de sin undervisning och de didaktiska samtalen tar aldrig slut. H\u00e4r reflekterar de \u00f6ver sin undervisning, det kollegiala l\u00e4randet n\u00e4r man arbetar i tv\u00e5l\u00e4rar-system samt andra v\u00e4gar f\u00f6r samarbeten\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"Kicki och Ida Olhans","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/08\/Presentation-Ida-och-Kicki-225x300.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1892,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1892","url_meta":{"origin":5926,"position":4},"title":"Kenneth Hyltenstam – i svenska som andraspr\u00e5ks-\u00e4mnets tj\u00e4nst","author":"Svariks","date":"oktober 20, 2019","format":false,"excerpt":"Kenneth Hyltenstam skrev en av de f\u00f6rsta avhandlingarna om andraspr\u00e5ksanv\u00e4ndning p\u00e5 svenska 1978. Sedan dess har han bidragit till att svenska som andraspr\u00e5k har vuxit fram som forskningsf\u00e4lt, finns som l\u00e4rarutbildning och har blivit ett eget \u00e4mne i svensk skola. Men han har ocks\u00e5 sett \u00e4mnet politiseras till en symbolfr\u00e5ga.","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":5211,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5211","url_meta":{"origin":5926,"position":5},"title":"Kan undervisning fortfarande vara radikal?","author":"Svariks","date":"september 19, 2021","format":false,"excerpt":"P\u00e5 sjuttiotalet blev spr\u00e5kl\u00e4raren och filosofen Paulo Freire v\u00e4nsterns huspedagog och spreds bland progressiva l\u00e4rare i hela v\u00e4rlden. Men i Sverige blev han fel\u00f6versatt, och f\u00f6rst 50 \u00e5r senare ges hans klassiska De f\u00f6rtrycktas pedagogik ut med r\u00e4tt titel. Men har tiden sprungit ifr\u00e5n Freire? Pedagogik f\u00f6r f\u00f6rtryckta gavs ut\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/09\/Pedagogik-for-fortryckta-1972-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5926","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5926"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5928,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5926\/revisions\/5928"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}