{"id":5615,"date":"2023-03-06T16:25:00","date_gmt":"2023-03-06T16:25:00","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5615"},"modified":"2024-02-20T13:02:07","modified_gmt":"2024-02-20T13:02:07","slug":"drama-med-andrasprakselever-sa-mycket-mer-an-bara-rollspel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5615","title":{"rendered":"Drama med andraspr\u00e5kselever \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara rollspel"},"content":{"rendered":"\n

Att arbeta med drama kan vara ett s\u00e4tt att variera undervisningen och
erbjuda eleverna m\u00f6jligheter att utforska olika s\u00e4tt att kommunicera.
I den h\u00e4r texten redog\u00f6r vi f\u00f6r n\u00e5gra utg\u00e5ngspunkter och erfarenheter
av att arbeta med drama med andraspr\u00e5kselever. Exemplen \u00e4r h\u00e4mtade
fr\u00e5n Alexandra Ljungkvist Sj\u00f6lins m\u00e5ng\u00e5riga erfarenhet av att arbeta
med drama med elever p\u00e5 spr\u00e5kintroduktionsprogrammet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

ext: Alexandra Ljungkvist Sj\u00f6lin & Maria Rydell<\/p>\n\n\n\n

I dramabaserad undervisning ges inga f\u00e4rdiga svar utan elever f\u00e5r i st\u00e4llet arbeta med m\u00f6jliga l\u00f6sningar (Thorkelsd\u00f3ttir & Ragnarsd\u00f3ttir 2019). Drama m\u00f6jligg\u00f6r d\u00e4rmed ett utforskande
arbetss\u00e4tt som fr\u00e4mjar kreativt och kritiskt t\u00e4nkande. V\u00e5rt s\u00e4tt att se p\u00e5 drama baseras p\u00e5 en syn p\u00e5 l\u00e4rande som f\u00f6rkroppsligat. Det inneb\u00e4r att vi tar h\u00e4nsyn till mer \u00e4n det verbalspr\u00e5kliga i kommunikationen. N\u00e4r vi interagerar med andra anv\u00e4nder vi oftast en m\u00e4ngd olika kommunikativa resurser, som exempelvis verbalspr\u00e5k, gester, blickf\u00f6ring och kroppsh\u00e5llning, som samspelar med en materiell omgivning. Ett f\u00f6rkroppsligat l\u00e4rande, menar vi, handlar inte bara om att kroppsliga uttryck och r\u00f6relse blir en del av kommunikationen utan ocks\u00e5 att k\u00e4nslor och erfarenheter f\u00e5r en viktig plats. K\u00e4nslor, upplevelser och erfarenheter blir p\u00e5 s\u00e5 vis en viktig del av hur kunskaper och hur v\u00e5rt s\u00e4tt att se p\u00e5 v\u00e4rlden och oss sj\u00e4lva formas. Ofta kan drama i undervisningen associeras med rollspel som tar avstamp i att eleverna ska l\u00e4sa dialoger. Men f\u00f6r elever med ingen eller kort skolbakgrund kan en skriftspr\u00e5ksbaserad ing\u00e5ng inneb\u00e4ra att undervisningen b\u00f6rjar med det som de har sv\u00e5rt med och erfarenheten s\u00e4ger att de d\u00e5 fastnar i avkodning och l\u00e4sning. Att ist\u00e4llet utg\u00e5 fr\u00e5n kropp och r\u00f6relse kan d\u00e5 inneb\u00e4ra ett mer inkluderande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och m\u00f6jligg\u00f6ra ett mer varierat deltagande f\u00f6r eleverna (Rydell & Ljungkvist Sj\u00f6lin 2022). Arbetet kan d\u00e5 inkludera \u00f6vningar som minimerar den verbalspr\u00e5kliga anv\u00e4ndningen s\u00e5 att alla kan f\u00e5 k\u00e4nna att de kan delta p\u00e5 en mer j\u00e4mlik grund. En s\u00e5dan ing\u00e5ng betyder inte att<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

det verbalspr\u00e5kliga inte ska ha n\u00e5gon plats alls, utan snarare att
det kommer i ett senare skede. <\/p>\n\n\n\n


H\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar och ett gemensamt utforskande<\/strong>
Det talas ofta om vikten av att ha h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar i undervisningen, vilket vi inst\u00e4mmer i. Samtidigt tycker vi att det \u00e4r viktigt att understryka att det inte bara handlar om h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 eleverna. Att arbeta med drama st\u00e4ller n\u00e4mligen h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 alla inblandade, s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare som elever. B\u00e5de l\u00e4rare och elever m\u00e5ste v\u00e5ga. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt, anser vi, att se p\u00e5 dramabaserad undervisning som ett gemensamt utforskande. I drama och i all spr\u00e5kanv\u00e4ndning g\u00f6r man sig synlig och att g\u00f6ra sig synlig \u00e4r ocks\u00e5 att g\u00f6ra sig s\u00e5rbar. F\u00f6r att f\u00e5 med eleverna kan det d\u00e4rf\u00f6r vara viktigt att ocks\u00e5 l\u00e4raren visar p\u00e5 att hen deltar i aktiviteten. En annan f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r att l\u00e4raren visar att hen \u00e4r en trygg ledare som arbetar f\u00f6r gruppens b\u00e4sta och skapar ett tryggt rum d\u00e4r alla v\u00e5gar utmana sig sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n


Process och produkt<\/strong>
Dramaarbete kan inneb\u00e4ra allt fr\u00e5n \u00f6vningar som g\u00f6rs under en lektion till ett mer projektliknande arbete som str\u00e4cker sig \u00f6ver flera lektioner och resulterar i en produkt, som en film eller en upps\u00e4ttning. Spr\u00e5kanv\u00e4ndningen kan se olika ut i arbetets olika
faser. Under processen finns utrymme f\u00f6r m\u00e5nga spr\u00e5kliga f\u00f6rhandlingar, instruktioner och diskussioner som kan vara spr\u00e5kutvecklande. Produkten i sig beh\u00f6ver d\u00e4remot inte alltid
ha ett stort verbalspr\u00e5kligt inneh\u00e5ll (\u00e4ven om den naturligtvis ocks\u00e5 kan ha det), men fyller en viktig funktion i och med att den blir n\u00e5got att samlas kring och vara stolt \u00f6ver. Den blir p\u00e5 s\u00e5
vis en motiverande faktor inf\u00f6r kommande projekt.<\/p>\n\n\n\n

\u201dI drama och i all spr\u00e5kanv\u00e4ndning g\u00f6r man sig synlig
och att g\u00f6ra sig synlig \u00e4r ocks\u00e5
att g\u00f6ra sig s\u00e5rbar.\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Inledningsvis \u00e4r det viktigt att bygga en grupp och skapa ett rum som alla kan k\u00e4nna sig trygga i. I b\u00f6rjan \u00e4r det tacksamt att anv\u00e4nda olika typer av uppv\u00e4rmnings\u00f6vningar som namn\u00f6vningar eller att gestalta statyer. Att arbeta med statyer kan inneb\u00e4ra att eleverna f\u00e5r skapa bilder (statyerna) utifr\u00e5n en given input. Eleverna kan exempelvis f\u00e5 i uppdrag att gestalta \u201dv\u00e5rdcentral\u201d eller \u201dbiosalong\u201d. En grupp elever tar en position i fryst l\u00e4ge och de andra f\u00e5r gissa platsen. Eleverna kan \u00e4ven f\u00e5 bygga ut statyerna genom att s\u00e4ga ett ord, en mening eller ett ljud. En annan variant \u00e4r att l\u00e4raren ber \u00e5sk\u00e5darna att s\u00e4tta ord
till statyerna. Dessa \u00f6vningar kan g\u00f6ras mycket korta och kan beh\u00f6va upprepas ofta. H\u00e4r \u00e4r det viktigt med t\u00e5lamod och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att det kan ta tid f\u00f6r eleverna att bli trygga. Men om
man h\u00e5ller ut med dessa grundl\u00e4ggande \u00f6vningar \u00e4r det mycket enklare att sedan g\u00f6ra andra \u201dmer avancerade\u201d dramatiseringar. <\/p>\n\n\n\n

Statyer kan ocks\u00e5 fungera som en sammanfattning. Eleverna kan exempelvis v\u00e4lja ut fem statyer i kronologisk ordning f\u00f6r att sammanfatta inneh\u00e5llet i boken, serien eller filmen som ni arbetat med. Eleverna kan ocks\u00e5 f\u00e5 f\u00f6rutsp\u00e5 vad som ska h\u00e4nda i boken med hj\u00e4lp av statyer efter att de sett framsidan eller l\u00e4st f\u00f6rsta kapitlet. Staty\u00f6vningar kan \u00e4ven inneb\u00e4ra att ni arbetar med olika platser och milj\u00f6er. Eleverna f\u00e5r med sina kroppar \u201dbygga\u201d en plats. Utifr\u00e5n det kan ni forts\u00e4tta med tal, dialoger eller r\u00f6relser f\u00f6r att g\u00f6ra en kortare scen. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att g\u00f6ra k\u00e4nslostatyer. Utifr\u00e5n k\u00e4nslostatyer kan intressanta rollspel formas. I dessa moment \u00e4r det mycket uppskattat att ha tillg\u00e5ng till iPad eller mobil. Eleverna kan med f\u00f6rdel jobba i grupp n\u00e4r de bygger statyer. Staty\u00f6vningarna brukar bjuda in till m\u00e5nga skratt
som i sin tur st\u00e4rker gruppen i att v\u00e5ga. Statyer st\u00f6ttar elever som inte har kommit s\u00e5 l\u00e5ngt i spr\u00e5ket genom att det g\u00e5r att delta oavsett spr\u00e5klig niv\u00e5. Du som l\u00e4rare styr och l\u00e4gger upp
\u00f6vningen s\u00e5 att alla kommer till sin r\u00e4tt. Det \u00e4r viktigt att erbjuda mallar som eleverna kan utg\u00e5 fr\u00e5n. Genom att eleverna har tydliga mallar eller bilder att kopiera blir det m\u00f6jligt f\u00f6r alla att delta och g\u00f6ra. De elever som vill g\u00e5 vidare och g\u00f6ra eget kan alltid g\u00f6ra det senare. Ramar kan skapa utrymme f\u00f6r kreativitet och det \u00e4r du som l\u00e4rare som s\u00e4tter ramarna. \u00d6vningar kan vara mycket korta men ocks\u00e5 broderas ut till st\u00f6rre uppgifter. Drama kan \u00e4ven inneb\u00e4ra kortare rollspel, dramatisering av en bok gruppen l\u00e4st gemensamt eller en sammanfattning av historier genom bilder (statyer) d\u00e4r eleverna blir karakt\u00e4rerna.<\/p>\n\n\n\n

Lotsa eleverna i skapandet av en produkt<\/strong>
Ibland \u00e4r m\u00e5let att eleverna ska g\u00f6ra en produkt, n\u00e5got som de ska visa upp och redovisa. D\u00e5 kan det vara bra att utg\u00e5 fr\u00e5n en f\u00f6rest\u00e4llning som ni f\u00f6rst ser gemensamt. F\u00f6rest\u00e4llningen blir d\u00e5 som en sorts modelltext. Efter upplevelsen bearbetar ni det ni sett gemensamt. H\u00e4r \u00e4r det viktigt att komma bort fr\u00e5n \u201ddet var bra\/det var d\u00e5ligt\u201d. En bra b\u00f6rjan kan vara att minnas tillsammans. Ett tips \u00e4r att anv\u00e4nda sig av utskrivna bilder fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen som hj\u00e4lp att minnas. L\u00e4raren leder samtalet kring f\u00f6rest\u00e4llningen. N\u00e4r samtalet \u00e4r ig\u00e5ng kan du som l\u00e4rare st\u00f6tta eleverna i att tolka. M\u00e5nga elever kan vara ovana att g\u00f6ra detta. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att l\u00e4raren visar hur en tolkning kan g\u00e5 till. \u201dAlla svar \u00e4r r\u00e4tt\u201d kan bli f\u00f6r flummigt och sv\u00e5rt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Kl\u00e4derna, f\u00e4rgerna och r\u00f6relserna betyder n\u00e5got. Du som l\u00e4rare ber\u00e4ttar hur du tolkar och bjuder sedan in eleverna till att tolka gemensamt. Efter bearbetning kan ni g\u00f6ra ett svar p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen. En egen version. L\u00e4raren antecknar vad eleverna har pratat om och
vilka gemensamma teman som gruppen vill skapa. L\u00e4raren g\u00f6r sedan ett manus. Det kan vara ett mycket enkelt bildmanus med streckgubbar. L\u00e4rare och elever samskapar. L\u00e4raren beh\u00f6ver d\u00e5 finnas med och styra och ocks\u00e5 vara investerad i att det ska bli ett fint resultat. Eleverna kommer med f\u00f6rslag och l\u00e4raren f\u00f6rvaltar deras id\u00e9er och g\u00f6r det mer teatraliskt eller st\u00f6ttar med symboler. Det \u00e4r ocks\u00e5 bra om l\u00e4raren k\u00e4nner eleverna v\u00e4l och vet vem som gillar att uttrycka sig genom dans, g\u00f6ra rekvisita eller h\u00e5lla i kameran om n\u00e5got ska filmas.
Kreativa processer inneh\u00e5ller alltid ett m\u00e5tt av kaos. Det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt och roligt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ha en tydlig planering f\u00f6r att g\u00f6ra arbetet l\u00e4ttare, \u00e4ven om det inte alltid \u00e4r
l\u00e4tt. M\u00e5nga elever kan dessutom tycka att det \u00e4r jobbigt periodvis. Att tr\u00e4na in en koreografi eller att g\u00f6ra en scen kr\u00e4ver mycket jobb. Det \u00e4r omtagningar eller tragglande, precis som att l\u00e4ra sig nya svenska ord. H\u00e4r g\u00e4ller det att h\u00e5lla i och h\u00e5lla ut om det ska bli ett bra resultat och n\u00e4r eleverna sedan upplever och ser resultatet blir det n\u00e5got de kan k\u00e4nna stolthet kring. Har ni den erfarenheten \u00e4r det sedan enklare n\u00e4r ni n\u00e4sta g\u00e5ng ska g\u00f6ra ett nytt projekt<\/p>\n\n\n\n

Bli v\u00e4n med begr\u00e4nsningarna<\/strong>
Alla l\u00e4rare m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5lla sig till begr\u00e4nsningar p\u00e5 olika s\u00e4tt. Ibland blir begr\u00e4nsningarna det som s\u00e4tter stopp f\u00f6r olika planer. Alexandra har m\u00f6tt m\u00e5nga kommentarer n\u00e4r hon uppmuntrat andra att jobba mer med drama. Det \u00e4r l\u00e4tt att hamna i \u201djag skulle gjort det med mina elever men vi har inte ett dramarum\u201d eller \u201djag vill g\u00f6ra ett projekt men tiden r\u00e4cker inte eller mina elever kan f\u00f6r lite svenska\u201d. S\u00e5dana kommentarer kan avspegla en begr\u00e4nsad syn p\u00e5 elevernas kapacitet. Det g\u00e4ller att bli v\u00e4n med begr\u00e4nsningarna eftersom det oftast \u00e4r begr\u00e4nsningarna som skapar kreativitet. N\u00e4r du vet att det inte finns ett dramarum och att eleverna \u00e4r helt nya i spr\u00e5ket \u2013 d\u00e5 \u00e4r det utifr\u00e5n det du ska bygga ditt projekt. Du kan med f\u00f6rdel bjuda in eleverna till att hitta kreativa l\u00f6sningar. Nedan \u00e4r en bild p\u00e5 hur en statyuppgift \u00f6verg\u00e5tt till en sjukhusscen. Detta \u00e4r en av flera stillbilder som sedan sattes ihop till en hel ber\u00e4ttelse.<\/p>\n\n\n\n

Drama och spr\u00e5kutveckling<\/strong>
Ut\u00f6ver att fr\u00e4mja kreativt och kritiskt t\u00e4nkande kan drama ocks\u00e5 vara spr\u00e5kutvecklande, vilket blir s\u00e4rskilt tydligt i ett andraspr\u00e5ksperspektiv. Drama kan erbjuda ett lekfullt s\u00e4tt att
utveckla kommunikativa f\u00f6rm\u00e5gor p\u00e5 ett nytt spr\u00e5k. Att skapa ett rum f\u00f6r pedagogiska \u00f6verdrifter och repetition har visat sig vara bra f\u00f6r utveckling av uttal och flyt (Galante & Thomas 2017). Dramatiseringar kan \u00e4ven erbjuda ett s\u00e4tt att bearbeta stoff som eleverna m\u00f6tt i undervisningen. P\u00e5 s\u00e5 vis kan drama vara spr\u00e5kutvecklande genom att utveckla elevernas ordf\u00f6rr\u00e5d<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

och erbjuda ett bredare och mer varierat s\u00e4tt f\u00f6r eleverna att engagera sig i de texter de m\u00f6ter (Cannon 2017, Hedman m.fl. 2023, Winner m.fl 2013). Trots sina f\u00f6rdelar menar \u00d6stlind &
Larsson (2022) att drama ofta \u00e4r en outnyttjad resurs. V\u00e5rt s\u00e4tt att se p\u00e5 drama handlar ocks\u00e5 om att erbjuda \u00f6vningar som skapar en grund f\u00f6r att vilja v\u00e5ga anv\u00e4nda spr\u00e5ket p\u00e5
nya s\u00e4tt. M\u00e5nga nyanl\u00e4nda elever kan uppleva att de har en begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till svenskspr\u00e5kiga sammanhang utanf\u00f6r klassrummet och att de upplever en rumslig och social segregation fr\u00e5n svensktalande j\u00e4mn\u00e5riga b\u00e5de i skolan och i samh\u00e4llet (se t.ex. Nuottaniemi 2023). Drama kan vara ett s\u00e4tt att bygga broar mellan klassrummet och spr\u00e5kanv\u00e4ndning i v\u00e4rlden utanf\u00f6r. Genom iscens\u00e4ttning av olika situationer objektifierar man
spr\u00e5ket och g\u00f6r det till n\u00e5got man kan tala om. Det blir bra tillf\u00e4llen att diskutera hur man kan uttrycka sig i olika sammanhang och utifr\u00e5n olika k\u00e4nslol\u00e4gen. Eleverna f\u00e5r ocks\u00e5 m\u00f6jlighet
att prova p\u00e5 att s\u00e4ga och s\u00e4ga igen f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis bef\u00e4sta olika spr\u00e5kliga uttryck. Den sociala segregation fr\u00e5n svensktalande j\u00e4mn\u00e5riga som s\u00e4rskilt elever p\u00e5 spr\u00e5kintroduktionsprogrammet kan k\u00e4nna \u00e4r naturligtvis en mycket mer komplex fr\u00e5ga \u00e4n
att det bara handlar om spr\u00e5kkunskaper. Men dramabaserad undervisning kan vara ett bra s\u00e4tt att bearbeta och arbeta med kommunikativa och sociala erfarenheter. Hur g\u00f6r man n\u00e4r man vill ta kontakt med n\u00e5gon? Hur g\u00f6r man n\u00e4r man vill visa att
man inte vill ha kontakt? Dramabaserad undervisning kan ocks\u00e5 g\u00f6ra att elever er\u00f6vrar
nya uttryckss\u00e4tt. Exempel p\u00e5 det \u00e4r en elev som Alexandra hade som skapade en egen youtube-kanal och en annan som b\u00f6rjade skriva dikter efter att de arbetat med poesi och drama.<\/p>\n\n\n\n

Att f\u00e5 eleverna att gl\u00e4nsa<\/strong>
Trots m\u00e5nga \u00e5r av bepr\u00f6vad erfarenhet av dramabaserad undervisning med andraspr\u00e5kselever menar Alexandra att det \u00e4nd\u00e5 alltid blir helt olika hur hon g\u00f6r \u00f6vningarna och vad det resulterar i. Detta f\u00f6r att det \u00e4r elevernas handlingar och reflektioner som \u00e4r utg\u00e5ngspunkten. I slut\u00e4ndan handlar det om att vi vill f\u00e5 eleverna att gl\u00e4nsa och n\u00e5got att k\u00e4nna stolthet kring. F\u00f6r det beh\u00f6vs b\u00e5de lyh\u00f6rdhet, nyfikenhet och struktur samt att vi vill skapa n\u00e5got tillsammans med eleverna. Endast fantasin och modet s\u00e4tter gr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong>
Cannon, A. (2017). When statues come alive: Teaching and learning acade\u0002mic vocabulary through drama in schools. Tesol Quarterly, 51(2), 383-407.
Galante, A. & Thomson, R. I. (2017). The effectiveness of drama as an in\u0002structional approach for the development of second language oral fluency,
comprehensibility, and accentedness. TESOL Quarterly 51(1), 115-142.
Hedman, C., Jacquet, E., Nilsson, E., & Rejman, K. 2023. Expressing Reading
Engagement with Drama-Based Literary Work: Perspectives from Three
Students in a Linguistically Diverse Classroom in Sweden. I: S. Ainsworth, D.
Griffiths, G. Macrory & K. Pahl (red.), Multimodality and Multilingualism:
Towards an integrative approach (s. 142-157). Multilingual matters.
Nuottaniemi, A. 2023. Flerspr\u00e5kighetens gr\u00e4nser. Spr\u00e5kdidaktik p\u00e5 (o)j\u00e4mlik
grund. Bokf\u00f6rlaget h:str\u00f6m \u2013 Text & Kultur.
Rydell, M. & Ljungkvist Sj\u00f6lin, A. (2022). P\u00e5 liv och d\u00f6d \u2013 om drama med
andraspr\u00e5kselever. I: K. Ald\u00e9n & M. Olofsson (red.), M\u00f6jligheter till l\u00e4rande
\u2013 andraspr\u00e5ksdidaktik i ett kritiskt perspektiv (s. 93\u2013104). Liber.
Thorkelsd\u00f3ttir, R. B. & Ragnarsd\u00f3ttir, A. H. (2019). Language learning
through drama. I: A. H. Ragnarsd\u00f3ttir & H. S\u00e6berg Bj\u00f6rnsson (red.), Drama
in education: Exploring key research concepts and effective strategies (s. 5\u201321).
Routledge.
Winner, E., T. Goldstein & S. Vincent-Lancrin (2013). Art for art’s sake?: The
impact of arts education. Educational Research and Innovation. OECD
Publishing.
\u00d6sterlind, E. & Larsson, H. 2022. Drama utvecklar elevernas spr\u00e5k. \u00d6ver\u0002siktsartikel f\u00f6r Skolverket. https:\/\/www.skolverket.se\/skolutveckling\/forskning
-och-utvarderingar\/artiklar-om-forskning\/drama-utvecklar-elevers-sprak<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att arbeta med drama kan vara ett s\u00e4tt att variera undervisningen ocherbjuda eleverna m\u00f6jligheter att utforska olika s\u00e4tt att kommunicera.I den h\u00e4r texten redog\u00f6r vi f\u00f6r n\u00e5gra utg\u00e5ngspunkter och erfarenheterav att arbeta med drama med andraspr\u00e5kselever. Exemplen \u00e4r h\u00e4mtadefr\u00e5n Alexandra Ljungkvist Sj\u00f6lins m\u00e5ng\u00e5riga erfarenhet av att arbetamed drama med elever p\u00e5 spr\u00e5kintroduktionsprogrammet. ext: Alexandra Ljungkvist […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5615","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1sz","jetpack-related-posts":[{"id":4709,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4709","url_meta":{"origin":5615,"position":0},"title":"Vi hoppas att vi alltid f\u00e5r jobba i tv\u00e5l\u00e4rarskap","author":"Svariks","date":"augusti 14, 2020","format":false,"excerpt":"Ida och Kicki Olhans \u00e4r s\u00e5 kallade parl\u00e4rare. De arbetar sida vid sida i klassrummet under l\u00e4s\u00e5rets alla dagar. Tillsammans utvecklar de sin undervisning och de didaktiska samtalen tar aldrig slut. H\u00e4r reflekterar de \u00f6ver sin undervisning, det kollegiala l\u00e4randet n\u00e4r man arbetar i tv\u00e5l\u00e4rar-system samt andra v\u00e4gar f\u00f6r samarbeten\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"Kicki och Ida Olhans","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/08\/Presentation-Ida-och-Kicki-225x300.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5071,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5071","url_meta":{"origin":5615,"position":1},"title":"Roseng\u00e5rd rapporterar – En likv\u00e4rdig undervisning, men hur?","author":"Svariks","date":"april 9, 2021","format":false,"excerpt":"Svariks f\u00f6ljer samh\u00e4llsdebatten och jobbar f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k, undervisning och skola som r\u00f6r flerspr\u00e5kiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malm\u00f6 i Sydsvenskan. I \u00e5rets f\u00f6rsta nummer av Lisetten tar vi del av f\u00f6rstel\u00e4raren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspr\u00e5kig milj\u00f6. Hon arbetar p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan och\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":5601,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5601","url_meta":{"origin":5615,"position":2},"title":"En pedagogisk resa motlikv\u00e4rdig utbildning","author":"Svariks","date":"januari 6, 2023","format":false,"excerpt":"Hur kan man skapa likv\u00e4rdighet i undervisningen? Kan man det? \u00c4r det ett lotteri f\u00f6r eleverna beroende p\u00e5 vilken l\u00e4rare de f\u00e5r? Finns det s\u00e4tt att komma runt detta? Det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5gor som vip\u00e5 SFI i Norrk\u00f6ping har funderat mycket p\u00e5. Under drygt ett \u00e5r har vi d\u00e4rf\u00f6r haft\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten1_23_4.png?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten1_23_4.png?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten1_23_4.png?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x"},"classes":[]},{"id":269,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=269","url_meta":{"origin":5615,"position":3},"title":"LiSA bjuder p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sning med Anne-Marie K\u00f6rling","author":"Sara M\u00f6rtsell","date":"maj 1, 2014","format":false,"excerpt":"Torsdagen den 15 maj \u00a0\u00e4r du v\u00e4lkommen att lyssna till en gratis inspirationsf\u00f6rel\u00e4sning av Anne-Marie K\u00f6rling\u00a0om l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt, arrangerat av LiSAs lokalf\u00f6rening i Stockholm.\u00a0 Lokalf\u00f6reningens ordf\u00f6rande\u00a0Anna Hedlund\u00a0ber\u00e4ttar varf\u00f6r de valt att bjuda in just Anne-Marie K\u00f6rling och varf\u00f6r \u00e4mnet\u00a0\u00e4r relevant f\u00f6r l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k: \"L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och\u2026","rel":"","context":"I \u201dStockholm\u201d","block_context":{"text":"Stockholm","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=10"},"img":{"alt_text":"Anne-Marie K\u00f6rling","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/05\/korling.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/05\/korling.png?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/05\/korling.png?resize=525%2C300 1.5x"},"classes":[]},{"id":5414,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5414","url_meta":{"origin":5615,"position":4},"title":"Nytt nummer av Lisetten – tema Digitalisering","author":"Svariks","date":"april 17, 2022","format":false,"excerpt":"Ett nummer med fokus p\u00e5 digitalisering kopplat till undervisning i svenska som andraspr\u00e5k och flerspr\u00e5kighet i alla \u00e5ldrar. Best\u00e4ll l\u00f6snummer h\u00e4r. Vi bjuder p\u00e5 ett smakprov ur tidningen d\u00e4r Jessica Mellgren visar exempel p\u00e5 hur hon arbetar med digital st\u00f6ttning i sitt klassrum. Med digitala verktyg som st\u00f6ttning Text: Jessica\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2022\/04\/snogubbe.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2022\/04\/snogubbe.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2022\/04\/snogubbe.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2022\/04\/snogubbe.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":5873,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5873","url_meta":{"origin":5615,"position":5},"title":"Modersm\u00e5l och studiehandledning \u00e4r guld\u2013 En sommardag med Reeman Akily p\u00e5 Spr\u00e5kcentralen i Malm\u00f6","author":"Svariks","date":"september 25, 2025","format":false,"excerpt":"Intervju och text: Selma Larsson Reeman Akily \u00e4r f\u00f6rstel\u00e4rare, modersm\u00e5lsl\u00e4rare och studiehandledare i arabiska vidModersm\u00e5lsenheten i Malm\u00f6.Hon f\u00f6ddes i Irak och tog sin l\u00e4rarexamen vid Malm\u00f6 h\u00f6gskola 2012. I sitt arbete \u00e4r hon engagerad i att lyftaflerspr\u00e5kighet som en resurs i elevernas l\u00e4rande. Det \u00e4r en varm sommardag i Malm\u00f6.\u2026","rel":"","context":"I \u201dartikel\u201d","block_context":{"text":"artikel","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=29"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/foto-1-1.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/foto-1-1.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/foto-1-1.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/foto-1-1.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/foto-1-1.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5615"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5628,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5615\/revisions\/5628"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5615"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5615"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}