{"id":5607,"date":"2023-02-06T16:13:00","date_gmt":"2023-02-06T16:13:00","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5607"},"modified":"2024-02-20T13:18:21","modified_gmt":"2024-02-20T13:18:21","slug":"ett-klassrum-for-alla-hur-gor-vi-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5607","title":{"rendered":"Ett klassrum f\u00f6r alla \u2013 hur g\u00f6r vi det?"},"content":{"rendered":"\n

Text och foto: Maria Hulth och David Flato<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rare har sj\u00e4lvklart som m\u00e5l att eleverna ska k\u00e4nna sig v\u00e4lkomna i klassrummet. De flesta av oss t\u00e4nker ocks\u00e5 att alla m\u00e4nniskor \u00e4r lika mycket v\u00e4rda. I verkligheten vet vi dock att m\u00e4nniskor inte k\u00e4nner sig lika mycket v\u00e4rda \u2013 i samh\u00e4llet, men \u00e4ven i klassrummet. Det finns ett glapp mellan intention och praktik och det \u00e4r detta glapp som blir viktigt att titta p\u00e5 om
vi ska jobba med normkritik \u2013 eller normmedvetenhet som det ben\u00e4mns i l\u00e4roplanerna. Vi vill v\u00e4l men kan r\u00e5ka f\u00f6rst\u00e4rka utanf\u00f6rskap n\u00e4r vi utan att vi t\u00e4nker p\u00e5 det utg\u00e5r fr\u00e5n oss sj\u00e4lva eller normen i bem\u00f6tandet av eleverna. Normmedvetet f\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4tt handlar om att l\u00e4gga m\u00e4rke till de negativa normer som begr\u00e4nsar, f\u00f6rsv\u00e5rar och kan leda till diskriminering. Vi vet att starka normer leder till diskriminering och trakasserier. Alla skolor m\u00e5ste jobba f\u00f6rebyggande och fr\u00e4mjande med diskrimineringsgrunderna och d\u00e5 \u00e4r normmedvetenhet ett bra verktyg. Vi beh\u00f6ver bra normer, normer som g\u00f6r att vi fungerar tillsammans. Som l\u00e4rare ing\u00e5r det att l\u00e4ra ut normer. Normer som exempelvis hj\u00e4lper eleverna att fungera socialt i samh\u00e4llet, vara v\u00e4nliga och respektfulla eller lyssna p\u00e5 lektionerna. Men vi ska akta oss f\u00f6r att l\u00e4ra ut normer som krymper elevernas handlingsutrymmen, skapar hierarkier eller
utanf\u00f6rskap. Problemet med normerna \u00e4r att de \u00e4r osynliga f\u00f6r de som ing\u00e5r i dem. Om du st\u00e5r mitt i normen m\u00e4rker du den inte f\u00f6rr\u00e4n n\u00e5gon bryter normen. Vi har alla med oss erfarenheter som p\u00e5verkar v\u00e5rt bem\u00f6tande av varandra, ofta sker det helt omedvetet. Vi utg\u00e5r helt enkelt utifr\u00e5n oss sj\u00e4lva och missar d\u00e4rf\u00f6r att folk \u00e4r olika, har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar, erfarenheter och bakgrunder. \u00c4r du sj\u00e4lv heterosexuell kanske du fr\u00e5gar n\u00e5gon om han har en fru, eller anv\u00e4nder enbart heterosexuella par som exempel i din undervisning. Har du sj\u00e4lv inte utsatts f\u00f6r rasism kanske du missar att folk behandlas olika p\u00e5 grund av sin hudf\u00e4rg. Har du sj\u00e4lv ingen h\u00f6rselneds\u00e4ttning kanske du s\u00e4ger: \u201dnej, jag beh\u00f6ver ingen mikrofon jag har s\u00e5 h\u00f6g r\u00f6st.\u201d Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att vi uttrycker oss extra positivt om minoriteter: \u201dMen vad kul att vi har en muslim i klassen!\u201d eller \u201d\u00c5h, \u00e4r du homosexuell vad sp\u00e4nnande, ber\u00e4tta mer. Jag har inga f\u00f6rdomar\u201d. Men de allra flesta vill inte vara n\u00e5got sp\u00e4nnande, eller beh\u00f6va vara en representant f\u00f6r en hel grupp. Elever vill k\u00e4nna sig sj\u00e4lvklara i klassrummet och inte beh\u00f6va vara en wikipediasida f\u00f6r en viss nationalitet, sexualitet eller funktionalitet. En heterosexuell person f\u00e5r s\u00e4llan h\u00f6ra: \u201dBer\u00e4tta mer om hur det \u00e4r att vara heterosexuell\u201d eller \u201djag tycker det \u00e4r helt ok med heterosexuella\u201d eller \u201djag har h\u00f6rt att alla heterosexuella gillar h\u00e5rdrock\u201d. Att heterosexuella slipper detta handlar om att de finns en stark heteronorm \u2013 heterosexualitet ses som det sj\u00e4lvklara. Det \u00e4r bara de som bryter mot normen som beh\u00f6ver okejas eller f\u00e5r
h\u00f6ra \u201djag har inga f\u00f6rdomar, jag k\u00e4nner faktiskt en \u2026\u201d. Det h\u00e4r perspektivet f\u00f6rst\u00e4rker uppdelningen mellan \u201dvi och dem\u201d eftersom det bara \u00e4r normen som har makt att tolerera och acceptera. Det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 att bli tolererad och inkluderad. Det \u00e4r klart att vi hellre blir tolererade \u00e4n hatade, men m\u00e5let \u00e4r att alla ska f\u00e5 k\u00e4nna sig inkluderade och sj\u00e4lvklara i klassrummet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

S\u00e5 vad kan vi g\u00f6ra ist\u00e4llet d\u00e5? F\u00f6r det f\u00f6rsta beh\u00f6ver vi fundera p\u00e5 v\u00e5ra f\u00f6rdomar. F\u00f6r f\u00f6rdomar har vi. Det brukar vara den som s\u00e4ger \u201djag har inga f\u00f6rdomar\u201d som har flest f\u00f6rdomar, eller i alla fall saknar kunskap. Det \u00e4r detta glappet som vi inledde
den h\u00e4r texten med. Glappet mellan att vi inte vill ha n\u00e5gra f\u00f6rdomar och verkligheten d\u00e4r vi varje dag bem\u00f6ter folk utifr\u00e5n v\u00e5ra f\u00f6rdomar. De allra flesta vill g\u00f6ra r\u00e4tt, men de allra flesta av
oss trillar ocks\u00e5 dit! Och det \u00e4r verkligen inget konstigt. Vi beh\u00f6ver vara gener\u00f6sa mot oss sj\u00e4lva och andra s\u00e5 att vi kan l\u00e4ra oss av misstagen. Albert Einstein sa en g\u00e5ng f\u00f6r l\u00e4nge sen att \u201dDet \u00e4r en skam att vi lever i en tid d\u00e5 det \u00e4r l\u00e4ttare att spr\u00e4nga en atom \u00e4n en norm\u201d. Och d\u00e4r har han fortfarande r\u00e4tt. Att arbeta normmedvetet \u00e4r ett l\u00e5ngsiktigt arbete som handlar om att synligg\u00f6ra normer f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra dem, vilket kan vara sv\u00e5rt eftersom normer som sagt \u00e4r osynliga tills n\u00e5gon bryter mot dem. Misstag \u00e4r allts\u00e5 n\u00e5got vi l\u00e4r oss av, men vi kan undvika en hel del misstag om vi har med oss n\u00e5gra viktiga perspektiv fr\u00e5n b\u00f6rjan. Det \u00e4r bra att utg\u00e5 ifr\u00e5n att det \u00e4r vi l\u00e4rare och personal i skolan som ska ha ett normmedvetet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och det \u00e4r vi som har ansvaret f\u00f6r inkludering och de normmedvetna perspektiven. Det inneb\u00e4r exempelvis att vi inte ska anklaga elever f\u00f6r att vara oj\u00e4mst\u00e4llda, ta f\u00f6r mycket eller f\u00f6r lite plats, eller ha uttalade experiment d\u00e4r elevers v\u00e4rderingar eller eventuella stereotypa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt ska luftas i klassrummet. Att vi som l\u00e4rare kan g\u00f6ra kartl\u00e4ggningar kring hur elever bem\u00f6ter varandra, vilka som f\u00e5r talutrymme och vilka normer som styr \u00e4r en sak \u2013 men skulden \u00e4r aldrig elevernas. Resultaten b\u00f6r snarare anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5ra egna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och v\u00e5rt arbete f\u00f6r att skapa en b\u00e4ttre arbetsmilj\u00f6 och ett mer inkluderande klimat. Ett vanligt misstag \u00e4r att vi r\u00e5kar exotisera m\u00e4nniskor som bryter mot normen. Det \u00e4r n\u00e4r normbrytare framst\u00e4lls som exotiska, sp\u00e4nnande eller som inspiration, ist\u00e4llet f\u00f6r som sj\u00e4lvklara i v\u00e5r v\u00e4rld av olikheter. Exotisiering \u00e4r en form av objektifiering d\u00e4r syftet \u00e4r att ge betraktaren nya infallsvinklar, perspektiv eller i v\u00e4rsta fall vara avskr\u00e4ckande. Exotisiering \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt och kan handla om allt ifr\u00e5n att ha temaveckor med afrikansk mat, ha kartb\u00f6cker med stereotypa bilder p\u00e5 folkgrupper eller att en familj som har tv\u00e5 samk\u00f6nade f\u00f6r\u00e4ldrar bjuds in att <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

ber\u00e4tta om sin familj. Det \u00e4r vanligt att FN-dagen anv\u00e4nds f\u00f6r att prata om \u201dandra\u201d kulturer ist\u00e4llet f\u00f6r att prata om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i stort. En annan form av exotisiering \u00e4r s\u00e5 kallad
\u201dinspirationsporr\u201d vilket inneb\u00e4r att exempelvis personer med normbrytande funktionalitet anv\u00e4nds som inspirationsobjekt. Att inspireras av andra m\u00e4nniskor \u00e4r sj\u00e4lvklart en bra sak men n\u00e4r normavvikare anv\u00e4nds som inspiration enbart f\u00f6r att de bryter mot normen brukar det ofta handla om att andra ska f\u00e5 perspektiv och k\u00e4nna att \u201djag har det i alla fall inte som den personen\u201d eller \u201dwow, kan hen s\u00e5 kan jag\u201d. Men hur upplevs detta om du \u00e4r den personen som n\u00e5gon \u00e4r glad att den slipper vara? Problemet med \u201dinspirationsporr\u201d \u00e4r just att det blir objektifierande, d\u00e4r vissa m\u00e4nniskor anv\u00e4nds f\u00f6r syftet att ge andra m\u00e4nniskor en k\u00e4nsla av att de har det b\u00e4ttre eller \u00e4r b\u00e4ttre. Representation \u00e4r dock viktigt men det handlar om att m\u00e4nniskor med olika erfarenheter och bakgrunder ska finnas med p\u00e5 ett sj\u00e4lvklart och j\u00e4mlikt s\u00e4tt. Se g\u00e4rna \u00f6ver representationen i era material och se till att f\u00e5 med olikheter p\u00e5 ett sj\u00e4lvklart s\u00e4tt i undervisning.<\/p>\n\n\n\n


N\u00e4r \u00e4r du Johan?<\/strong>
Normen i Sverige idag skulle kunna gestaltas i den fiktiva personen \u201dJohan\u201d. Namnet Johan \u00e4r valt eftersom det finns fler Johan som \u00e4r VD f\u00f6r b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag \u00e4n vad det finns kvinnor.
Johan \u00e4r en vit heterosexuell medel\u00e5lders man utan n\u00e5gra funktionsneds\u00e4ttningar och som har det gott st\u00e4llt ekonomiskt. Johan \u00e4r inte religi\u00f6s men firar svenska kristna h\u00f6gtider och \u00e4ter
g\u00e4rna k\u00f6tt. Det finns egentligen ganska f\u00e5 Johan i Sverige idag men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det han som syns och som resten av befolkningen j\u00e4mf\u00f6rs mot. Johan har sj\u00e4lv inte blivit diskriminerad och det
finns en risk att han d\u00e4rf\u00f6r inte ser diskriminering som sker mot andra. Normmedvetenhet handlar d\u00e4rf\u00f6r om att se sig sj\u00e4lv och i vilka situationer som en sj\u00e4lv \u00e4r \u201dJohan\u201d \u2013 allts\u00e5 har privilegier och makt. Att helt enkelt kunna v\u00e4nda sig om och se sin egen maktposition eller att kunna f\u00e5 andra att v\u00e4nda sig om. Normmedvetenheten handlar inte om att kritisera Johan, utan de<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

normer som g\u00f6r att andra m\u00e4nniskor blir diskriminerade eller kr\u00e4nkta. Med ett normmedvetet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt synligg\u00f6r vi normerna och pekar inte ut de som bryter mot dem. Att fokusera p\u00e5 Johans maktposition ist\u00e4llet f\u00f6r att det \u00e4r synd om normbrytare \u00e4r en normmedveten metod. Har vi problem med homofobi p\u00e5 v\u00e5r skola \u00e4r det normer kring sexualitet vi beh\u00f6ver jobba med. Har vi problem med att det bara \u00e4r killar som spelar fotboll p\u00e5 rasterna \u00e4r inte l\u00f6sningen att vi g\u00f6r en \u201dtjejdag\u201d utan att vi kollar p\u00e5 vilka jargonger och normer som finns p\u00e5 fotbollsplanen f\u00f6r att kunna skapa ett klimat d\u00e4r alla trivs. Ett annat exempel \u00e4r n\u00e4r
ett nyhetsprogram visade ett inslag fr\u00e5n ett arbetsmarknadsprojekt d\u00e4r en man ber\u00e4ttade att han hade f\u00e5tt komma p\u00e5 m\u00e5nga fler intervjuer och till och med f\u00e5tt jobb sen han bytt till ett mer svensklingande namn. Inslaget var menat som ett positivt exempel, men visar ist\u00e4llet p\u00e5 ett samh\u00e4lle som \u00e4r rasistiskt. L\u00f6sningen borde vara att f\u00f6r\u00e4ndra den strukturella rasismen p\u00e5 arbetsmarknaden och inte att m\u00e4nniskor byter namn. Den som tillh\u00f6r normen f\u00e5r f\u00f6rdelar genom att inte beh\u00f6va bli ifr\u00e5gasatt, att inte beh\u00f6va f\u00f6rklara sig och alltid k\u00e4nna sig
sj\u00e4lvklar. Det kan vara att man passerar obem\u00e4rkt men samtidigt har m\u00f6jlighet att synas och ta plats n\u00e4r man sj\u00e4lv vill det. H\u00e4r \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att de flesta tillh\u00f6r n\u00e5gon norm och allts\u00e5 f\u00e5r f\u00f6rdelar i vissa situationer. N\u00e5gon kanske aldrig har blivit utsatt f\u00f6r sexism men d\u00e4remot rasism. En annan kanske aldrig har beh\u00f6vt oroa sig f\u00f6r pengar men \u00e4r utsatt f\u00f6r diskriminering utifr\u00e5n sin funktionsneds\u00e4ttning. Det betyder att vi alla m\u00e5ste v\u00e4nda
oss om ibland, kunna backa och inse v\u00e5ra privilegier och inte hamna i f\u00f6rsvar n\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5pekar v\u00e5r maktposition. Det h\u00e4r citatet s\u00e4tter fingret p\u00e5 problemet: \u201dJag tycker inte att det g\u00f6r ont p\u00e5 mig att sparka dig p\u00e5 smalbenet. En av oss f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 ont. Vilket \u00e4r mest rimligt, att du v\u00e4njer dig vid att jag sparkar dig eller att jag slutar sparka?\u201d N\u00e4r det g\u00e4ller fysisk sm\u00e4rta f\u00f6rst\u00e5r vi att en person kan f\u00e5 ont \u00e4ven om det inte var avsikten hos den som r\u00e5kar skada. P\u00e5
samma s\u00e4tt borde vi f\u00f6rst\u00e5 det n\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5pekar att hen k\u00e4nner sig s\u00e5rad eller kr\u00e4nkt \u00f6ver n\u00e5got. Ord g\u00f6r ocks\u00e5 ont och oftast menade vi inte att g\u00f6ra n\u00e5gon illa, men handlingen skapar \u00e4nd\u00e5 sm\u00e4rta och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r vi kunna backa och be om urs\u00e4kt. S\u00e4ger n\u00e5gon aj s\u00e5 backa och be om urs\u00e4kt, s\u00e4ger n\u00e5gon att det d\u00e4r kr\u00e4nker mig s\u00e5 sl\u00e4pp prestigen och be om urs\u00e4kt.<\/p>\n\n\n\n


Normmedvetenhet mot kr\u00e4nkningar och trakasserier<\/strong>
Normmedvetenhet \u00e4r viktigt att arbeta med n\u00e4r det g\u00e4ller kr\u00e4nkningar och trakasserier. De allra flesta kr\u00e4nkningar och mobbningssituationer handlar om normer p\u00e5 olika s\u00e4tt. De sk\u00e4llsord som anv\u00e4nds vittnar n\u00e4mligen om vilka normer som r\u00e5der. Hora, b\u00f6g, cp, fetto eller dampunge \u00e4r alla sk\u00e4llsord som pekar ut normen; normer kring sexualitet f\u00f6r kvinnor, att du ska vara heterosexuell, att du inte ska ha n\u00e5gon funktionsneds\u00e4ttning eller vara \u00f6verviktig. Att som elev f\u00e5 kunskap kring normer och hur de skapar oj\u00e4mlikhet och kr\u00e4nkningar ger dem redskap att ifr\u00e5gas\u00e4tta och kunna se strukturer. Det skapar sj\u00e4lvk\u00e4nsla eftersom eleverna kan f\u00f6rst\u00e5 att det inte handlar om de sj\u00e4lva utan om normer i samh\u00e4llet som faktiskt g\u00e5r att f\u00f6r\u00e4ndra. Normmedvetenhet g\u00f6r ocks\u00e5 att eleverna f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r vissa ord anv\u00e4nds som sk\u00e4llsord och problemet med detta. Det fungerar s\u00e4llan att bara ha en nolltolerans mot kr\u00e4nkande ord. Elever beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 djupet ist\u00e4llet f\u00f6r att bara f\u00f6lja en regel.
\u201dDu k\u00f6r som en k\u00e4rring!\u201d \u201dTa tjejracket!\u201d \u201dDu gr\u00e5ter som en liten tjej!\u201d \u201dJ\u00e4vla fitta!\u201d Det finns m\u00e5nga uttryck d\u00e4r det feminina anv\u00e4nds som sk\u00e4llsord eller f\u00f6rl\u00f6jliganden.
Det \u00e4r 100 \u00e5r sedan kvinnor fick r\u00f6str\u00e4tt i Sverige, det \u00e4r inte<\/p>\n\n\n\n

\u201dHar vi problem med att
det bara \u00e4r killar som spelar
fotboll p\u00e5 rasterna \u00e4r inte
l\u00f6sningen att vi g\u00f6r en \u2019tjejdag\u2019
utan att vi kollar p\u00e5 vilka
jargonger och normer som
finns p\u00e5 fotbollsplanen
f\u00f6r att kunna skapa ett klimat
d\u00e4r alla trivs.\u201d<\/mark><\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

en s\u00e4rskilt l\u00e5ng tid i m\u00e4nsklighetens historia. \u00c4ven om vi nu kan tycka att det \u00e4r absurt att argumenten p\u00e5 den tiden handlade om att kvinnor inte kunde t\u00e4nka politiska tankar och att ingen kvinna \u00e4nd\u00e5 skulle r\u00f6sta annorlunda \u00e4n sin man, finns det rester av detta tankes\u00e4tt kvar \u00e4n idag. I Sverige idag \u00e4r det f\u00e5 personer som tycker att m\u00e4n faktiskt \u00e4r mer v\u00e4rda \u00e4n kvinnor, men \u00e4nd\u00e5 ser m\u00e5nga ner p\u00e5 det som f\u00f6rknippas med det feminina. M\u00e5nga kvinnor kan med stolthet ber\u00e4tta att de som barn var pojkflickor, men m\u00e4n brukar inte ber\u00e4tta att de var flickpojkar (uttrycket finns inte ens). Att ta till sig egenskaper som f\u00f6rknippas med manlighet ger status. P\u00e5 samma s\u00e4tt g\u00e5r du ner i status om du tar till dig egenskaper som har med det feminina att g\u00f6ra. Det \u00e4r l\u00e4ttare f\u00f6r en flicka i trean att spela fotboll \u00e4n vad det \u00e4r f\u00f6r en
pojke i samma klass att dansa balett. Att manlighet ofta v\u00e4rderas h\u00f6gre \u00e4n kvinnlighet har f\u00f6rsv\u00e5rat j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet. Det har h\u00e4nt mycket i Sverige n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors m\u00f6jligheter att ta till sig egenskaper, intressen och v\u00e4lja yrken som traditionellt ses som manliga, \u00e4ven om det finns mycket kvar att g\u00f6ra \u00e4ven d\u00e4r. D\u00e4remot har det inte h\u00e4nt lika mycket n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4ns m\u00f6jligheter att ta till sig egenskaper, intressen och v\u00e4lja yrken som traditionellt ses som kvinnliga. H\u00e4r tar det ofta stopp. Pojkar l\u00e4r sig tidigt att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n det som \u00e4r \u201dtjejigt\u201d. Det finns m\u00e5nga ber\u00e4ttelser om pojkar som kommer hem och gr\u00e5ter
\u00f6ver att ha blivit retade f\u00f6r att ha \u201dtjejkl\u00e4der\u201d eller f\u00f6r att de leker med \u201dtjejleksaker\u201d. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt l\u00e4r sig pojkar att inte ha rosa eller att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n s\u00e5 kallade \u201dtjejlekar\u201d. Normerna kommer fr\u00e5n oss vuxna och m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rl\u00f6jligar vi det feminina och kan exempelvis skratta \u00e5t m\u00e4n som beter sig feminint. Att det feminina f\u00f6rl\u00f6jligas p\u00e5verkar f\u00f6rst\u00e5s tjejer och kvinnors syn p\u00e5 sig sj\u00e4lva. Det p\u00e5verkar sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet och dessutom m\u00e5ste tjejer och kvinnor m\u00e5nga g\u00e5nger vara dubbelt s\u00e5 bra som pojkar och m\u00e4n f\u00f6r att \u201df\u00e5 vara med\u201d och r\u00e4knas p\u00e5 manliga arenor, eftersom kvinnor jobbar fr\u00e5n ett underl\u00e4ge. Men det handlar minst lika mycket om vilka problem det leder till f\u00f6r killar och m\u00e4n. Varje g\u00e5ng vi tycker en man \u00e4r l\u00f6jlig som \u00e4r feminin f\u00f6rsv\u00e5rar vi f\u00f6r pojkar och m\u00e4n att g\u00f6ra feminina saker eller ha feminina egenskaper och intressen. I exempelvis skolan leder detta till problem eftersom sk\u00f6tsamhet och intresse f\u00f6r skolans \u00e4mnen har kopplats ihop med det feminina. Detta g\u00f6r att pojkar m\u00e5ste bryta mot normen f\u00f6r manlighet om de vill ta skolarbetet p\u00e5 allvar. Betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor forts\u00e4tter att \u00f6ka och f\u00f6r att komma till bukt med detta problem \u00e4r ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av normer kring k\u00f6n viktigt. Att nedv\u00e4rdera det feminina kan leda till ett avst\u00e5ndstagande
av egenskaper som exempelvis empati och omh\u00e4ndertagande. Detta kan ytterst manifesteras med h\u00e4nsynsl\u00f6shet och v\u00e5ld. I det som kan kallas f\u00f6r giftig maskulinitet ing\u00e5r \u00e4ven exempelvis att objektifiera kvinnor, att inte visa s\u00e5rbarhet, att klara av v\u00e5ld och trakasserier, att alltid framst\u00e5 som stark och sj\u00e4lvst\u00e4ndig. Att leva utifr\u00e5n den giftiga maskuliniteten \u00e4r \u00e4ven farligt f\u00f6r en sj\u00e4lv, d\u00e5 den leder till \u00f6kad risk f\u00f6r sj\u00e4lvmord, riskbeteenden och olyckor. Forskning visar att m\u00e5nga pojkar idag lever under en stark stress \u00f6ver att beh\u00f6va visa sig tuffa, starka, heterosexuella, icke-feminina och k\u00e4nslokalla, \u00e4ven n\u00e4r de egentligen inte \u00e4r det. Dessutom f\u00f6rv\u00e4ntas det att en man ska kunna klara av allt h\u00e5rdare jargonger. H\u00e4r kan vi som l\u00e4rare hj\u00e4lpa till att \u00f6ppna upp handlingsutrymmet f\u00f6r eleverna.<\/p>\n\n\n\n

Normmedvetenhet i praktiken<\/strong>
Normmedvetenhet i praktiken handlar f\u00f6rst om att spana efter normer och se vilka normer som finns i skolan och i ditt klassrum. Ett tips \u00e4r att g\u00f6ra en normjakt d\u00e4r du unders\u00f6ker din
undervisning utifr\u00e5n exempelvis dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar och tips:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Hur m\u00e4rks den h\u00e4r normen hos oss?<\/li>\n\n\n\n
  • N\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tts eller f\u00f6rv\u00e4ntas alla vara enligt den normen?
    T.ex. n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tts alla vara heterosexuella? Eller n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tts alla vara cispersoner? Eller n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tts alla vara utan funktionsneds\u00e4ttningar? Eller n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tts alla ha r\u00e5d med n\u00e5got? Hur ska man vara som kvinna\/man?<\/li>\n\n\n\n
  • N\u00e4r lyfts normen som n\u00e5got sj\u00e4lvklart?<\/li>\n\n\n\n
  • N\u00e4r osynligg\u00f6rs de som inte f\u00f6ljer normen?<\/li>\n\n\n\n
  • Vad finns p\u00e5 v\u00e4ggarna? I b\u00f6ckerna? I annat material du anv\u00e4nder. Anv\u00e4nd g\u00e4rna mallen p\u00e5 v\u00e5r hemsida.<\/li>\n\n\n\n
  • F\u00f6ruts\u00e4tt alltid att den du talar om finns i rummet, det hj\u00e4lper dig att prata p\u00e5 ett inkluderande s\u00e4tt och undviker att hamna i \u201dvi\u201d och \u201ddom\u201d.<\/li>\n\n\n\n
  • L\u00e5t alla komma till tals. Ett j\u00e4mt f\u00f6rdelat talutrymme \u00e4r av st\u00f6rsta vikt och ett tecken p\u00e5 att du som l\u00e4rare tycker att alla \u00e4r lika viktiga eller intressanta.<\/li>\n\n\n\n
  • T\u00e4nk igenom vilka exempel, ord och uttryck du anv\u00e4nder men \u00e4ven vad du inte s\u00e4ger och inte g\u00f6r. Ha en \u201dnamnbank\u201d s\u00e5 att du kan ha olika exempel och inte fastnar i \u201dLisa och Kalle\u201d<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
    \"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Text och foto: Maria Hulth och David Flato L\u00e4rare har sj\u00e4lvklart som m\u00e5l att eleverna ska k\u00e4nna sig v\u00e4lkomna i klassrummet. De flesta av oss t\u00e4nker ocks\u00e5 att alla m\u00e4nniskor \u00e4r lika mycket v\u00e4rda. I verkligheten vet vi dock att m\u00e4nniskor inte k\u00e4nner sig lika mycket v\u00e4rda \u2013 i samh\u00e4llet, men \u00e4ven i klassrummet. Det […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5607","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1sr","jetpack-related-posts":[{"id":4709,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4709","url_meta":{"origin":5607,"position":0},"title":"Vi hoppas att vi alltid f\u00e5r jobba i tv\u00e5l\u00e4rarskap","author":"Svariks","date":"augusti 14, 2020","format":false,"excerpt":"Ida och Kicki Olhans \u00e4r s\u00e5 kallade parl\u00e4rare. De arbetar sida vid sida i klassrummet under l\u00e4s\u00e5rets alla dagar. Tillsammans utvecklar de sin undervisning och de didaktiska samtalen tar aldrig slut. H\u00e4r reflekterar de \u00f6ver sin undervisning, det kollegiala l\u00e4randet n\u00e4r man arbetar i tv\u00e5l\u00e4rar-system samt andra v\u00e4gar f\u00f6r samarbeten\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"Kicki och Ida Olhans","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/08\/Presentation-Ida-och-Kicki-225x300.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5615,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5615","url_meta":{"origin":5607,"position":1},"title":"Drama med andraspr\u00e5kselever \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara rollspel","author":"Svariks","date":"mars 6, 2023","format":false,"excerpt":"Att arbeta med drama kan vara ett s\u00e4tt att variera undervisningen ocherbjuda eleverna m\u00f6jligheter att utforska olika s\u00e4tt att kommunicera.I den h\u00e4r texten redog\u00f6r vi f\u00f6r n\u00e5gra utg\u00e5ngspunkter och erfarenheterav att arbeta med drama med andraspr\u00e5kselever. Exemplen \u00e4r h\u00e4mtadefr\u00e5n Alexandra Ljungkvist Sj\u00f6lins m\u00e5ng\u00e5riga erfarenhet av att arbetamed drama med elever\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten3_5.png?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten3_5.png?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/lisetten3_5.png?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x"},"classes":[]},{"id":5811,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5811","url_meta":{"origin":5607,"position":2},"title":"Hej kollega!","author":"Svariks","date":"mars 27, 2025","format":false,"excerpt":"Vi har st\u00e4llt tre korta fr\u00e5gor och f\u00e5tt snabba svarfr\u00e5n v\u00e5ra kollegor ute i landet. S\u00e5 h\u00e4r svarar Claudia Inza, l\u00e4rare sva\/spa p\u00e5 Paulinska skolan, Str\u00e4ngn\u00e4s Ber\u00e4tta om en bra lektionsom du har haft. Ber\u00e4tta om en d\u00e5liglektion som du har haft. Hur jobbar du meddigitalisering och AI? Min motfr\u00e5ga\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/03\/image-1.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1441,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1441","url_meta":{"origin":5607,"position":3},"title":"Vi bjuder p\u00e5 en artikel fr\u00e5n Lisetten 2018:4","author":"Svariks","date":"januari 19, 2019","format":false,"excerpt":"Sfi, och Arbetsf\u00f6rmedlingen meningen med livet \u2013 En biografisk arbetsmodell f\u00f6r sfi Vad kan l\u00e4raren och skolan g\u00f6ra f\u00f6r att sfi-eleverna ska k\u00e4nna att kurserna har en koppling till deras egna liv? I en tid n\u00e4r alla vill ha ett finger med i planeringen av elevens integration \u00e4r det mer\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/Screen-Shot-2019-01-19-at-22.34.06.png?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/Screen-Shot-2019-01-19-at-22.34.06.png?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/Screen-Shot-2019-01-19-at-22.34.06.png?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x"},"classes":[]},{"id":5071,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5071","url_meta":{"origin":5607,"position":4},"title":"Roseng\u00e5rd rapporterar – En likv\u00e4rdig undervisning, men hur?","author":"Svariks","date":"april 9, 2021","format":false,"excerpt":"Svariks f\u00f6ljer samh\u00e4llsdebatten och jobbar f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k, undervisning och skola som r\u00f6r flerspr\u00e5kiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malm\u00f6 i Sydsvenskan. I \u00e5rets f\u00f6rsta nummer av Lisetten tar vi del av f\u00f6rstel\u00e4raren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspr\u00e5kig milj\u00f6. Hon arbetar p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan och\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":5590,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5590","url_meta":{"origin":5607,"position":5},"title":"Ett begripligt uttal \u2013 A och O i den muntliga kommunikationen","author":"Svariks","date":"december 12, 2023","format":false,"excerpt":"Text: Liv Linjer Fridefors \u201dJag ska ha matte.\u201d Det svaret fick jag av en av mina elever n\u00e4r jag m\u00f6tte honom i rektorskorridoren och undrade vem han s\u00f6kte.\u201dSka du ha matte? Men det \u00e4r inte i den h\u00e4r korridoren\u2026\u201d sa jag.\u201dNej, jag ska ha matte!\u201d upprepade eleven.\u201dVilken l\u00e4rare har du\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/4-2023-Auditiv.png?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/4-2023-Auditiv.png?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/4-2023-Auditiv.png?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2024\/02\/4-2023-Auditiv.png?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5607","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5607"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5607\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5630,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5607\/revisions\/5630"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5607"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5607"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5607"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}