{"id":5590,"date":"2023-12-12T16:29:00","date_gmt":"2023-12-12T16:29:00","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5590"},"modified":"2024-02-01T17:31:15","modified_gmt":"2024-02-01T17:31:15","slug":"ett-begripligt-uttal-a-och-o-i-den-muntliga-kommunikationen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5590","title":{"rendered":"Ett begripligt uttal \u2013 A och O i den muntliga kommunikationen"},"content":{"rendered":"\n

Text: Liv Linjer Fridefors<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag ska ha matte.\u201d Det svaret fick jag av en av mina elever n\u00e4r jag m\u00f6tte honom i rektorskorridoren och undrade vem han s\u00f6kte.
\u201dSka du ha matte? Men det \u00e4r inte i den h\u00e4r korridoren\u2026\u201d sa jag.
\u201dNej, jag ska ha matte!\u201d upprepade eleven.
\u201dVilken l\u00e4rare har du i matte?\u201d f\u00f6rs\u00f6kte jag.
\u201dNej, jag ska tr\u00e4ffa rektor!\u201d
\u00c4ntligen f\u00f6rstod jag: \u201dJaha, ska du ha m\u00f6\u00f6\u00f6te?!\u201d
Jag f\u00f6rklarade varf\u00f6r jag hade missf\u00f6rst\u00e5tt honom: \u201dJag m\u00e5ste h\u00f6ra ett l\u00e5ngt \u00f6\u00f6\u00f6-ljud i m\u00f6te, annars f\u00f6rst\u00e5r jag inte. Jag h\u00f6rde matte, med l\u00e5ngt t-ljud.\u201d Eftersom eleven var v\u00e4l insatt i s\u00e5v\u00e4l vokalsystem som ljudf\u00f6rl\u00e4ngning kunde han l\u00e4tt korrigera uttalet s\u00e5 att det blev utom allt tvivel att det var ett m\u00f6te han var p\u00e5 v\u00e4g till.<\/p>\n\n\n\n


H\u00e4ndelsen exemplifierar tv\u00e5 uttalsmissar som \u00e4r v\u00e4ldigt vanliga hos ungdomar och vuxna som l\u00e4r sig svenska. Det handlar dels om sj\u00e4lva vokalljudet i den betonade stavelsen, dels om
l\u00e4ngdf\u00f6rh\u00e5llandet mellan vokalen och efterf\u00f6ljande konsonant. Eleven hade i det h\u00e4r fallet missat \u00f6-ljudets l\u00e4pprundning, s\u00e5 att jag tolkade det som en orundad vokal, och eftersom den inte gjordes tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng uppfattade jag ist\u00e4llet t-ljudet som l\u00e5ngt. F\u00f6r mina svenska \u00f6ron blev det allts\u00e5 matte ist\u00e4llet f\u00f6r m\u00f6te. Detta utspelade sig p\u00e5 en gymnasieskola i Halmstad, d\u00e4r jag jobbade med nyanl\u00e4nda ungdomar, som logoped\/uttalspedagog p\u00e5 spr\u00e5kintroduktionsprogrammet. I mitt arbete har jag \u00e4ven tr\u00e4ffat m\u00e4ngder av elever och l\u00e4rare inom vuxenutbildningen. Att f\u00e5 vara med och utveckla uttalsundervisningen och f\u00e5 uppleva skillnaden den g\u00f6r f\u00f6r eleverna \u00e4r fantastiskt roligt. Man skulle kunna tro att ju fler \u00e5r man tillbringar i Sverige desto b\u00e4ttre blir uttalet av sig sj\u00e4lv. S\u00e5 \u00e4r det ju med m\u00e5nga andra spr\u00e5kf\u00e4rdigheter. Men dessv\u00e4rre g\u00e4ller inte samma regler f\u00f6r uttalet som f\u00f6r exempelvis grammatik och ordf\u00f6rr\u00e5d. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Uttalet brukar stagnera efter ungef\u00e4r ett \u00e5r, om man inte g\u00e5r in f\u00f6r att tr\u00e4na vidare p\u00e5 det. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s b\u00e4st att satsa p\u00e5 uttalet s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt i spr\u00e5kinl\u00e4rningen, n\u00e4r mottagligheten \u00e4r som st\u00f6rst. Och de flesta vuxna beh\u00f6ver medveten undervisning
f\u00f6r att hitta r\u00e4tt. Hur b\u00f6r d\u00e5 denna uttalsundervisning g\u00e5 till? Det finns s\u00e4kert
m\u00e5nga bra uppl\u00e4gg, men det \u00e4r viktigt att man som l\u00e4rare har en viss kunskap om svensk fonetik n\u00e4r man planerar sina uttals\u00f6vningar. Jag vill i det h\u00e4r sammanhanget rekommendera Bosse Thor\u00e9ns bok Svensk fonetik och uttalsundervisning (i ny och omarbetad upplaga). D\u00e4r bjuds l\u00e4saren inte bara p\u00e5 intressanta beskrivningar av allehanda uttalsfenomen, utan \u00e4ven p\u00e5 tips och tankar kring sj\u00e4lva undervisningen. Teori och praktik i utm\u00e4rkt kombination. Sj\u00e4lv brukar jag b\u00f6rja med att g\u00e5 igenom de l\u00e5nga vokalljuden, s\u00e5 att eleverna blir medvetna om hur de bildas i munnen. Med hj\u00e4lp av en visuell modell utforskar vi vokalerna utifr\u00e5n de tre dimensionerna k\u00e4k\u00f6ppning, tungposition och l\u00e4pprundning, och kopplar artikulationen till hur respektive vokal l\u00e5ter. Jag \u00e4r noga med att alla eleverna ska hitta de nio l\u00e5nga vokalljuden i sin egen mun, s\u00e5 att r\u00e4tt byggstenar finns inf\u00f6r den fortsatta uttalsundervisningen. Ibland beh\u00f6ver n\u00e5gon elev en liten stunds enskild tr\u00e4ning f\u00f6r att uppn\u00e5 det m\u00e5let, och det \u00e4r v\u00e4l<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

investerad tid. N\u00e4r hela gruppen kan uttala alla vokalerna g\u00e5r vi vidare med olika \u00f6vningar p\u00e5 ord- och frasniv\u00e5.
Parallellt med tr\u00e4ning av vokalljuden introducerar jag \u00f6vningar i basprosodi, en f\u00f6renklad och pedagogisk beskrivning av den svenska spr\u00e5krytmen. Vi r\u00e4knar stavelser i ord och lyssnar
efter vilken stavelse som \u00e4r l\u00e5ng, allts\u00e5 betonad. Och snart kommer vi till en v\u00e4ldigt viktig fr\u00e5ga: \u201dVilket ljud \u00e4r l\u00e5ngt?\u201d. I varje betonad stavelse finns n\u00e4mligen ett l\u00e5ngt ljud, och det kan vara vokalen, eller efterf\u00f6ljande konsonant: I ordet visa \u00e4r det i-ljudet som \u00e4r l\u00e5ngt, medan ordet vissa har ett l\u00e5ngt s-ljud. Och i l\u00e4ngre yttranden \u00e4r det bara de \u201dstarka\u201d (betonade) orden som har l\u00e5nga ljud.<\/p>\n\n\n\n


Vi som har svenska som modersm\u00e5l \u00e4r vanligtvis helt omedvetna om detta. Vi har exponerats f\u00f6r den svenska spr\u00e5krytmen alltsedan fosterstadiet och till\u00e4mpar den med automatik. Men
vuxna som l\u00e4r sig svenska beh\u00f6ver undervisas om ljudf\u00f6rl\u00e4ngningen och tr\u00e4na p\u00e5 att utf\u00f6ra den p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Och det \u00e4r v\u00e5rt ansvar som l\u00e4rare att hj\u00e4lpa dem med det! Det kan vi g\u00f6ra
genom \u00f6vningar d\u00e4r vi \u00f6verdriver l\u00e4ngden hos det l\u00e5nga ljudet och visualiserar den p\u00e5 olika s\u00e4tt. Eleverna f\u00e5r lyssna och ange vilket ljud som \u00e4r l\u00e5ngt. I takt med att de blir s\u00e4krare p\u00e5 uppgiften kan vi minska p\u00e5 \u00f6verdriften, och snart kan eleverna hitta det l\u00e5nga ljudet n\u00e4r vi uttalar ordet helt normalt. Genom efters\u00e4gning och p\u00e5minnelser l\u00e4r de sig att sj\u00e4lva f\u00f6rl\u00e4nga r\u00e4tt ljud och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt anamma spr\u00e5krytmen, som \u00e4r s\u00e5 viktig f\u00f6r begripligheten.
Vokalljuden och basprosodin utg\u00f6r grunden i min undervisning. Uttalsmissar inom dessa omr\u00e5den leder l\u00e4tt till missf\u00f6rst\u00e5nd eller haltande kommunikation \u2013 s\u00e4rskilt om de kombineras, som vi s\u00e5g i exemplet med m\u00f6te\/matte. Och eftersom n\u00e4stan alla vuxna inl\u00e4rare beh\u00f6ver hj\u00e4lp med vokalljud och basprosodi g\u00f6r vi \u00f6vningarna i alla elevgrupper, oavsett modersm\u00e5l och spr\u00e5klig niv\u00e5. Nu undrar kanske v\u00e4n av ordning om inte konsonantljuden
\u00e4r viktiga f\u00f6r begripligheten? Jo visst, att kunna uttala konsonantljuden och kombinera dem p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt \u00e4r troligtvis \u00e4nnu viktigare \u00e4n att ha full koll p\u00e5 vokalsystemet. Men f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att l\u00e4ra sig detta varierar kraftigt mellan olika elever, mycket beroende p\u00e5 deras modersm\u00e5l. En arabisktalande elev har inte samma sv\u00e5righeter med det svenska konsonantsystemet som en person med spanska eller vietnamesiska som uttalsreferens.
D\u00e4rf\u00f6r kan det vara l\u00e4mpligt att l\u00e5ta den tr\u00e4ningen ske individuellt eller i grupper d\u00e4r eleverna har liknande behov. D\u00e4rmed inte sagt att ingen konsonanttr\u00e4ning b\u00f6r ske p\u00e5 klassniv\u00e5. Sj\u00e4lv brukar jag t ex p\u00e5 ett tidigt stadium visa hela gruppen hur ng-ljudet uttalas, f\u00f6r att undvika att det l\u00e4rs in med<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

ett efterf\u00f6ljande g-ljud. Efter de inledande \u00f6vningarna med vokalljud och basprosodi jobbar vi mest med hela fraser eller meningar, och d\u00e5 blir det naturligt att \u00e4ven ta upp fr\u00e5gor som
g\u00e4ller konsonantljud. Det kan t ex handla om varf\u00f6r ordet onsdag uttalas \u201donsta\u201d och inte \u201donzda\u201d, eller att p-ljudet beh\u00f6ver f\u00e5 en liten extra luftpuff f\u00f6r att inte l\u00e5ta som ett b-ljud.
F\u00f6r att visualisera uttalet anv\u00e4nder jag handgester, mark\u00f6rer, bilder och modeller, vilket fungerar utm\u00e4rkt i s\u00e5v\u00e4l nyb\u00f6rjargrupper som f\u00f6r elever som kommit l\u00e4ngre i sin spr\u00e5kinl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n


Undervisningsmaterialet \u00e4r egentillverkat och bestod fr\u00e5n b\u00f6rjan av magnetbilder f\u00f6r whiteboarden, \u00f6vningsblad och spelkort. Sedan ett par \u00e5r finns materialet som digitalt tr\u00e4ningsprogram, och kan anv\u00e4ndas s\u00e5v\u00e4l vid gemensamma \u00f6vningar och genomg\u00e5ngar som vid enskild hemtr\u00e4ning. www.uttalsarkivet.se N\u00e5got som \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 \u00e4r att man beh\u00f6ver uppfatta en uttalsdetalj auditivt innan man sj\u00e4lv kan hantera den i sitt tal.
Det inneb\u00e4r att man f\u00f6rst m\u00e5ste h\u00f6ra skillnad p\u00e5 tv\u00e5 olika uttal, f\u00f6r att sedan sj\u00e4lv kunna g\u00f6ra skillnad och l\u00e4ra sig anv\u00e4nda r\u00e4tt variant vid r\u00e4tt tillf\u00e4lle. Skillnaden kan g\u00e4lla vokalljud (mus\/mos, lift\/lyft), konsonantljud (v\u00e5r\/f\u00e5r, svara\/svala, blomma\/bomma),
eller basprosodi (kaffe\/kaf\u00e9, vila\/villa). <\/p>\n\n\n\n

En elev som i sitt tal inte skiljer mellan a-ljudet och \u00e5-ljudet beh\u00f6ver allts\u00e5 uppm\u00e4rksammas p\u00e5 dessa vokalers olika klang. De beh\u00f6ver ocks\u00e5 inse att ord kan \u00e4ndra betydelse om man byter
ut det ena ljudet mot det andra, som i hav\/h\u00e5v. I den digitala versionen av Uttalsarkivet finns det d\u00e4rf\u00f6r bl a m\u00e4ngder av auditiva \u00f6vningar, d\u00e4r uppgiften \u00e4r att klicka p\u00e5 r\u00e4tt ljudsymbol eller ord\/bild, utifr\u00e5n vilket ljud\/ord som spelas upp i h\u00f6rlurarna. D\u00e4refter tr\u00e4nar man vidare genom att sj\u00e4lv uttala ljuden\/orden och j\u00e4mf\u00f6ra sitt uttal med den inspelade r\u00f6sten.
F\u00f6r att hitta ett nytt uttalsm\u00f6nster i den egna munnen r\u00e4cker det inte alltid att lyssna och s\u00e4ga efter. Det kan beh\u00f6vas f\u00f6rklaringar, bilder som visar tungans placering och n\u00e5gon som guidar
en tills man hittar r\u00e4tt. Som l\u00e4rare kan vi hj\u00e4lpa eleverna med detta, genom olika \u00f6vningar i klassrummet. Men f\u00f6r att automatisera nya uttalsdetaljer kr\u00e4vs det oftast mycket tr\u00e4ning \u00e4ven
hemma, och d\u00e5 beh\u00f6ver eleverna ha tillg\u00e5ng till ljudinspelningar att lyssna p\u00e5 och s\u00e4ga efter, m\u00e5nga m\u00e5nga g\u00e5nger. Ett alternativ till f\u00e4rdiga tr\u00e4ningsprogram kan vara aktuella ord och fraser som man har tr\u00e4nat p\u00e5 i klassrummet och som l\u00e4raren spelar in \u00e5t eleverna f\u00f6r hemtr\u00e4ning. Eleverna kan ocks\u00e5 ha mobilen p\u00e5 inspelning under en uttals\u00f6vning d\u00e4r f\u00f6rst l\u00e4raren och sedan hela gruppen i k\u00f6r upprepar en fras eller en mening om och om
igen.<\/p>\n\n\n\n


Muntlig kommunikation handlar ju om s\u00e5 mycket mer \u00e4n uttalet, men ett sv\u00e5rbegripligt uttal kan f\u00f6rvanska budskapet och f\u00e5 b\u00e5de talare och lyssnare att k\u00e4nna sig besv\u00e4rade. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det
viktigt att vi som l\u00e4rare ger eleverna en effektiv uttalsundervisning, verktyg f\u00f6r fortsatt tr\u00e4ning samt att vi st\u00f6ttar dem med p\u00e5minnelser vid uttalsmissar, \u00e4ven om sammanhanget g\u00f6r att vi
\u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r. D\u00e5 \u00f6kar chansen att de n\u00e4sta g\u00e5ng s\u00e4ger ordet p\u00e5 ett tydligare s\u00e4tt, och i takt med den \u00f6kade medvetenheten om spr\u00e5kets byggstenar och rytm kommer de alltmer s\u00e4llan f\u00e5 fr\u00e5gan \u201dVad sa du?\u201d. Vilken vinst f\u00f6r den muntliga kommunikationen!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Liv Linjer Fridefors \u201dJag ska ha matte.\u201d Det svaret fick jag av en av mina elever n\u00e4r jag m\u00f6tte honom i rektorskorridoren och undrade vem han s\u00f6kte.\u201dSka du ha matte? Men det \u00e4r inte i den h\u00e4r korridoren\u2026\u201d sa jag.\u201dNej, jag ska ha matte!\u201d upprepade eleven.\u201dVilken l\u00e4rare har du i matte?\u201d f\u00f6rs\u00f6kte jag.\u201dNej, jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5590","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1sa","jetpack-related-posts":[{"id":5889,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5889","url_meta":{"origin":5590,"position":0},"title":"Hej kollega!","author":"Svariks","date":"september 26, 2025","format":false,"excerpt":"Vi har st\u00e4llt tre korta fr\u00e5gor och f\u00e5tt snabba svar fr\u00e5n v\u00e5ra kollegor ute i landet. Inaam AlibrahimModersm\u00e5lsl\u00e4rare i arabiska, Gullmarsskolan, Lysekil Ber\u00e4tta om en bra lektion som du har haft. Jag har elever i \u00e5k 7-9 och de flesta pratar minst tre spr\u00e5k. Ett moment som jag ofta har\u2026","rel":"","context":"I \u201dmodersm\u00e5lsundervisning\u201d","block_context":{"text":"modersm\u00e5lsundervisning","link":"https:\/\/svariks.se\/?tag=modersmalsundervisning"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":3189,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=3189","url_meta":{"origin":5590,"position":1},"title":"Kr\u00f6nika: \u201cKurserna i svenska som andraspr\u00e5k f\u00f6rberedde mig inte f\u00f6r undervisning, \u00e4n mindre f\u00f6r bed\u00f6mning!\u201d","author":"Svariks","date":"december 14, 2019","format":false,"excerpt":"Artikel publicerad i Lisetten nr 4 2019. Text: Karin H\u00e4ggstr\u00f6m L\u00e4rarens uppdrag \u00e4r m\u00e5ngfacetterat och det \u00e4r nog det som jag trivs med i ett yrke jag haft sedan 20 \u00e5r inom v\u00e5rd- och omsorgsutbildning och svenska som andraspr\u00e5k. De flesta uppgifterna k\u00e4nns meningsfulla och stimulerande. Framf\u00f6rallt \u00e4r det naturligtvis\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/12\/Karin-H%C3%A4ggstr%C3%B6m305x305.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5285,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5285","url_meta":{"origin":5590,"position":2},"title":"Ute nu och i l\u00f6snummer p\u00e5 svariks.se- Julnumret med temat grammatik","author":"Svariks","date":"december 20, 2021","format":false,"excerpt":"En modersm\u00e5lsl\u00e4rare och en svenska som andraspr\u00e5ksdidaktiker sammanstr\u00e5la f\u00f6r att dra nytta av att synligg\u00f6ra likheter och skillnader, spr\u00e5klig struktur och byggstenar i svenskan och i dari. De vill g\u00e4rna inspirera fler att jobba med ett j\u00e4mf\u00f6rande och transspr\u00e5kande perspektiv p\u00e5 grammatiken. Sammanstr\u00e5lning av sva och modersm\u00e5l f\u00f6r ett j\u00e4mf\u00f6rande\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/12\/bild.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/12\/bild.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/12\/bild.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/12\/bild.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":5811,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5811","url_meta":{"origin":5590,"position":3},"title":"Hej kollega!","author":"Svariks","date":"mars 27, 2025","format":false,"excerpt":"Vi har st\u00e4llt tre korta fr\u00e5gor och f\u00e5tt snabba svarfr\u00e5n v\u00e5ra kollegor ute i landet. S\u00e5 h\u00e4r svarar Claudia Inza, l\u00e4rare sva\/spa p\u00e5 Paulinska skolan, Str\u00e4ngn\u00e4s Ber\u00e4tta om en bra lektionsom du har haft. Ber\u00e4tta om en d\u00e5liglektion som du har haft. Hur jobbar du meddigitalisering och AI? Min motfr\u00e5ga\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/03\/image-1.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":4888,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4888","url_meta":{"origin":5590,"position":4},"title":"50 \u00e5rs stillast\u00e5ende! – Uttal inom sfi 1970 – 2020","author":"Svariks","date":"november 4, 2020","format":false,"excerpt":"\u00d6vertygad om att man b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5r svenskans uttal utifr\u00e5n den m\u00e4nskliga talapparaten - och inte med hj\u00e4lp av bokst\u00e4verna eller v\u00e5r latinbaserade grammatik\u00a0- har Olle Kjellin\u00a0f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra uttalundervisningen i ett halvt sekel. P\u00e5 v\u00e4gen har han hunnit dissekera talorganen p\u00e5 lik, analysera en tibetansk lamas uttal och l\u00e4ra inl\u00e4rning av\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":1448,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1448","url_meta":{"origin":5590,"position":5},"title":"I min bokhylla","author":"Svariks","date":"januari 27, 2019","format":false,"excerpt":"Jag heter Emran och \u00e4r 21 \u00e5r fr\u00e5n Iran. Jag gick bara fyra \u00e5r i skolan d\u00e4r innan jag b\u00f6rjade jobba. 2014 kom jag till Sverige och b\u00f6rjade studera p\u00e5 Tensta och Blackebergs gymnasium. I framtiden vill jag bli bagare. Nu g\u00e5r jag p\u00e5 en folkh\u00f6gskola och har en blogg\u2026","rel":"","context":"I \u201dIminbokhylla\u201d","block_context":{"text":"Iminbokhylla","link":"https:\/\/svariks.se\/?tag=iminbokhylla"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5590","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5590"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5590\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5600,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5590\/revisions\/5600"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5590"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5590"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5590"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}