{"id":5285,"date":"2021-12-20T22:45:23","date_gmt":"2021-12-20T22:45:23","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5285"},"modified":"2021-12-22T17:06:55","modified_gmt":"2021-12-22T17:06:55","slug":"sammanstralning-av-sva-och-modersmal-for-ett-jamforande-perspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5285","title":{"rendered":"Ute nu och i l\u00f6snummer p\u00e5 svariks.se- Julnumret med temat grammatik"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n
\"\"<\/figure><\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

En modersm\u00e5lsl\u00e4rare och en svenska som andraspr\u00e5ksdidaktiker sammanstr\u00e5la f\u00f6r att dra nytta av att synligg\u00f6ra likheter och skillnader, spr\u00e5klig struktur och byggstenar i svenskan och i dari. De vill g\u00e4rna inspirera fler att jobba med ett j\u00e4mf\u00f6rande och transspr\u00e5kande perspektiv p\u00e5 grammatiken.<\/p>\n\n\n\n

Sammanstr\u00e5lning av sva och modersm\u00e5l f\u00f6r ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv<\/strong>!
Text och bild: Johanna S\u00f6derlund och Tahera Ahmed<\/p>\n\n\n\n

Vi tv\u00e5, Tahera och Johanna, har tr\u00e4ffats p\u00e5 en kollegial m\u00f6tesplats om transspr\u00e5kande. En tr\u00e4ff d\u00e5 vi delar teorier om f\u00f6rsta och andraspr\u00e5ksutveckling, konkretiserar arbetss\u00e4tt och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt om hur elevers och studenters modersm\u00e5l blir ett reellt och viktigt verktyg f\u00f6r progression i b\u00e5de svenskan och i andra \u00e4mnen. Under m\u00f6tesplatsen noterade vi v\u00e5rt b\u00e5das intresse om och f\u00f6r spr\u00e5kets detaljer och byggstenar samt b\u00e5das bevandring inom spr\u00e5kteorier vilka s\u00e4ger oss att andraspr\u00e5ksutvecklingen st\u00f6ds av att utveckla f\u00f6rsta spr\u00e5ket, och vise versa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Under m\u00f6tesplatsen om transspr\u00e5kande presenterade Tahera att hon jobbar med att konstruera en spr\u00e5ktabell och genom den visualisera och j\u00e4mf\u00f6ra n\u00e5gra drag och grundl\u00e4ggande skillnader mellan dari och svenska, som hon identifierat som v\u00e4sentliga f\u00f6r modersm\u00e5lsl\u00e4rare att p\u00e5visa i handledningen av sina elever. Jag, Johanna jobbar med svenska som andraspr\u00e5ksutveckling genom ett transspr\u00e5kande perspektiv och spr\u00e5k- och kunskapsutvecklande metoder, och har Processbarhetsteorins fem grammatiska hierarkiska niv\u00e5er som referenspunkter i bakhuvudet n\u00e4r vi nu ses p\u00e5 Spr\u00e5kcentralen i Malm\u00f6, bel\u00e4get p\u00e5 entrev\u00e5ningen p\u00e5 Grundskolef\u00f6rvaltningen i R\u00f6nnenhuset, d\u00e4r stadens alla studiehandledare och modersm\u00e5lsl\u00e4rare p\u00e5 \u00f6ver 50 spr\u00e5k har sin bas f\u00f6r att sammansm\u00e4lta v\u00e5ra perspektiv. <\/p>\n\n\n\n

Som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5r diskussion hittar vi ocks\u00e5 flera formuleringar i l\u00e4roplanen f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k och f\u00f6r \u00e4mnet modersm\u00e5l. B\u00e5de centralt inneh\u00e5ll och kunskapskrav s\u00e4ger att vi ska jobba j\u00e4mf\u00f6rande mellan spr\u00e5k och som kunskapskrav f\u00f6r \u00e5rskurs 9 i svenska som andraspr\u00e5k l\u00e4ser vi p\u00e5 E-niv\u00e5 att eleven \u201dska kunna f\u00f6ra enkla och till viss del underbyggda resonemang om spr\u00e5kliga varianter inom svenskan samt n\u00e5gra tydligt framtr\u00e4dande skillnader och likheter mellan svenskan och andra spr\u00e5k\u201d<\/p>\n\n\n\n

– En utmaning man tidigt noterar hos m\u00e5nga andraspr\u00e5ksinl\u00e4rare \u00e4r ju processandet kring huvudsatsordf\u00f6ljden, att f\u00e5 till verbets placering p\u00e5 andra plats. Inledningsvis ser man inte s\u00e4llan korta huvudsatser och sedan negationen d\u00e4rtill. Till exempel: jag studerar, jag studerar inte.<\/em> -Sedan sker processandet vidare, vilket vi ju genom v\u00e5r undervisning vill stimulera s\u00e5 att inl\u00e4raren b\u00f6rjar spetsst\u00e4lla n\u00e5got annat \u00e4n subjekt och \u00e4ven formulerar mer utbyggda fundament, fortfarande med utmaningen att f\u00e5 verbet korrekt p\u00e5 andra r\u00e4tt plats, s\u00e4ger jag.   <\/p>\n\n\n\n

– Ja, men inget av detta \u00e4r konstigt, s\u00e4ger Tahera. Om vi j\u00e4mf\u00f6r med mitt spr\u00e5k dari s\u00e5 kommer verbet n\u00e4mligen alltid sist i satsen. Svenskan \u00e4r ett SVO-spr\u00e5k och Dari \u00e4r ett SOV-spr\u00e5k och ett exempel utifr\u00e5n ovan som<\/em> F\u00f6rra sommaren studerade jag inte blir s\u00e5 h\u00e4r:<\/em> Sommaren \u00e5ret f\u00f6rra jag inte studerade, alternativt:<\/em> Jag sommaren \u00e5ret f\u00f6rra inte studerade.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Tahera skriver och visar mig f\u00f6rst p\u00e5 dari och sedan p\u00e5 svenska f\u00f6r att jag ska f\u00f6rst\u00e5, jag noterar de m\u00e5nga arabiska bokst\u00e4verna och t\u00e4nker p\u00e5 vilken verklig utmaning, sv\u00e5righet och tr\u00f6skel spr\u00e5kskillnaderna inneb\u00e4r f\u00f6r v\u00e5ra svenska som andraspr\u00e5kselever. Jag f\u00f6r min del f\u00f6rst\u00e5r absolut ingenting av det arabiska alfabetet och skulle heller inte ha n\u00e5gon strategi f\u00f6r hur jag skulle ta mig an att l\u00e4ra bokst\u00e4ver, ljud och sedan forma till ord p\u00e5 dari? <\/p>\n\n\n\n

-Men detta \u00e4r ju s\u00e5 intressant med verbets placering, forts\u00e4tter jag. Det \u00e4r verkligen inte konstigt att inl\u00e4rare kan st\u00f6ta p\u00e5 problem, f\u00f6r att b\u00f6rja med n\u00e5got, med verbets placering. Vi ser enkelt att det vore givande f\u00f6r b\u00e5de elever och l\u00e4rare att jobba med identifikation av verben p\u00e5 svenskan och modersm\u00e5let, l\u00e4gga meningarna bredvid varandra, eller varf\u00f6r inte klippa s\u00f6nder dem f\u00f6r att sedan placera dem r\u00e4tt igen, och konkret dra nytta av att j\u00e4mf\u00f6ra verbets plats i satsen? resonerar jag och forts\u00e4tter; om jag g\u00f6r en fr\u00e5ga ist\u00e4llet som Studerade jag f\u00f6rra sommaren?<\/em> Hur blir det p\u00e5 dari?

\u2013 Aya <\/em>\u00e4r ett ord som markerar att det \u00e4r en fr\u00e5ga, svarar Tahera. Ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4lla verbet i b\u00f6rjan, anv\u00e4nder vi aya s\u00e5 att det blir: Aya jag somrarna f\u00f6rra studerade?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag ger mig p\u00e5 ett f\u00f6rs\u00f6k \u2013 Aya, s\u00e4ger jag, studerade jag ofta om
somrarna, aya\u2026 Tahera skrattar och r\u00e4ttar mig, jag betonar aya helt fel.
\u2013 P\u00e5 tal om betoning, forts\u00e4tter hon, i muntliga konversationer kan man ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att meningen \u00e4r en fr\u00e5ga genom att man \u00e4ndrar betoning ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda aya.

\u2013 En annan grammatisk aspekt som jag alltid stimulerar mina inl\u00e4rare att processa \u00e4r adjektivets kongruens, f\u00f6rst i attributiv st\u00e4llning s\u00e5 som en sn\u00e4ll l\u00e4rare, ett sn\u00e4llt barn<\/em> och flera duktiga elever<\/em> och sedan den n\u00e5got mer komplexa predikativa, efterst\u00e4llda st\u00e4llningen l\u00e4raren \u00e4r sn\u00e4ll, barnet \u00e4r sn\u00e4llt, flera elever \u00e4r duktiga<\/em>. – Kongruerar ni adjektivet p\u00e5 dari? fr\u00e5gar jag.
\u2013 Nej, vi kan inte \u00f6verf\u00f6ra den h\u00e4r kongruensstrukturen eftersom flera aspekter skiljer sig \u00e5t hur vi uttrycker substantiv och adjektiv tillsammans, men p\u00e5 dari blir exemplet ovan med attributiv st\u00e4llning, en l\u00e4rare sn\u00e4ll, ett barn sn\u00e4ll och flera elev duktig<\/em> och i predikativ st\u00e4llning blir exemplet: l\u00e4raren sn\u00e4ll \u00e4r, barnet sn\u00e4ll \u00e4r, flera elever duktig \u00e4r<\/em>, s\u00e4ger Tahera.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Dari har n\u00e4mligen inte utrumformen. Det finns endast ordet yack<\/em> f\u00f6r svenskans en<\/em> och ett<\/em> och d\u00e4rf\u00f6r markeras inte bokstaven -t i ett sn\u00e4llt barn<\/em> n\u00e4r vi skriver p\u00e5 dari, forts\u00e4tter hon.
\u2013 Den dubbla best\u00e4mdheten ska ju vara en ganska unik konstruktion f\u00f6r svenskan, forts\u00e4tter jag. Har dari n\u00e5got som liknar den dubbla best\u00e4mdheten som de sv\u00e5ra b\u00f6ckerna<\/em>?
\u2013 Nej, p\u00e5 dari konstruerar vi inte s\u00e5. Det skulle bli b\u00f6ckerna sv\u00e5r<\/em> i st\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 En annan sak jag funderar p\u00e5, s\u00e4ger jag, \u00e4r att svenskan uttrycker tidsskillnader, tempus, nu och d\u00e5 genom verbets b\u00f6jning, och att vi m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 om vi r\u00f6r oss i nutidssystem eller d\u00e5tidssystemet f\u00f6r att harmoniera inom r\u00e4tt tidsaspekt exempelvis fr\u00e5n presenssystemet: Jag \u00e4r inte hungrig nu f\u00f6r jag har just \u00e4tit lunch som<\/em> inom d\u00e5tidssystemet blir jag var inte hungrig, f\u00f6r jag hade just \u00e4tit lunch,<\/em> och s\u00e5 tar vi tema f\u00f6r att bef\u00e4sta och l\u00e4ra verbens \u00e4ndelser och b\u00f6jning utifr\u00e5n desstillh\u00f6righet i verbgrupp, s\u00e4ger jag.
\u2013 Vi uttrycker ocks\u00e5 tempus p\u00e5 dari genom att b\u00f6ja verbet, men sj\u00e4lva verbet \u00e4ndrar sig beroende p\u00e5 vilken person som utf\u00f6r, om det \u00e4r jag, han, hon, s\u00e4ger Tahera.
\u2013 Okej och sist men inte minst \u00e4r ju bisatsordf\u00f6ljd med negationen inkluderad p\u00e5 r\u00e4tt plats en konstruktion som r\u00e4knas som avancerad enligt utvecklingsstadier, vilken jag alltid brukar l\u00e5ta mina inl\u00e4rare tr\u00e4na genom exempelvis \u00e5tergivande tal, s\u00e4ger jag.
\u2013 Har ni huvudsatser och bisatser p\u00e5 dari?
\u2013 Ja, vi har huvudsatser och bisatser och sj\u00e4lva ordf\u00f6ljden \u00e4r densamma i b\u00e5da, \u00e4ven om bisatsen \u00e4r underordnad. f\u00f6rklarar Tahera. Ett exempel med huvudsats och bisatser p\u00e5 svenska; jag klarade inte provet eftersom jag inte (hade)
pluggat ig\u00e5r<\/em> blir p\u00e5 dari jag p\u00e5 provet inte klarade eftersom ig\u00e5r jag inte pluggat.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Se d\u00e4r, om vi inte avslutar med ett plats- eller tidsadverbial i bisatsen p\u00e5 svenskan s\u00e5 ser vi verbet p\u00e5 samma plats h\u00e4r i b\u00e5da v\u00e5ra spr\u00e5k! avslutar vi.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vi tv\u00e5, Tahera och jag, vill f\u00f6rs\u00f6ka sprida de h\u00e4r tankarna om arbetss\u00e4tt och fr\u00e5gest\u00e4llningar som lyfter fram ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv mellan spr\u00e5k betydligt mer i skolvardag och undervisning. Hittills har vi initierat och dryftat v\u00e5ra tankar om de j\u00e4mf\u00f6rande spr\u00e5ktabellerna f\u00f6r flera spr\u00e5kgrupper h\u00e4r p\u00e5 Spr\u00e5kcentralen, som inspiration att lyfta fram spr\u00e5kens byggstenar, likheter och skillnader. En po\u00e4ng med att titta n\u00e4rmare p\u00e5 modersm\u00e5let och koppla dess grammatik till svenskan \u00e4r att skapa en st\u00f6rre spr\u00e5klig metaf\u00f6rst\u00e5else och konkretisering. -Detta blir en form av transspr\u00e5kande och de grammatiska begreppen och strukturerna belyses med avstamp p\u00e5 b\u00e5da spr\u00e5ken. Vi utg\u00e5r inte bara fr\u00e5n det svenska spr\u00e5kets struktur.<\/p>\n\n\n\n

Referenser och vidare l\u00e4sning:<\/strong>
Flyman Mattsson, A. & H\u00e5kansson, G. 2010: Bed\u00f6mning av svenska som -andraspr\u00e5k \u2013 en analysmodell baserad p\u00e5 grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur.
S\u00f6derlund, J. 2014: Bed\u00f6mning av spr\u00e5klig niv\u00e5 utifr\u00e5n processbarhetsteorin \u2013 har andraspr\u00e5ksinl\u00e4rare p\u00e5 Komvux utvecklas spr\u00e5kligt mellan olika kurser? Kandidatuppsats, Spr\u00e5k och Litteraturcentrum, Lunds universitet.
Om best\u00e4md och obest\u00e4md form i svenskan \u2013 Spr\u00e5kbruk (h\u00e4mtad 211127).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Tahera Ahmed <\/strong>\u00e4r modersm\u00e5lsl\u00e4rare i dari sedan 2004. Hon har sin bas p\u00e5 Spr\u00e5kcentralen i Malm\u00f6 d\u00e4r man bland annat jobbar utifr\u00e5n sina spr\u00e5k i spr\u00e5kgrupper och samarbetar med lektionsplanering och materialtillverkning utifr\u00e5n kursplanen och elevers behov. Tahera kommer fr\u00e5n Afghanistan med utbildning fr\u00e5n Kabul universitet och d\u00e4rtill spr\u00e5k- och pedagogiskt utbildning p\u00e5 flera l\u00e4ros\u00e4ten i Sverige.
Johanna S\u00f6derlund <\/strong>\u00e4r utvecklingssekreterare p\u00e5 utvecklingsavdelningen PDM i Malm\u00f6 Stad med inriktning svenska som andraspr\u00e5k, flerspr\u00e5kighet och transspr\u00e5kande. Hon har ett s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r l\u00e4sutveckling och spr\u00e5k- och kunskapsutvecklande arbetss\u00e4tt utifr\u00e5n dessa grunder. Hon \u00e4r styrelseledamot i SVARIKS och sammankallande f\u00f6r Lisettens redaktionsr\u00e5d sedan v\u00e5ren 2019.<\/p>\n\n\n\n

Dari: <\/strong>Spr\u00e5ket dari tillh\u00f6r det indoeuropeiska spr\u00e5ket och kommer fr\u00e5n samma spr\u00e5ktr\u00e4d som persiskan. Pashto \u00e4r systerspr\u00e5k och s\u00e5 \u00e4ven sanskrit. Bokst\u00e4verna \u00e4r de samma som i det arabiska alfabetet men spr\u00e5ket dari har fyra bokst\u00e4ver ytterligare.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En modersm\u00e5lsl\u00e4rare och en svenska som andraspr\u00e5ksdidaktiker sammanstr\u00e5la f\u00f6r att dra nytta av att synligg\u00f6ra likheter och skillnader, spr\u00e5klig struktur och byggstenar i svenskan och i dari. De vill g\u00e4rna inspirera fler att jobba med ett j\u00e4mf\u00f6rande och transspr\u00e5kande perspektiv p\u00e5 grammatiken. Sammanstr\u00e5lning av sva och modersm\u00e5l f\u00f6r ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv!Text och bild: Johanna S\u00f6derlund […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5285","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1nf","jetpack-related-posts":[{"id":5982,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5982","url_meta":{"origin":5285,"position":0},"title":"Lisetten 1, 2026","author":"Svariks","date":"april 12, 2026","format":false,"excerpt":"Nu \u00e4r Lisettens f\u00f6rsta nummer f\u00f6r 2026 publicerat! Temat f\u00f6r detta nummer \u00e4r SVA i ett politiskt perspektiv, och det inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd artiklar att ta del av, inspireras av och reflektera kring. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som h\u00f6r av er och bidrar med era\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2026\/04\/Skarmbild_12-4-2026_203646_.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2026\/04\/Skarmbild_12-4-2026_203646_.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2026\/04\/Skarmbild_12-4-2026_203646_.jpeg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2026\/04\/Skarmbild_12-4-2026_203646_.jpeg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":481,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=481","url_meta":{"origin":5285,"position":1},"title":"Bli b\u00e4ttre p\u00e5 bed\u00f6mning med Lisetten nummer 4\/2014!","author":"Annelie","date":"januari 6, 2015","format":false,"excerpt":"I december kom ett nytt nummer av v\u00e5r medlemstidning Lisetten som den h\u00e4r g\u00e5ngen har temat bed\u00f6mning och betyg. M\u00f6t bland annat de tv\u00e5 betygsforskarna Alli Klapp och Stefan Johansson, b\u00e5da fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet, som ber\u00e4ttar om sina forskningsprojekt. Deras r\u00e5d till l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k som vill bli\u2026","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"Lisetten4","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/01\/lisetten4.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5113,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5113","url_meta":{"origin":5285,"position":2},"title":"Svariks tycker till!","author":"Svariks","date":"maj 27, 2021","format":false,"excerpt":"En m\u00e4ngd utredningar, f\u00f6rslag till f\u00f6r\u00e4ndringar och politiska utspel g\u00f6rs \u00e5terkommande kring skolan. \u00c4mnet svenska som andraspr\u00e5k diskuteras och debatteras ofta och riksf\u00f6rbundet bevakar och f\u00f6ljer med i debatten. Under v\u00e5ren har det funnits m\u00f6jlighet att yttra sig i bland annat utredningen Krav p\u00e5 kunskaper i svenska och samh\u00e4llskunskap f\u00f6r\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":4965,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4965","url_meta":{"origin":5285,"position":3},"title":"Segregerad skolstad \u2013 Hur Trollh\u00e4ttan arbetar f\u00f6r att skapa en mer likv\u00e4rdig skola","author":"Svariks","date":"januari 8, 2021","format":false,"excerpt":"Skolsegregation debatteras livligt i Sverige och Trollh\u00e4ttan \u00e4r inte unikt men p\u00e5 senare tid har staden dragit blickarna \u00e5t sig. I olika medier diskuteras de \u00e5tg\u00e4rder som kommunen vill g\u00f6ra f\u00f6r att bryta skolsegregationen och ofta anv\u00e4nds motsatsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r att synligg\u00f6ra problem, vilket ger en ensidig bild om att antingen\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"Trollh\u00e4ttan. Fotograf: Joachim Nywall","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/01\/Blixtar-Fotograf-Joachim-Nywall-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":5879,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5879","url_meta":{"origin":5285,"position":4},"title":"INTERVJU: \u201dModersm\u00e5let som nyckel till svenska\u201d\u2013 ett bes\u00f6k p\u00e5 Hyllie Park Folkh\u00f6gskola","author":"Svariks","date":"september 25, 2025","format":false,"excerpt":"Elisabet M\u00f6rnerud \u00e4r sfi-rektor p\u00e5 Hyllie Park Folkh\u00f6gskolaFoto: Arne M\u00f6rnerud. Intervju och text: Selma Larsson Jag hade nyligen l\u00e4st en rapport om modersm\u00e5lsbaserad svenskundervisning, skriven av Elisabet M\u00f6rnerud, och blev genast nyfiken. Jag hade ocks\u00e5 h\u00f6rt talas om hur Hyllie Park Folkh\u00f6gskola i Malm\u00f6 anv\u00e4nder deltagarnas modersm\u00e5l som en resurs\u2026","rel":"","context":"I \u201dartikel\u201d","block_context":{"text":"artikel","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=29"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/09\/21082025-4F5A7535-2-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":593,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=593","url_meta":{"origin":5285,"position":5},"title":"Riksf\u00f6rbundets \u00e5rsm\u00f6te 2015","author":"Annelie","date":"april 19, 2015","format":false,"excerpt":"L\u00f6rdagen den 18 april hade Riksf\u00f6rbundet l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k sitt \u00e5rsm\u00f6te p\u00e5 \u00c5s\u00f6 vuxengymnasium. \u00c5rsm\u00f6tet inleddes med att vi fick lyssna till tv\u00e5 h\u00f6gst relevanta f\u00f6redrag. Det f\u00f6rsta var en presentation av boken \u201dInte en fr\u00e4mling\u201d, en samling personliga ber\u00e4ttelser om \u00e4mnen som identitet, diskriminering, antiziganism och rasism.\u2026","rel":"","context":"I \u201dRiksf\u00f6rbundet\u201d","block_context":{"text":"Riksf\u00f6rbundet","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=8"},"img":{"alt_text":"A\u030arsmo\u0308te1","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/04\/acc8arsmocc88te1.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5285"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5321,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5285\/revisions\/5321"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}