{"id":5211,"date":"2021-09-19T09:50:56","date_gmt":"2021-09-19T09:50:56","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5211"},"modified":"2021-09-19T10:52:48","modified_gmt":"2021-09-19T10:52:48","slug":"kan-undervisning-fortfarande-vara-radikal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5211","title":{"rendered":"Kan undervisning fortfarande vara radikal?"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 sjuttiotalet blev spr\u00e5kl\u00e4raren och filosofen Paulo Freire v\u00e4nsterns huspedagog och spreds bland progressiva l\u00e4rare i hela v\u00e4rlden. Men i Sverige blev han fel\u00f6versatt, och f\u00f6rst 50 \u00e5r senare ges hans klassiska De f\u00f6rtrycktas pedagogik<\/em> ut med r\u00e4tt titel. Men har tiden sprungit ifr\u00e5n Freire?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Pedagogik f\u00f6r f\u00f6rtryckta<\/em> gavs ut p\u00e5 svenska 1972, \u00f6versatt fr\u00e5n de engelska och tyska utg\u00e5vorna.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Artikel publicerade i Lisetten nr 3 2021
Text: M\u00e5rten Michanek<\/em><\/p>\n\n\n\n

Idag, den 19 september, \u00e4r det 100 \u00e5r sedan Paulo Freire f\u00f6ds i nord\u00f6stra Brasilien. F\u00f6rst utbildar han sig till jurist, men gifter sig med l\u00e4raren Elza Maia Costa de Oliveira som inspirerar honom att undervisa ist\u00e4llet. Tillsammans organiserar de under 1940- och 50-talen kulturcirklar p\u00e5 den brasilianska landsbygden, d\u00e4r fattiga lantarbetare l\u00e4r sig l\u00e4sa och skriva. Freire ser undervisningen som en revolution\u00e4r praktik, d\u00e4r eleverna inte bara ska l\u00e4ra sig beskriva sin verklighet, utan ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndra den tillsammans. Kulturcirklarna sprider sig, och under 60-talet ger Brasiliens regering Freire i uppdrag att utforma ett nationellt alfabetiseringsprogram.<\/p>\n\n\n\n

Men 1964 avs\u00e4tts regeringen i en milit\u00e4rkupp, Freire utropas till landsf\u00f6rr\u00e4dare och f\u00e4ngslas. Han sl\u00e4pps snart men uppmanas l\u00e4mna landet, och forts\u00e4tter sitt arbete i Chile. 1968 skriver han Pedagogia do Oprimido<\/em>, som snart \u00f6vers\u00e4tts till en m\u00e4ngd spr\u00e5k och m\u00e4rkligt nog ges ut p\u00e5 svenska som Pedagogik f\u00f6r f\u00f6rtryckta<\/em> 1972. M\u00e4rkligt, eftersom Freire redan i inledningen f\u00f6rtydligar att det han kallar \u201dde f\u00f6rtrycktas pedagogik\u201d \u00e4r \u201den pedagogik som m\u00e5ste formas med, inte f\u00f6r de f\u00f6rtryckta\u201d. Kanske beror den tveksamma titeln p\u00e5 att \u00f6vers\u00e4ttningen inte gjordes fr\u00e5n originalet, utan utifr\u00e5n de engelska och tyska utg\u00e5vorna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Nu kommer den som De f\u00f6rtrycktas pedagogik<\/em>, \u00f6versatt direkt fr\u00e5n det portugisiska originalet.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Men det har allts\u00e5 \u00e5tg\u00e4rdats nu, n\u00e4r f\u00f6rlaget Trinambai l\u00e5tit Nadia Alves \u00f6vers\u00e4tta direkt fr\u00e5n portugisiska. Nostalgikern saknar kanske idolportr\u00e4ttet av Freire p\u00e5 framsidan, men f\u00e5r i den nya utg\u00e5van \u00e5 andra sidan kapitel- och underrubriker som g\u00f6r boken mer \u00f6verblickbar och nya stycken som verkar ha f\u00f6rsvunnit i den tidigare \u00f6vers\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n

Jesus och Marx<\/strong>
I Sverige har Freires pedagogik fr\u00e4mst blivit k\u00e4nd som dialogpedagogik. Sj\u00e4lv talar Freire fr\u00e4mst i termer av en problemformulerande eller frig\u00f6rande pedagogik. En av de filosofiska utg\u00e5ngspunkterna \u00e4r Hegels id\u00e9 om att maktoj\u00e4mlikheter h\u00e5ller m\u00e4nskligheten tillbaka, och att f\u00f6rtryckaren som inte erk\u00e4nner den f\u00f6rtryckte ber\u00f6var dem b\u00e5da deras m\u00e4nsklighet. Den tanken leder Freire in i marxistisk teori om makt och motst\u00e5nd. Hans eget bidrag till den traditionen blir att lyfta fram utbildning som en avg\u00f6rande del av den politiska praxis d\u00e4r den f\u00f6rtryckte ska befria inte bara sig sj\u00e4lv utan i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00e4ven f\u00f6rtryckaren, och bli m\u00e4nskligare.<\/p>\n\n\n\n

Freire var ocks\u00e5 djupt religi\u00f6s, och beskriver i en tv-intervju hur det var Jesus som v\u00e4gledde honom till arbetet med fattiga. Men n\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r de fattiga var fattiga hittade han Marx.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Och Marx hj\u00e4lpte mig att bli en b\u00e4ttre kristen, s\u00e4ger Feire.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Id\u00e9historikern Patricia Lorenzoni har skrivit ett f\u00f6rord till den nya utg\u00e5van. Foto: Niclas Fasth<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Socialism och kristendom kan tyckas vara en udda kombination, men var under Freires tid inte ovanlig inom den latinamerikanska befrielseteologin, f\u00f6rklarar id\u00e9historikern Patricia Lorenzoni som forskat om kolonialism och kristendom i Brasilien, och skrivit ett f\u00f6rord till den nya utg\u00e5van.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I befrielseteologin finns en sammansm\u00e4ltning av k\u00e4rlek och solidaritet, s\u00e4ger Patricia. Den kristna k\u00e4rlekstanken tillf\u00f6r till socialismen ett absolut krav p\u00e5 gr\u00e4nsl\u00f6shet, en ovillkorlig universalism d\u00e4r solidariteten inte kan begr\u00e4nsas till mitt folk, min grupp eller min familj, utan m\u00e5ste g\u00e4lla alla. Och marxismen tillf\u00f6r till det kristna en ovillkorlig f\u00f6rankring i det materiella, d\u00e4r k\u00e4rleken inte kan vara bara en id\u00e9, utan k\u00e4rlekens praktik m\u00e5ste kopplas till dina och mina materiella villkor.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 framtiden var radikalt \u00f6ppen
<\/strong>Mycket har h\u00e4nt med den traditionella skola som Freire kritiserar sedan boken f\u00f6rst gavs ut f\u00f6r ett halvt sekel sedan. Det han kallar \u201dbankundervisning\u201d karakt\u00e4riseras av s\u00e5dant som till stor del \u00e4r utmanat i dagens svenska skola, som det monologiska klassrummet, elevernas passivitet och bristen p\u00e5 medbest\u00e4mmande. Har d\u00e5 Freires ideal f\u00e5tt genomslag, och den frig\u00f6rande pedagogiken vunnit?<\/p>\n\n\n\n

Mycket har h\u00e4nt med den traditionella skola som Freire kritiserar sedan boken f\u00f6rst gavs ut. Har d\u00e5 Freires ideal f\u00e5tt genomslag, och den frig\u00f6rande pedagogiken vunnit?<\/em><\/em><\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Tveksamt, eftersom k\u00e4rnan i hans analys handlar om ifall undervisningen bidrar till politisk utveckling, f\u00f6r eleverna och f\u00f6r samh\u00e4llet. I det avseendet skulle han nog betrakta demokratisynen i den svenska skolan som alltf\u00f6r statisk. Skolan kan inte vara frig\u00f6rande om m\u00e4nniskan, historien och samh\u00e4llet ses som f\u00e4rdiga, och n\u00e5got som eleverna ska assimileras in i. Ist\u00e4llet m\u00e5ste eleverna f\u00e5 vara i blivande.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vittnar De f\u00f6rtrycktas pedagogik<\/em> om ett annat politiskt landskap, pr\u00e4glat av f\u00f6rtryck och kamp, men ocks\u00e5 av m\u00f6jligheter. Trots de tuffa oddsen slutar Freire aldrig dr\u00f6mma om revolution och en annan samh\u00e4llsordning. Dr\u00f6mmar som kan k\u00e4nnas l\u00e5ngt borta idag. Vilka m\u00f6jligheter har dagens elever och l\u00e4rare att faktiskt f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet? Freire hade nog varit f\u00f6ga imponerad av ett s\u00e5dant resonemang. En hoppl\u00f6s pedagog \u00e4r en d\u00f6d pedagog, sl\u00e5r han fast, och f\u00f6rklarar samtidigt att hoppet f\u00f6ds i praktiken, av att b\u00f6rja f\u00f6r\u00e4ndra tillsammans. <\/p>\n\n\n\n

\u201cFreires klassanalys kan verka f\u00f6r\u00e5ldrad idag. Men om man inte t\u00e4nker befrielsen kollektivt blir det l\u00e4tt v\u00e4ldigt urvattnat.\u201c<\/em><\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Att t\u00e4nka just tillsammans, snarare \u00e4n enskilt, \u00e4r ocks\u00e5 en aspekt som kanske \u00e4r sv\u00e5rare idag. Patricia Lorenzoni \u00e4r r\u00e4dd att mycket g\u00e5r f\u00f6rlorat n\u00e4r Freire plockas upp i nya sammanhang.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Freires kompromissl\u00f6sa klassanalys kan nog framst\u00e5 som r\u00e4tt f\u00f6r\u00e5ldrad idag, tror Patricia. Men om man inte f\u00f6rst\u00e5r befrielseprojektet som ett kollektivt, socialt projekt, utan t\u00e4nker att det handlar om att vi alla ska bli fria individer, d\u00e5 blir det ju l\u00e4tt v\u00e4ldigt urvattnat. D\u00e5 riskerar det att snarare bli en fostran till nyliberal individualism.<\/p>\n\n\n\n

Att anv\u00e4nda Freire idag<\/strong>
Idag syns arvet efter Freire kanske tydligast i den normkritiska pedagogiken, d\u00e4r han anv\u00e4nts f\u00f6r att utveckla undervisning mot rasism, sexism och homofobi. \u00c4ven om Freire ger exempel fr\u00e5n litteracitetsarbetet p\u00e5 den brasilianska landsbygden \u00e4r hans spr\u00e5k ofta mer analytiskt abstrakt, s\u00e5 att resonemangen l\u00e4tt kan appliceras \u00e4ven p\u00e5 andra maktrelationer. \u00d6vers\u00e4ttaren Nadia Alves \u00e4r positiv till att Freires pedagogik sprids och anv\u00e4nds i nya sammanhang.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
\u00d6vers\u00e4ttaren Nadia Alves hoppas att Paulo Freire nu n\u00e5r en ny generation svensk-spr\u00e5kiga l\u00e4sare. Foto: Tiago Lai<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u2013 Freire var ju positiv till att hans verk \u00f6versattes och d\u00e4rmed n\u00e5dde andra m\u00e5lgrupper, ber\u00e4ttar Nadia. Jag t\u00e4nker att det tyder p\u00e5 att han tyckte att id\u00e9erna och strategierna kunde vara av intresse och nytta \u00e4ven f\u00f6r l\u00e4sare utanf\u00f6r hans ursprungliga sammanhang och l\u00e4sekrets, utan att f\u00f6r den skull f\u00f6rminska problematiken i det specifika sammanhang d\u00e4r han utformade sina id\u00e9er.<\/p>\n\n\n\n

Med den nya utg\u00e5van hoppas Alves att nya generationer svenskspr\u00e5kiga l\u00e4sare hittar Freire.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det var ju lite det som var tanken med ny\u00f6vers\u00e4ttningen, just att f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e4ngligheten till Freire p\u00e5 svenska. I f\u00f6rl\u00e4ngningen hoppas jag att den kan hj\u00e4lpa en yngre l\u00e4sekrets att f\u00e5 upp \u00f6gonen inte bara f\u00f6r Freire och befrielseteologin utan \u00e4ven f\u00f6r de m\u00e5nga andra intressanta t\u00e4nkarna och id\u00e9str\u00f6mningarna som han h\u00e4nvisar till.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vill du l\u00e4sa fler artiklar fr\u00e5n Lisetten? Prenumerera!<\/a><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Patricia Lorenzoni hoppas ocks\u00e5 p\u00e5 ett \u00f6kat intresse f\u00f6r Freires pedagogik, men p\u00e5minner om att fundera \u00f6ver vad som beh\u00f6vs i det sammanhang man sj\u00e4lv befinner sig.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Freire \u00e4r absolut v\u00e4rd att sparkas till liv! tycker Patricia. Men han kan inte l\u00e4sas som ett f\u00e4rdigt recept. \u00c4r man till exempel l\u00e4rare med svenska staten som arbetsgivare beh\u00f6ver man ju vara medveten om att skolan \u00e4r en samh\u00e4llsbevarande institution med uppgift att producera en viss sorts m\u00e4nniskor till en viss arbetsmarknad. D\u00e5 kan inte Freires pedagogik appliceras rakt av. <\/p>\n\n\n\n

Men hon tror likv\u00e4l att det finns mycket att ta vara p\u00e5 i De f\u00f6rtrycktas pedagogik<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Freire menar att den kunskap eleverna har med sig in i rummet \u00e4r en v\u00e4rdefull k\u00e4lla till kunskap. Det kan ju till exempel vara elevernas m\u00e5nga spr\u00e5k. \u00d6verhuvudtaget tanken p\u00e5 att det finns en kunskap om v\u00e4rlden hos den fattigaste, den mest underordnade, den mest f\u00f6rtryckte. Freire r\u00f6r sig bland jordl\u00f6sa lantarbetare i Latinamerika, men vilken slags erfarenhet \u00e4r platsen d\u00e4r den kunskapen finns nu? I Europa idag kan jag inte se den starkare \u00e4n i migrationsregimen och pappersl\u00f6sheten. Om det \u00e4r n\u00e5gon som vet n\u00e5gonting om v\u00e4rlden idag s\u00e5 \u00e4r det de pappersl\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5rten Michanek<\/strong> \u00e4r l\u00e4rare i svenska och svenska som andraspr\u00e5k, undervisar vid Stockholms universitet och tycker om bokcirklar. Vill du vara med och l\u00e4sa och diskutera De f\u00f6rtrycktas pedagogik<\/em> i h\u00f6st? Mejla marten.michanek@su.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 sjuttiotalet blev spr\u00e5kl\u00e4raren och filosofen Paulo Freire v\u00e4nsterns huspedagog och spreds bland progressiva l\u00e4rare i hela v\u00e4rlden. Men i Sverige blev han fel\u00f6versatt, och f\u00f6rst 50 \u00e5r senare ges hans klassiska De f\u00f6rtrycktas pedagogik ut med r\u00e4tt titel. Men har tiden sprungit ifr\u00e5n Freire? Artikel publicerade i Lisetten nr 3 2021Text: M\u00e5rten Michanek Idag, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"Idag skulle den brasilianske pedagogen Paulo Freire fyllt 100 \u00e5r. Vi publicerar en artikel fr\u00e5n senaste Lisetten om nyutg\u00e5van av Freires De f\u00f6rtrycktas pedagogik. Vilken roll kan radikal undervisning ha idag?","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5211","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1m3","jetpack-related-posts":[{"id":1448,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1448","url_meta":{"origin":5211,"position":0},"title":"I min bokhylla","author":"Svariks","date":"januari 27, 2019","format":false,"excerpt":"Jag heter Emran och \u00e4r 21 \u00e5r fr\u00e5n Iran. Jag gick bara fyra \u00e5r i skolan d\u00e4r innan jag b\u00f6rjade jobba. 2014 kom jag till Sverige och b\u00f6rjade studera p\u00e5 Tensta och Blackebergs gymnasium. I framtiden vill jag bli bagare. Nu g\u00e5r jag p\u00e5 en folkh\u00f6gskola och har en blogg\u2026","rel":"","context":"I \u201dIminbokhylla\u201d","block_context":{"text":"Iminbokhylla","link":"https:\/\/svariks.se\/?tag=iminbokhylla"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/01\/origami-936729_1920.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":5811,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=5811","url_meta":{"origin":5211,"position":1},"title":"Hej kollega!","author":"Svariks","date":"mars 27, 2025","format":false,"excerpt":"Vi har st\u00e4llt tre korta fr\u00e5gor och f\u00e5tt snabba svarfr\u00e5n v\u00e5ra kollegor ute i landet. S\u00e5 h\u00e4r svarar Claudia Inza, l\u00e4rare sva\/spa p\u00e5 Paulinska skolan, Str\u00e4ngn\u00e4s Ber\u00e4tta om en bra lektionsom du har haft. Ber\u00e4tta om en d\u00e5liglektion som du har haft. Hur jobbar du meddigitalisering och AI? Min motfr\u00e5ga\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2025\/03\/image-1.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":629,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=629","url_meta":{"origin":5211,"position":2},"title":"\u00c5rets st\u00f6rtsta #svapub den 7 oktober","author":"Sara M\u00f6rtsell","date":"juni 11, 2015","format":false,"excerpt":"Denna h\u00f6st \u00e4r det \u00e4ntligen dags igen f\u00f6r den nationella konferenen Symposium f\u00f6r l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k, som Nationellt Centrum f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k arrangerar vart tredje \u00e5r. Konferensen \u00e4r redan fullbokad. Vi har d\u00e4rf\u00f6r gl\u00e4djen att bjuda in\u00a0alla som kommer att delta och \u00e4ven\u00a0alla som har m\u00f6jlighet att\u2026","rel":"","context":"I \u201dSva-l\u00e4rare\u201d","block_context":{"text":"Sva-l\u00e4rare","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=11"},"img":{"alt_text":"svapub","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=700%2C400 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=1050%2C600 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/06\/svapub-jpg-e1433962306315.png?resize=1400%2C800 4x"},"classes":[]},{"id":439,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=439","url_meta":{"origin":5211,"position":3},"title":"Spr\u00e5ket i \u00e4mnet i Lisetten 3\/2014","author":"Annelie","date":"oktober 3, 2014","format":false,"excerpt":"Lisetten nummer 3\/2014 kom ut idag och \u00e4r tjockare \u00e4n n\u00e5gonsin. 36 sidor fulla av aktuell och intressant l\u00e4sning om \u00e4mnet svenska som andraspr\u00e5k. Temat i detta nummer \u00e4r \"Spr\u00e5ket i \u00e4mnet\"och du kan l\u00e4sa om SO f\u00f6r nyanl\u00e4nda, spr\u00e5kets roll i matematik och NO, sv\u00e5ra ord i l\u00e4romedel och\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"Lisetten 3:2014","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/10\/lisetten-32014.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":4888,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4888","url_meta":{"origin":5211,"position":4},"title":"50 \u00e5rs stillast\u00e5ende! – Uttal inom sfi 1970 – 2020","author":"Svariks","date":"november 4, 2020","format":false,"excerpt":"\u00d6vertygad om att man b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5r svenskans uttal utifr\u00e5n den m\u00e4nskliga talapparaten - och inte med hj\u00e4lp av bokst\u00e4verna eller v\u00e5r latinbaserade grammatik\u00a0- har Olle Kjellin\u00a0f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra uttalundervisningen i ett halvt sekel. P\u00e5 v\u00e4gen har han hunnit dissekera talorganen p\u00e5 lik, analysera en tibetansk lamas uttal och l\u00e4ra inl\u00e4rning av\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/11\/Kjellin-Bild-1ny.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":1892,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1892","url_meta":{"origin":5211,"position":5},"title":"Kenneth Hyltenstam – i svenska som andraspr\u00e5ks-\u00e4mnets tj\u00e4nst","author":"Svariks","date":"oktober 20, 2019","format":false,"excerpt":"Kenneth Hyltenstam skrev en av de f\u00f6rsta avhandlingarna om andraspr\u00e5ksanv\u00e4ndning p\u00e5 svenska 1978. Sedan dess har han bidragit till att svenska som andraspr\u00e5k har vuxit fram som forskningsf\u00e4lt, finns som l\u00e4rarutbildning och har blivit ett eget \u00e4mne i svensk skola. Men han har ocks\u00e5 sett \u00e4mnet politiseras till en symbolfr\u00e5ga.","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=700%2C400 2x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5211","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5211"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5211\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5236,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5211\/revisions\/5236"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5211"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5211"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5211"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}