{"id":5131,"date":"2021-06-14T12:42:53","date_gmt":"2021-06-14T12:42:53","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5131"},"modified":"2021-06-17T20:49:52","modified_gmt":"2021-06-17T20:49:52","slug":"utmaningar-vid-lasning-av-skonlitteratur-i-svenska-som-andrasprak-pa-gymnasiet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5131","title":{"rendered":"Utmaningar vid l\u00e4sning av sk\u00f6nlitteratur i svenska som andraspr\u00e5k p\u00e5 gymnasiet"},"content":{"rendered":"\n

Snart \u00e4r det sommar och sommarl\u00e4sning v\u00e4ntar. Vad b\u00f6r vi t\u00e4nka p\u00e5 i v\u00e5r l\u00e4sundervisning med andraspr\u00e5kselever? Ta del av en artikel fr\u00e5n senaste numret av Lisetten om l\u00e4sundervisning p\u00e5 gymnasiet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e5r upplevelse som svenskl\u00e4rare att elever ofta st\u00f6ter p\u00e5 utmaningar vid l\u00e4sning och tolkning av sk\u00f6nlitteratur. Samma utmaningar m\u00f6ter naturligtvis elever som l\u00e4ser svenska som andraspr\u00e5k men utmaningarna \u00e4r ofta mer komplexa i dessa grupper. Under 2018 fick vi via ett samarbete mellan Malm\u00f6 stad och Pedagogisk inspiration i Malm\u00f6 m\u00f6jlighet att genomf\u00f6ra en studie p\u00e5 v\u00e5r egen undervisning. Syftet var att kartl\u00e4gga vilka utmaningar som fanns representerade i en undervisningsgrupp i svenska som andraspr\u00e5k och att med hj\u00e4lp av unders\u00f6kningen utveckla v\u00e5r egen l\u00e4sundervisning.<\/strong>
<\/p>\n\n\n\n

Artikel publicerad i Lisetten nr 2, 2021
Text: Elin Dahmberg och Terese Bj\u00f6rkman<\/p>\n\n\n\n

\"\"
VAD \u00c4R MTLS?<\/strong>
Malm\u00f6 Teaching and Learning Studies \u00e4r ett samarbete mellan Malm\u00f6 stads skolor och Malm\u00f6 universitet. Projektet ger m\u00f6jlighet f\u00f6r l\u00e4rare och andra som arbetar i Malm\u00f6 stads skolor att genomf\u00f6ra praktikn\u00e4ra forskningsprojekt som bidrar till ett f\u00f6rdjupat kunnande om undervisning och l\u00e4rande. Deltagarna f\u00e5r st\u00f6d av forskare i att genomf\u00f6ra unders\u00f6kningar och analyser i egen verksamhet. Det finns mer att l\u00e4sa om MTLS h\u00e4r<\/a>.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

V\u00e5r kartl\u00e4ggning av vilka utmaningar elever st\u00f6ter p\u00e5 vid l\u00e4sning och tolkning av sk\u00f6nlitteratur bestod av flera delar. En del var att eleverna efter sin l\u00e4sning av en novell fick samtala i grupper om vilka strategier de anv\u00e4nde sig av. Det framkom d\u00e5 att elevernas fr\u00e4msta strategi f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 en text \u00e4r att l\u00e4sa den flera g\u00e5nger och att de d\u00e4rmed ser tiden som en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r l\u00e4s- f\u00f6rst\u00e5else. Detta leder enligt eleverna till att de l\u00e4tt upplever tidsbrist. En annan strategi som eleverna lyfte fram var att sl\u00e5 upp ok\u00e4nda ord i ordbok eller lexikon.<\/p>\n\n\n\n

Astrid Roe (2014) konstaterar att ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r svaga l\u00e4sare \u00e4r att de inte registrerar n\u00e4r de inte f\u00f6rst\u00e5tt, uppfattar vilka ord som \u00e4r viktiga eller inte f\u00f6rst\u00e5r hur texten \u00e4r strukturerad. Vi s\u00e5g flera exempel p\u00e5 detta i gruppsamtalen. <\/p>\n\n\n\n

Elever som hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 novellen hade ocks\u00e5 sv\u00e5rt att peka ut avg\u00f6rande delar och s\u00e5 kallade kritiska aspekter i texten. I st\u00e4llet gav de mer \u00f6vergripande och sv\u00e4vande svar som inte tydligt tog sin utg\u00e5ngspunkt i specifika ord eller meningar i texten. Ett annat k\u00e4nnetecken f\u00f6r svaga l\u00e4sare menar Roe \u00e4r att de l\u00e4gger till information som inte st\u00e5r att hitta i texten ist\u00e4llet f\u00f6r att successivt under l\u00e4sningen koppla ihop ny information med annan information i samma text. Eleverna ger allts\u00e5 intryck av att f\u00f6rs\u00f6ka gissa och resonera sig fram till n\u00e5got som verkar som en rimlig slutsats.<\/p>\n\n\n\n

\n

Ytterligare en utmaning representerad i gruppen r\u00f6r anv\u00e4ndningen av analysbegreppen. Vi s\u00e5g flera exempel p\u00e5 det som Maritha Johansson (2016) kallar pseudobegrepp, n\u00e4mligen att till\u00e4mpa begrepp vid fel tillf\u00e4lle eller utifr\u00e5n en egen definition. <\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5ra gruppsamtal fick eleverna resonera om anv\u00e4ndningen av analysbegrepp. Eleverna sa bland annat att det \u00e4r enklare att f\u00f6rst\u00e5 begreppen i undervisningen, \u00e4n att anv\u00e4nda dem vid arbete p\u00e5 egen hand. Detta visar att eleverna upplever st\u00f6d av modellering genom vilken l\u00e4raren lotsar eleverna i analysarbetet och begreppsanv\u00e4ndningen. <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Maritha Johansson skriver att ett vanligt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r att undervisa om litteraturvetenskapliga begrepp \u00e4r att f\u00f6rst presentera begreppen f\u00f6r att sedan l\u00e5ta eleverna l\u00e4sa en text och f\u00f6rs\u00f6ka applicera begreppen p\u00e5 texten. Hon menar att man i st\u00e4llet b\u00f6r utg\u00e5 fr\u00e5n l\u00e4supplevelsen och texten f\u00f6r att d\u00e4refter introducera begrepp som passar i det fallet.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

I v\u00e5r kartl\u00e4ggning l\u00e4t vi f\u00f6rutom gruppsamtal n\u00e5gra elever enskilt l\u00e4sa ytterligare en text. Eleverna uppmanades att \u201dt\u00e4nka h\u00f6gt\u201d och beskriva vilka slutsatser de drog under l\u00e4sningens g\u00e5ng, vad de inte f\u00f6rstod och hur de f\u00f6rs\u00f6kte hantera det. I de h\u00e4r enskilda l\u00e4sningarna framkom den tredje utmaningen. Den r\u00f6r det som Monika Reichenberg (2014) kallar dubbel inl\u00e4rningsb\u00f6rda, vilket inneb\u00e4r att elever med ett annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska inte bara beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 ett inneh\u00e5ll uttryckt med ord p\u00e5 ett andraspr\u00e5k utan ocks\u00e5 beh\u00f6ver vissa kulturspecifika kunskaper f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 en text. Till exempel beh\u00f6vde man som l\u00e4sare av den aktuella texten f\u00f6rst\u00e5 att svart \u00e4r en vanlig f\u00e4rg p\u00e5 kl\u00e4der n\u00e4r man s\u00f6rjer.<\/p>\n\n\n\n

Kartl\u00e4ggningen av elevernas utmaningar gav oss n\u00e5gra viktiga insikter. I det fortsatta arbetet tog vi med oss det som eleverna uttryckte i gruppsamtalen, att de upplevde st\u00f6d genom l\u00e4rarens modellering.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Vid gemensam l\u00e4sning d\u00e4r modellering ing\u00e5r, kan l\u00e4raren under l\u00e4sningen g\u00f6ra eleverna uppm\u00e4rksamma p\u00e5 viktiga aspekter i texten. Det kan handla om s\u00e5v\u00e4l specifika ord, kulturspecifika f\u00f6reteelser som textens uppbyggnad. Genom modellering f\u00e5r eleverna kunskap om att det finns kritiska aspekter i en text, hur dessa kan se ut och vilken betydelse de har f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av texten. Eftersom modelleringen \u00e4r en del av ett gemensamt klassrumsarbete kan elevernas tankar och uppfattningar om text f\u00e5ngas upp i samband med olika klassrumsaktiviteter. D\u00e5 kan kulturspecifika referenser och inneh\u00e5ll f\u00f6rklaras och oklarheter redas ut av l\u00e4raren i samtal med eleverna. Det m\u00f6jligg\u00f6r ocks\u00e5 f\u00f6r l\u00e4raren att utg\u00e5 fr\u00e5n de iakttagelser som eleverna har gjort f\u00f6r att kunna introducera de analysbegrepp som \u00e4r relevanta och aktuella, p\u00e5 det s\u00e4tt som Maritha Johansson (2016) beskriver.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

Elin Dahmberg \u00e4r gymnasiel\u00e4rare i svenska, svenska som andraspr\u00e5k och engelska. Terese Bj\u00f6rkman \u00e4r gymnasiel\u00e4rare i svenska, svenska som andraspr\u00e5k och psykologi. De arbetar p\u00e5 Malm\u00f6 latinskola i Malm\u00f6. Under unders\u00f6kningen och kartl\u00e4ggningen om utmaningar vid l\u00e4sning hade de st\u00f6d av Jens Ideland, vetenskaplig utvecklingsledare p\u00e5 Pedagogisk Inspiration (Pi) Malm\u00f6 och Catarina Economou p\u00e5 Malm\u00f6 Universitet, f\u00f6r att f\u00f6rdjupa de \u00e4mnesdidaktiska resonemangen.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n

  • Johansson, Maritha (2016). Litter\u00e4r f\u00f6rst\u00e5else och begreppsanv\u00e4ndning. Stockholm: Skolverket. L\u00e4nken borttagen (H\u00e4mtad 2019-10-23.)<\/li>
  • Reichenberg, Monica (2014). V\u00e4gar till l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else: texten, l\u00e4saren, samtalet (andra upplagan). Stockholm: Natur och Kultur.<\/li>
  • Roe, Astrid (2014). L\u00e4sdidaktik. Efter den f\u00f6rsta l\u00e4sinl\u00e4rningen. Malm\u00f6: Gleerups.<\/li><\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

    <\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Snart \u00e4r det sommar och sommarl\u00e4sning v\u00e4ntar. Vad b\u00f6r vi t\u00e4nka p\u00e5 i v\u00e5r l\u00e4sundervisning med andraspr\u00e5kselever? Ta del av en artikel fr\u00e5n senaste numret av Lisetten om l\u00e4sundervisning p\u00e5 gymnasiet. Det \u00e4r v\u00e5r upplevelse som svenskl\u00e4rare att elever ofta st\u00f6ter p\u00e5 utmaningar vid l\u00e4sning och tolkning av sk\u00f6nlitteratur. Samma utmaningar m\u00f6ter naturligtvis elever som […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[2,6],"tags":[67,66,31,63],"class_list":["post-5131","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-aktuellt","category-lisetten","tag-lasa","tag-lasning","tag-lisetten","tag-sva"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1kL","jetpack-related-posts":[{"id":1220,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1220","url_meta":{"origin":5131,"position":0},"title":"\u00c5rets f\u00f6rsta Lisetten","author":"karinpetter","date":"mars 8, 2018","format":false,"excerpt":"Nu har \u00e5rets f\u00f6rsta Lisetten kommit. Det har temat\u00a0L\u00e4sning och spr\u00e5kutveckling. Du kan bl.a. l\u00e4sa om det h\u00e4r i tidningen: - Hej L\u00e4sambassad\u00f6ren Johan Anderblad! - Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspr\u00e5k - Sk\u00f6nlitteratur med helt nyanl\u00e4nda elever \u2013 g\u00e5r det? - L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r nyanl\u00e4nda elever - L\u00e4sningen l\u00e4r\u2026","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2018\/03\/lisetten1-18.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":4562,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=4562","url_meta":{"origin":5131,"position":1},"title":"V\u00e5ra tv\u00e5 svensk\u00e4mnen – har vi n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde?","author":"Svariks","date":"mars 30, 2020","format":false,"excerpt":"Hur fungerar grundskolans uppdelning i svenska och svenska som andraspr\u00e5k? D\u00e5ligt, menar Anna Kaya, som i senaste Lisetten utreder hur dagens \u00e4mneskonstruktioner leder till en rad likv\u00e4rdighetsproblem, och d\u00e4rf\u00f6r efterlyser en statlig utredning av svensk\u00e4mnena. Artikel publicerad i Lisetten nr 1 2020. Text: Anna Kaya Den senaste tiden har jag\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/03\/Kaya_Anna_305x305.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":690,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=690","url_meta":{"origin":5131,"position":2},"title":"Symposiumsucc\u00e9, god ekonomi och ny f\u00f6rkortning","author":"Annelie","date":"oktober 10, 2015","format":false,"excerpt":"Efter tv\u00e5 intensiva, utvecklande och roliga dagar p\u00e5 Symposium 2015 samlades styrelsen f\u00f6r Riksf\u00f6rbundet till m\u00f6te l\u00f6rdagen den 10 oktober. Som vanligt tr\u00e4ffades vi p\u00e5 Stockholms universitet i Nationellt centrum f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5ks lokaler. Nio styrelseledam\u00f6ter var n\u00e4rvarande och m\u00f6tesordf\u00f6rande var Camilla Persson, vice ordf\u00f6rande i riksf\u00f6rbundet. Nedan f\u00f6ljer\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"symposium1","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/10\/symposium1.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":294,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=294","url_meta":{"origin":5131,"position":3},"title":"Smakprov p\u00e5 Lisetten nummer 2\/2014","author":"Annelie","date":"maj 4, 2014","format":false,"excerpt":"Den 9 maj kommer ett nytt nummer av v\u00e5r uppskattade medlemstidning LiSetten. Den h\u00e4r g\u00e5ngen belyser vi fr\u00e5gan om l\u00e4romedel ur olika perspektiv. L\u00e4s om l\u00e4rarna som skrev sina egna l\u00e4romedel. F\u00e5 inspiration att arbete med filmade redovisningar eller att g\u00f6ra en egen tidning med eleverna. L\u00e4s vad som h\u00e4nder\u2026","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"Lisetten2:14","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/04\/lisetten214.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1892,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1892","url_meta":{"origin":5131,"position":4},"title":"Kenneth Hyltenstam – i svenska som andraspr\u00e5ks-\u00e4mnets tj\u00e4nst","author":"Svariks","date":"oktober 20, 2019","format":false,"excerpt":"Kenneth Hyltenstam skrev en av de f\u00f6rsta avhandlingarna om andraspr\u00e5ksanv\u00e4ndning p\u00e5 svenska 1978. Sedan dess har han bidragit till att svenska som andraspr\u00e5k har vuxit fram som forskningsf\u00e4lt, finns som l\u00e4rarutbildning och har blivit ett eget \u00e4mne i svensk skola. Men han har ocks\u00e5 sett \u00e4mnet politiseras till en symbolfr\u00e5ga.","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/10\/Hyltenstam-ny.jpg?fit=878%2C529&ssl=1&resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":3189,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=3189","url_meta":{"origin":5131,"position":5},"title":"Kr\u00f6nika: \u201cKurserna i svenska som andraspr\u00e5k f\u00f6rberedde mig inte f\u00f6r undervisning, \u00e4n mindre f\u00f6r bed\u00f6mning!\u201d","author":"Svariks","date":"december 14, 2019","format":false,"excerpt":"Artikel publicerad i Lisetten nr 4 2019. Text: Karin H\u00e4ggstr\u00f6m L\u00e4rarens uppdrag \u00e4r m\u00e5ngfacetterat och det \u00e4r nog det som jag trivs med i ett yrke jag haft sedan 20 \u00e5r inom v\u00e5rd- och omsorgsutbildning och svenska som andraspr\u00e5k. De flesta uppgifterna k\u00e4nns meningsfulla och stimulerande. Framf\u00f6rallt \u00e4r det naturligtvis\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2019\/12\/Karin-H%C3%A4ggstr%C3%B6m305x305.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5131"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5156,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5131\/revisions\/5156"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}