{"id":5071,"date":"2021-04-09T10:03:38","date_gmt":"2021-04-09T10:03:38","guid":{"rendered":"https:\/\/svariks.se\/?p=5071"},"modified":"2021-04-09T12:43:13","modified_gmt":"2021-04-09T12:43:13","slug":"rosengard-rapporterar-en-likvardig-undervisning-men-hur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=5071","title":{"rendered":"Roseng\u00e5rd rapporterar – En likv\u00e4rdig undervisning, men hur?"},"content":{"rendered":"\n

Svariks f\u00f6ljer samh\u00e4llsdebatten och jobbar f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k, undervisning och skola som r\u00f6r flerspr\u00e5kiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malm\u00f6<\/a> i Sydsvenskan. I \u00e5rets f\u00f6rsta nummer av Lisetten tar vi del av f\u00f6rstel\u00e4raren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspr\u00e5kig milj\u00f6. Hon arbetar p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan och genom hennes artikel f\u00e5r vi konkret inspiration och v\u00e4gledning av bland annat cirkelmodellen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Artikel publicerad i Lisetten nr 1 2021
Text och bild: Sofie Nilsson<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

P\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan m\u00f6ter vi elever fr\u00e5n v\u00e4rldens alla h\u00f6rn, vissa elever saknar helt skolbakgrund och vissa elever har g\u00e5tt delar av grundskolans tidiga \u00e5r i sina f\u00f6re detta heml\u00e4nder. F\u00f6r de elever som kommer nyanl\u00e4nda till oss p\u00e5 skolan finns inget annat alternativ \u00e4n att b\u00f6rja i helklassundervisning med ordinarie klass. N\u00e5gon f\u00f6rberedelseklass finns ej inom v\u00e5r organisation vilket inneb\u00e4r en utmaning f\u00f6r oss l\u00e4rare pedagogiskt, metodiskt och didaktiskt. Nedan skildrar jag min undervisning i en klass av b\u00e5de nyanl\u00e4nda elever och svenska som andrapr\u00e5kselever.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan arbetar idag 100 personer varav 36 \u00e4r grundskoll\u00e4rare, 32 beh\u00f6riga och fyra \u00e4r inte beh\u00f6riga. \u00d6vrig personal \u00e4r speciall\u00e4rare, specialpedagoger, f\u00f6rskoll\u00e4rare, elevassistenter, fritidspedagoger, logoped, administration, skolsk\u00f6terskor, tv\u00e5 kuratorer, vaktm\u00e4stare, skolbibliotekarie, IT-pedagog och sex stycken i ledning.
K\u00e4lla: Roseng\u00e5rdskolans administration utifr\u00e5n Malm\u00f6 stads register Extens, mars 2021.<\/p>\n\n\n\n

Systematiskt kvalitetsarbete <\/strong>
P\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan har vi ett tydligt \u00e5rshjul f\u00f6r v\u00e5rt systematiska arbete, bland annat har vi vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen per termin s\u00e5 kallade m\u00e5lkonferenser. Dessa inneb\u00e4r att samtliga undervisande l\u00e4rare markerar alla elever med en f\u00e4rg i ett gemensamt dokument baserat p\u00e5 var eleven ligger kunskapsm\u00e4ssigt. P\u00e5 det s\u00e4ttet visualiseras de elever som anses ha m\u00f6jlighet att n\u00e5 m\u00e5len inom en lite kortare tidsram och samtidigt f\u00e5r man en bild av vilka kunskapskrav eller \u00f6vergripande f\u00f6rm\u00e5gor som eleverna \u00e4r i behov av att utveckla. Utifr\u00e5n det f\u00e4rgkodade dokumentet diskuterar sedan samtliga undervisande l\u00e4rare vilka f\u00e4rdigheter eller f\u00f6rm\u00e5gor som eleverna beh\u00f6ver utveckla och sedan ta vi gemensamt fram en plan om hur vi vill organisera och planera v\u00e5r undervisning. <\/p>\n\n\n\n

Ett exempel kan vara att samtliga l\u00e4rare under en period jobbar med den skriftliga f\u00f6rm\u00e5gan i sina \u00e4mnen och anv\u00e4nder samma st\u00f6dstrukturer. Framg\u00e5ngsfaktorn h\u00e4r \u00e4r att jag som  svenska som andraspr\u00e5ksl\u00e4rare inte l\u00e4mnas ensam i arbetet med att st\u00f6tta eleverna med att utveckla sitt skriftspr\u00e5k, det \u00e4r allas v\u00e5rt gemensamma ansvar.  <\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Cirkelmodellen <\/strong>
N\u00e4r jag f\u00e5r mina elever i \u00e5rskurs fyra g\u00f6r jag alltid en tre\u00e5rsplan i form av ett \u00e5rshjul s\u00e5 att inte n\u00e5gon av texttyperna gl\u00f6ms bort. Vinsten med att arbeta enligt denna struktur \u00e4r att jag och eleverna tydligt ser hur deras skrivande utvecklas genom \u00e5ren. I \u00e5rskurs fyra tar varje texttyp cirka 6-8 veckor att g\u00e5 igenom ordentligt medan vi kan g\u00e5 igenom en hel cirkelmodell p\u00e5 en vecka med fantastiskt resultat i \u00e5rskurs sex. Tre\u00e5rsplanen kan justeras efterhand beroende p\u00e5 hur eleverna utvecklas. <\/p>\n\n\n\n

Att arbeta med cirkelmodellen har visat sig vara en framg\u00e5ngsfaktor som lett till en positiv kunskapsutveckling och vi kan ocks\u00e5 ana h\u00f6gre resultat p\u00e5 de nationella proven, \u00e4ven om  jag just nu inte kan styrka det med k\u00e4lla. <\/p>\n\n\n\n

I den f\u00f6rsta fasen introduceras eller repeterar vi l\u00e4randematrisen som jag skapar till varje skrivuppgift. L\u00e4randematrisen tydligg\u00f6r vad som kr\u00e4vs p\u00e5 varje kunskapsniv\u00e5. Tydligheten  inneb\u00e4r att eleverna f\u00e5r en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad de beh\u00f6ver utveckla  f\u00f6r att komma vidare i sitt skrivande. <\/p>\n\n\n\n

I denna f\u00f6rsta fas l\u00e4r vi i oss mer om det vi ska skriva om genom att tillsammans l\u00e4sa tidningsartiklar och genretypiska texter. Vi ser \u00e4ven filmer och spelar ibland Kahoot. Vi anv\u00e4nder oss ocks\u00e5 ofta av n\u00e5gon kooperativ struktur som till exempel Arket Runt. <\/em>I Arket Runt <\/em>st\u00e4ller l\u00e4raren en \u00f6ppen fr\u00e5ga, till exempel \u201dvad vet du om v\u00e5ra v\u00e4rldsreligioner?\u201d Eleverna skriver allt de vet p\u00e5 varsitt blankt papper och skickar efter en stund sina papper till eleven som sitter bredvid. P\u00e5 detta s\u00e4tt hj\u00e4lps gruppen \u00e5t att ta fram fakta om det som \u00e4mnesomr\u00e5det handlar om.  <\/p>\n\n\n\n

En annan l\u00e4rmetod som vi ofta anv\u00e4nder \u00e4r Fyra H\u00f6rn <\/em>med m\u00e5let att utveckla elevernas argumenterande muntliga f\u00f6rm\u00e5ga och d\u00e4rmed kunna framf\u00f6ra sina \u00e5sikter. Fyra H\u00f6rn inneb\u00e4r att jag som l\u00e4rare s\u00e4ger ett p\u00e5st\u00e5ende, till exempel \u201djag f\u00e5r lov att bli k\u00e4r i vem jag vill\u201d. Eleverna st\u00e4ller sig i olika h\u00f6rn d\u00e4r varje h\u00f6rn representerar en st\u00e5ndpunkt, ja, nej och kanske. Eleverna ska sen motivera sina val muntligt. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta steg \u00e4r att titta p\u00e5 exempeltexter skrivna av f\u00f6re detta elever. Fr\u00e5n b\u00f6rjan skrev jag egna exempeltexter men det tog v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid och oftast blev det texter som eleverna inte kunde  k\u00e4nna igen sig i. Sedan jag b\u00f6rjade spara gamla elevtexter k\u00e4nner jag att niv\u00e5n p\u00e5 elevernas texter har h\u00f6jts. Mitt tips \u00e4r att man med f\u00f6rdel kan visa en elevtext skriven av en elev i \u00e5k sex f\u00f6r eleverna i fyran f\u00f6r att \u00f6ka motivationen f\u00f6r skrivandet. F\u00f6rut om att anv\u00e4nda elevtexter tittar vi \u00e4ven p\u00e5 l\u00e4robokstexter eller andra texter f\u00f6r att ge eleverna mer exempel p\u00e5 en textgenre.  <\/p>\n\n\n\n

I fas tv\u00e5 har jag valt ut vad det \u00e4r vi ska fokusera p\u00e5 inom den texttyp som vi arbetar med. Det kan handla om gestaltande beskrivningar, styckesindelning, dialog och variationen i spr\u00e5ket  som vi tr\u00e4nar genom att l\u00e4ra oss exempelvis tidsord och sambandsord. Dessa spr\u00e5kliga drag har jag med i mitt \u00e5rshjul vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r mig och eleverna att hela tiden \u00f6ka kvaliteten p\u00e5 texterna. <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

N\u00e4r vi kommit fram till fast tre skriver vi en text tillsammans, eleverna s\u00e4ger och jag skriver. H\u00e4r f\u00f6rhandlar vi om spr\u00e5ket och inneh\u00e5llet. Denna del kan jag uppleva som ganska kr\u00e4vande d\u00e5 det \u00e4r m\u00e5nga elever som vill vara aktiva och delta i samtalet och f\u00f6rhandlingen kan ta l\u00e5ng tid. Genom dessa f\u00f6rhandlingar kom mer vi in p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l struktur som spr\u00e5kliga drag, meningsbyggnad  och stavning. Den gemensamma texten skriver jag alltid p\u00e5 dator s\u00e5 att vi kan g\u00e5 in och redigera i texten. Hos m\u00e5nga av v\u00e5ra elever \u00e4r ordf\u00f6ljden, prepositioner och avsaknaden av spr\u00e5klig variation en stor utmaning. Genom att jag leder skrivandet i denna fas kan jag visa eleverna att man kan variera spr\u00e5ket genom att till exempel sl\u00e5 upp synonymer f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt variera spr\u00e5ket. Ett extremt bra hj\u00e4lpmedel som synligg\u00f6r \u00f6veranv\u00e4ndandet av olika ord \u00e4r ctr f. <\/em>Den anv\u00e4nder jag flitigt i min undervisning. I denna fas f\u00e5r eleverna med f\u00f6rdel anv\u00e4nda sina modersm\u00e5l vilket ofta f\u00f6r v\u00e5rt gemensamma skrivande fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Som st\u00f6d i det gemensamma skrivandet anv\u00e4nder vi enkla tabeller med stor framg\u00e5ng d\u00e4r strukturen finns till h\u00f6ger och sedan skriver vi i kolumn till v\u00e4nster. Med hj\u00e4lp av v\u00e5ra modersm\u00e5lsl\u00e4rare f\u00e5r eleverna st\u00f6d att \u00f6vers\u00e4tta st\u00f6dstrukturen.<\/p>\n\n\n\n

Rubrik<\/td><\/td><\/tr>
Material<\/td><\/td><\/tr>
G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r!<\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r eleverna kommit lite l\u00e4ngre i sitt skrivande och ska repetera en texttyp kan man med f\u00f6rdel g\u00f6ra del tre av cirkelmodellen i  par eller grupper. Man beh\u00f6ver inte heller skriva en hel text utan kan v\u00e4lja att utveckla just den del som eleverna tycker \u00e4r sv\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

I fas fyra v\u00e4ljer jag oftast att eleverna skriver en text p\u00e5 egen hand. Till sin hj\u00e4lp har de vid behov st\u00f6dstrukturen och l\u00e4r matrisen och elever som som beh\u00f6ver st\u00f6dmeningarna f\u00e5r g\u00e4rna anv\u00e4nda sig av dem. Dessa st\u00f6dmeningar har vi tillsammans byggt upp under arbetets g\u00e5ng och de \u00e4r ofta tagna fr\u00e5n exempel texterna som vi djupdykt i under fas tv\u00e5. St\u00f6dmeningarna kan ocks\u00e5 utg\u00f6ra startmeningar som till exempel:  
\u201dMin \u00e5sikt \u00e4r att . . .\u201d.  <\/p>\n\n\n\n

\n
St\u00f6dmeningar<\/strong>
En viktig byggnad<\/strong> inom judendom \u00e4r\u2026
Judendomens symbol <\/strong>\u00e4r\u2026
Judarnas heliga bok<\/strong> \u00e4r\u2026
En ritual <\/strong>inom judendom \u00e4r\u2026
En viktig ber\u00e4ttelse <\/strong>inom judendom \u00e4r\u2026
En levnadsregel <\/strong>f\u00f6r judar \u00e4r att man ska\u2026
En judisk h\u00f6gtid <\/strong>\u00e4r\u2026
\u2026 \u00e4r en viktig person<\/strong> inom judendom.
Inom judendom finns \u2026 <\/pre>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Avslutande reflektioner <\/strong>
Min uppfattning \u00e4r att om eleverna ges tillg\u00e5ng till st\u00f6dstrukturer s\u00e5 anv\u00e4nds de vid behov, de elever som kommit l\u00e4ngre i sitt skrivande avst\u00e5r oftast. Genom att tidigt arbeta med en metod, med samma \u201dscaffolding\u201d (Gibbons, 2006) l\u00e4r sig eleverna v\u00e5rt gemensamma arbetss\u00e4tt vilket resulterar i att l\u00e4rmilj\u00f6n \u00e4r god. Det kooperativa inslagen bidrar till att eleverna inte tar ansvar  enbart f\u00f6r sitt eget men \u00e4ven f\u00f6r varandras l\u00e4rande. Detta arbetss\u00e4tt st\u00f6ds av den forskning som idag bedrivs om differentierad undervisning. Att till en b\u00f6rjan ge eleverna st\u00f6d men  sedan ta bort st\u00f6det successivt \u00e4r en av grundpelarna i mitt s\u00e4tt att arbeta. Allt st\u00f6dmaterial \u00e4r alltid tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla elever i  mitt klassrum (se bilder).<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>
\"\"<\/figure><\/div><\/div><\/div><\/div>\n\n\n\n
Digitala hj\u00e4lpmedel som exempelvis talsyntes och stavningsprogram \u00e4r en naturlig del av v\u00e5r ledning och stimulans. R\u00f6stinmatning anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att prata in sin text om man \u00e4nnu inte  \u00e4r s\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 att skriva och Google translate f\u00f6r att \u00f6vers\u00e4tta enstaka ord fr\u00e5n sitt modersm\u00e5l. N\u00e4r eleverna skriver p\u00e5 egen hand finns det elever som f\u00f6rst skriver p\u00e5 sitt modersm\u00e5l och  sedan f\u00e5r de hj\u00e4lp av en modersm\u00e5lsl\u00e4rare att \u00f6vers\u00e4tta texten. Det viktigaste \u00e4r att alla elever f\u00e5r k\u00e4nna att de kan delta p\u00e5 sina villkor. <\/p>\n\n\n\n
Kamratrespons \u00e4r en oerh\u00f6rt viktig del av undervisningen och \u00e4ven h\u00e4r underl\u00e4ttar datorn som arbetsredskap. Efter kamratrespons \u00e4r det l\u00e4tt att p\u00e5 datorn \u00e4ndra i sin text. N\u00e4r alla f\u00e5tt respons av minst en klasskamrat ger jag respons antingen p\u00e5 gruppniv\u00e5 och ibland p\u00e5 individniv\u00e5 och efter det \u00e4ndrar eleverna i sina texter igen. Om det finns m\u00f6jlighet att skriva till en mottagare, till exempel en blogg, en annan klass, ett f\u00f6rfattarsamarbete eller en skrivt\u00e4vling s\u00e5 m\u00e4rker jag att eleverna anstr\u00e4nger sig mer och verkligen vill att det ska vara en bra text. <\/p>\n\n\n\n
Sedan jag b\u00f6rjade systematisera mitt arbete och b\u00f6rjade anv\u00e4nda mig av cirkelmodellen i min undervisning ser jag att elevernas skriftliga f\u00f6rm\u00e5ga utvecklas v\u00e4ldigt positivt. <\/p>\n\n\n\n
Jag har l\u00e4rt mig att man st\u00e4ndigt beh\u00f6ver vara \u00f6ppen f\u00f6r att utv\u00e4rdera sig sj\u00e4lv och sina undervisningsmetoder och anpassa dem efter den elevgrupp och de individuella elever man m\u00f6ter. <\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n
Att undervisa elever med en s\u00e5 spridd bakgrund \u00e4r utmanande men ocks\u00e5 utvecklande och oerh\u00f6rt inspirerande.<\/p>\n\n\n\n
\n
\n
SOFIE NILSSON 
Sofie Nilsson, f\u00f6rstel\u00e4rare p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan i Malm\u00f6. Undervisar i svenska som andraspr\u00e5k och so. Sofie har arbetat p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan i cirka tjugo \u00e5r och driver som f\u00f6rstel\u00e4rare olika processer f\u00f6r ett kollegialt l\u00e4rande. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r digitalisering, implementering av nya kursplaner och \u00e4mnestr\u00e4ffar som \u00e4r kopplade till skolans \u00e5tagandeplan. P\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan g\u00e5r det 479 elever fr\u00e5n F\u20138 med 15 olika spr\u00e5k registrerade.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Svariks f\u00f6ljer samh\u00e4llsdebatten och jobbar f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k, undervisning och skola som r\u00f6r flerspr\u00e5kiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malm\u00f6 i Sydsvenskan. I \u00e5rets f\u00f6rsta nummer av Lisetten tar vi del av f\u00f6rstel\u00e4raren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspr\u00e5kig milj\u00f6. Hon arbetar p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan och genom hennes artikel f\u00e5r vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[2,29,6,9,11,1],"tags":[],"class_list":["post-5071","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-aktuellt","category-artikel","category-lisetten","category-skane","category-sva-larare","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1jN","jetpack-related-posts":[{"id":439,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=439","url_meta":{"origin":5071,"position":0},"title":"Spr\u00e5ket i \u00e4mnet i Lisetten 3\/2014","author":"Annelie","date":"oktober 3, 2014","format":false,"excerpt":"Lisetten nummer 3\/2014 kom ut idag och \u00e4r tjockare \u00e4n n\u00e5gonsin. 36 sidor fulla av aktuell och intressant l\u00e4sning om \u00e4mnet svenska som andraspr\u00e5k. Temat i detta nummer \u00e4r \"Spr\u00e5ket i \u00e4mnet\"och du kan l\u00e4sa om SO f\u00f6r nyanl\u00e4nda, spr\u00e5kets roll i matematik och NO, sv\u00e5ra ord i l\u00e4romedel och\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"Lisetten 3:2014","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/10\/lisetten-32014.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1316,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1316","url_meta":{"origin":5071,"position":1},"title":"Vi bjuder p\u00e5 en artikel fr\u00e5n Lisetten","author":"Svariks","date":"november 7, 2018","format":false,"excerpt":"Vi bjuder p\u00e5 en artikel fr\u00e5n senaste numret av Lisetten - s.k. Symposienumret. Artikeln heter Obetalbart intressant och tragikomiskt - en recension av boken Svenska f\u00f6r fr\u00e4mlingar skriven av Karin Ulveson. Recensenten \u00e4r Camilla Wallin Nilsson. Obetalbart intressant och tragikomiskt \u2013 en p\u00e4rla! I \u201dSvenska f\u00f6r fr\u00e4mlingar\u201d f\u00e5r vi titta\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2018\/11\/5ac4e8b502769-209x300.jpeg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":505,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=505","url_meta":{"origin":5071,"position":2},"title":"G\u00f6r som ministern \u2013 l\u00e4s Lisetten!","author":"Annelie","date":"januari 30, 2015","format":false,"excerpt":"Den 29\u201330 januari ordnades konferensen \"Spr\u00e5kintroduktion \u2013 organisation, undervisning och bed\u00f6mning\" i Stockholm och Riksf\u00f6rbundet l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k fanns sj\u00e4lvklart p\u00e5 plats. M\u00e5nga blev medlemmar direkt via v\u00e5rt medlemsformul\u00e4r. Vi fick \u00e4ven tillf\u00e4lle att l\u00e4mna \u00f6ver n\u00e5gra nummer av v\u00e5r medlemstidning Lisetten till gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Had\u017eiali\u0107,\u2026","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"NCkonf3","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2015\/01\/nckonf3.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1226,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1226","url_meta":{"origin":5071,"position":3},"title":"Ny artikel fr\u00e5n Lisetten","author":"karinpetter","date":"mars 14, 2018","format":false,"excerpt":"Vi bjuder p\u00e5 ytterligare en artikel fr\u00e5n senaste numret av Lisetten. Artikeln heter\u00a0Att k\u00e4nna l\u00e4sgl\u00e4dje och \u00e4r skriven av\u00a0 Gunilla Juter\u00e4ng och Nadja Zander.\u00a0Att k\u00e4nna l\u00e4sgl\u00e4dje","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2018\/03\/lisetten1-181.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1136,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=1136","url_meta":{"origin":5071,"position":4},"title":"Vi delar med oss av \u00e4nnu en artikel fr\u00e5n senaste Lisetten","author":"karinpetter","date":"oktober 9, 2017","format":false,"excerpt":"Samarbete, synligg\u00f6rande, spr\u00e5kutveckling Hur kan elevers l\u00e4rande synligg\u00f6ras genom arbete med olika uttryckss\u00e4tt? Monica\u00a0Sunekvist, l\u00e4rare i bild och svenska som andraspr\u00e5k, ber\u00e4ttar om hur hon i sin praktik\u00a0tagit fasta p\u00e5 att kommunikation \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n enbart talat och skrivet spr\u00e5k. L\u00e4s hela Monicas artikel h\u00e4r.\u00a0","rel":"","context":"I \u201dLisetten\u201d","block_context":{"text":"Lisetten","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=6"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2017\/10\/samarbete-synliggc3b6rande-sprc3a5kutveckling.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":674,"url":"https:\/\/svariks.se\/?p=674","url_meta":{"origin":5071,"position":5},"title":"Nya Lisetten \u00e4r h\u00e4r!","author":"Annelie","date":"oktober 1, 2015","format":false,"excerpt":"I dagarna kommer det nya numret av Lisetten hem till alla medlemmar. Den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r tidningen gjort i samverkan med Nationellt centrum f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k (NC) vid Stockholms universitet, inf\u00f6r den stora andraspr\u00e5kskonferensen Symposium 2015. Temat f\u00f6r \u00e5rets konferens \u00e4r resurser. I en artikel beskriver Aina Bigestans att\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"Lisetten 3:15","src":"https:\/\/lisariks.files.wordpress.com\/2014\/01\/lisetten-315.png?w=350&h=200&crop=1","width":350,"height":200},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5071"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5071\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5100,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5071\/revisions\/5100"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5071"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5071"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}