{"id":4888,"date":"2020-11-04T23:07:10","date_gmt":"2020-11-04T23:07:10","guid":{"rendered":"http:\/\/svariks.se\/?p=4888"},"modified":"2020-11-05T19:38:37","modified_gmt":"2020-11-05T19:38:37","slug":"50-ars-stillastaende-uttal-inom-sfi-1970-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/svariks.se\/?p=4888","title":{"rendered":"50 \u00e5rs stillast\u00e5ende! – Uttal inom sfi 1970 – 2020"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6vertygad om att man b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5r svenskans uttal utifr\u00e5n den m\u00e4nskliga talapparaten – och inte med hj\u00e4lp av bokst\u00e4verna eller v\u00e5r latinbaserade grammatik – har Olle Kjellin f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra uttalundervisningen i ett halvt sekel. P\u00e5 v\u00e4gen har han hunnit dissekera talorganen p\u00e5 lik, analysera en tibetansk lamas uttal och l\u00e4ra inl\u00e4rning av sm\u00e5barn och alzheimerpatienter. Men han \u00e4r inte n\u00f6jd.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Artikel publicerad i Lisetten nr 3 2020.
Text och bild: Olle Kjellin<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Olle Kjellin b\u00f6rjade undervisa i
svenska f\u00f6r invandrare p\u00e5 kv\u00e4llskurser 1969.
<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e4nge jag kan minnas har jag varit fascinerad av spr\u00e5k. Och m\u00e4nniskokroppens funktioner. Och stj\u00e4rnhimlen. Tre dr\u00f6myrken: spr\u00e5kforskare, l\u00e4kare, astronom. De f\u00f6rsta tv\u00e5 hann jag med f\u00f6re pensioneringen. Och de visade sig h\u00e4nga ihop!<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag uppt\u00e4ckte uttal<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 saker gjorde att jag tidigt uppt\u00e4ckte uttalet<\/em>:<\/strong> som 7-\u00e5ring flyttade jag fr\u00e5n Sundsvall till Stockholm strax f\u00f6re jullovet i ettan. De pratade annorlunda! Vi tr\u00e4nade p\u00e5 juls\u00e5ngerna i skolan. Bereeden veeg f\u00f6r H\u00e4rran.<\/em> Det var jobbigt att sp\u00e4nna kinderna f\u00f6r alla tr\u00e5nga e-ljud i Stockholm, men s\u00e5 sk\u00f6nt n\u00e4r vi kom till H\u00e4rran<\/em> och jag \u00e4ntligen fick \u00f6ppna munnen ordentligt. Det visade sig vara en grundl\u00e4ggande regel f\u00f6r svenskan: \u00f6ppnare \u00e4<\/em> framf\u00f6r r<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Och den andra saken: jag l\u00e4spade. V\u00e5r nya adress var S<\/em><\/strong>med<\/em>s<\/em><\/strong>back<\/em>s<\/em><\/strong>gatan.<\/em> S\u00e5 m\u00e5nga s<\/em>! Det var bara att tr\u00e4na och tr\u00e4na och tr\u00e4na, tills det funkade. S\u00e5 \u00e4r det med all uttalsinl\u00e4rning \u00e4n idag. F\u00f6r alla m\u00e4nniskor: \u00f6va, \u00f6va, \u00f6va. Nyttig l\u00e4xa fr\u00e5n start! Senare i livet hade jag sfi-elever med adress Kyrksj\u00f6v\u00e4gen 27. De fick verkligen \u00f6va.<\/p>\n\n\n\n

Av en lycklig slump fick jag hoppa in och undervisa i svenska f\u00f6r invandrare p\u00e5 kv\u00e4llskurser 1969. Vilket underbart jobb! Sp\u00e4nnande att tr\u00e4ffa glada m\u00e4nniskor med olika spr\u00e5k, kulturer och ambitioner. Flyktingar, turister, g\u00e4starbetare i en salig blandning.<\/p>\n\n\n\n

Naturligtvis! \u00c4ntligen fattade jag: Det \u00e4r ju h\u00f6rseln<\/em> som styr alltihop!<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Jag var totalt outbildad f\u00f6r uppgiften! Tydligen f\u00f6rekommer det \u00e4n i dag att totalt outbildade f\u00e5r ta ett h\u00f6gkvalificerat jobb. \u00c5tminstone inom sfi … Men det blev en intressant resa, och jag fick bra kom-ig\u00e5ng-tips i kursverksamhetens l\u00e4rarhandledning. Samtidigt l\u00e4ste jag fonetik och lingvistik p\u00e5 universitetet. Spr\u00e5kteori p\u00e5 dagarna och praktisk probleml\u00f6sning p\u00e5 kv\u00e4llarna. Vilken lyckosam korsbefruktning! B\u00f6cker som p\u00e5verkade mig var Bertil Malmbergs Uttalsundervisning<\/em> och Eva G\u00e5rdings Kontrastiv prosodi<\/em> och Kontrastiv fonetik och syntax med svenska i centrum.<\/em> Viktiga insikter fr\u00e5n f\u00f6re min tid. (Vart tog de v\u00e4gen sen?)<\/p>\n\n\n\n

Direkt k\u00e4nde jag att vi skulle \u00f6va mycket p\u00e5 uttalet. Lingvistiken gav mig dessutom djupa kunskaper i svensk och allm\u00e4n grammatik, varvid det fascinerande del\u00e4mnet fonologi<\/em> gjorde grammatik av uttalet. Fonologin visar hur mycket p\u00e5st\u00e5dd \u201dgrammatik\u201d som egentligen<\/em> \u00e4r uttalsbetingade f\u00f6reteelser! Forml\u00e4ran \u00e4r helt godtycklig och fylld av undantag, medan ljudl\u00e4ran \u00e4r naturligt betingad av anatomi och fysik. N\u00e4rmast logisk; inte alls godtycklig. I grunden lika f\u00f6r alla m\u00e4nniskor. Alla eleverna klarar det. Massor med grammatiska \u201dundantag\u201d f\u00f6rsvann inf\u00f6r mina \u00f6gon och f\u00f6ljde nu pl\u00f6tsligen allm\u00e4nm\u00e4nskliga regler. Undantagen var bara illusioner, d\u00e4rf\u00f6r att traditionella l\u00e4rob\u00f6cker utg\u00e5r fr\u00e5n ordens stavning<\/em> i st\u00e4llet f\u00f6r deras uttal, och den traditionella grammatiken verkar vilja ha latinsk grammatik som helig mall f\u00f6r spr\u00e5kbeskrivningen. Allt detta la grunden till min fortsatta g\u00e4rning som sfi-l\u00e4rare och l\u00e4rarutbildare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vill du l\u00e4sa fler artiklar fr\u00e5n Lisetten? Prenumerera!<\/a><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

I uttalslaboratoriet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sp\u00e4nnande kunskaper tillkom under mina fem \u00e5r som doktorand i experimentell fonetik\/talfysiologi vid Tokyouniversitets medicinska fakultet p\u00e5 1970-talet. Onseiken<\/em> var ett mycket tv\u00e4rvetenskapligt och internationellt forskningsinstitut d\u00e4r professorerna var allt fr\u00e5n foniatrer till fysiker, och studenterna och g\u00e4stforskarna fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran hade alla m\u00f6jliga inriktningar: logopedi, r\u00f6stforskning, spr\u00e5kfilosofi, dataprogrammering, matematik, medicin, r\u00f6stkirurgi, teoretisk grammatik, generativ fonologi, med mera. S\u00e5 underbart l\u00e4rorikt! Vi studerade talorganen in i minsta detalj med bl.a. dissektioner p\u00e5 lik, och speciella r\u00f6ntgenmetoder och elektromyografi (EMG) p\u00e5 levande: tunna elektroder inf\u00f6rda i alla de viktigaste musklerna registrerade aktivitetsm\u00f6nstren i st\u00e4mbanden, struphuvudet, svalget, tungan och l\u00e4pparna medan f\u00f6rs\u00f6kspersonerna (vanligen vi sj\u00e4lva, frivilliga) uttalade n\u00e5got, t.ex. svenskans accenter med l\u00e5nga och korta vokaler och konsonanter. S\u00e5 intressant att se hur mitt tal fungerar! Efter en sommarkurs i tibetanska inriktade jag min forskning p\u00e5 det spr\u00e5ket och lyckades bli godk\u00e4nd p\u00e5 en medioker avhandling om tibetanskans konsonanttyper och toner studerade med EMG parat med generativ fonologi. Min huvudinformant var en \u00e4kta reinkarnerad lama!<\/p>\n\n\n\n

Jag b\u00f6rjade \u00f6va hela meningar med korrekt satsmelodi, innan jag kom till detaljerna \u2013 om det nu beh\u00f6vdes sen!
Ty n\u00e4r prosodin blev bra, f\u00f6rsvann m\u00e5nga av de f\u00f6rst upplevda problemen.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Akustiska analyser gjordes med en spektrograf<\/em> som spelade upp en mening otaliga g\u00e5nger under de flera minuter som analysen tog. Oj s\u00e5 nyttigt att lyssna riktigt m\u00e5nga g\u00e5nger! S\u00e5 mycket l\u00e4ttare det blev att s\u00e4ga det sj\u00e4lv sen. N\u00e4stan det enda jag minns av min tibetanska idag \u00e4r de meningar jag analyserade s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Tillbaka i verkligheten<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hemkommen till Sverige igen fick jag \u00e5ter timmar som sfi-l\u00e4rare 1977. Mest p\u00e5 Uttalskliniken<\/em> som d\u00e5 redan fanns i Uppsala. D\u00e4r satt jag med elever en och en och \u00f6vade uttal n\u00e5gon timme i veckan. Eleverna var s\u00e5dana \u201dsv\u00e5ra\u201d som andra l\u00e4rare skickade. Uttalsmomentet var n\u00e4stan obefintligt i de ordinarie klasserna, fick jag veta.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan \u00f6vade vi minimala par och tungvrickartexter ur de b\u00f6cker som fanns d\u00e5. Jag visste inte b\u00e4ttre. Bit-vit. L\u00e5n-r\u00e5n. Familjen Nyman bor i Ystad i ett nybyggt hys.<\/em> Oj, nej, HUS, skulle det ju vara! Men Siv Higelins Svenskt uttal<\/em> var en bra k\u00e4lla att \u00f6sa kunskap och exempel ur.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Dessa ord ger en n\u00e4stan komplett
sammanfattning av svensk prosodi,
menar Olle Kjellin.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

M\u00e5nga \u00f6vningsord var tv\u00e5staviga med olika accent: Haken – hacken. Baken – backen.<\/em> Det k\u00e4ndes v\u00e4ldigt dumt att \u00f6va vokaler och konsonanter p\u00e5 fel ordmelodi. Jag blev ofta tvungen att g\u00f6ra en parentes f\u00f6r att f\u00f6rklara och \u00f6va v\u00e5ra tv\u00e5 ordmelodier f\u00f6rst. St\u00f6rande. Snart tog jag bort parenteserna och b\u00f6rjade i st\u00e4llet med ordmelodierna och hela meningar med korrekt satsmelodi, innan jag kom till detaljerna – om det nu beh\u00f6vdes sen! Ty n\u00e4r prosodin blev bra, f\u00f6rsvann m\u00e5nga av de f\u00f6rst upplevda problemen. D\u00e5 skrev jag Svensk prosodi i praktiken<\/em> (1978) om tekniken och alla regler. Prosodin m\u00e5ste \u00f6vas in f\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n

Sett till helheten f\u00f6r klasserna och individerna var Uttalskliniken ett mycket ineffektivt arbetss\u00e4tt, men f\u00f6r mig blev det v\u00e4ldigt l\u00e4rorikt. T\u00e4nk hur lika<\/em> m\u00e4nniskor \u00e4r trots alla till synes olika spr\u00e5k och uttalsvanor! Alla har samma anatomi, alla har samma m\u00e5lspr\u00e5k, svenska. Alla f\u00f6ljer samma akustiska lagar. I st\u00e4llet f\u00f6r 20 elever utspridda p\u00e5 20 individuella timmar borde man ha alla 20 samtidigt i 20 timmar! Ja, de ordinarie l\u00e4rarna hade ju det, men missade chansen. Jag var egentligen on\u00f6dig. Sedermera kom jag att predika grupp\u00f6vningar i blandad k\u00f6r som den absolut effektivaste metoden f\u00f6r uttalsundervisningen. Och prosodin<\/em> allra f\u00f6rst. En metodik som g\u00f6r spr\u00e5kinl\u00e4rningen enkel och lyckosam.<\/p>\n\n\n\n

Jag har sv\u00e5rt att h\u00e5lla tyst n\u00e4r jag upplever att n\u00e5got \u00e4r fel. F\u00f6ljaktligen gr\u00e4lade jag i omg\u00e5ngar med Skolverket om ett och annat i styrdokumenten, t.ex. vad \u201dgodtagbart\u201d uttal egentligen betydde, och varf\u00f6r de inte tyckte att prosodi och uttal var v\u00e4rt att satsa mera p\u00e5 i vare sig l\u00e4rarutbildningen eller elevundervisningen. Men jag hade f\u00f6rst\u00e5s inget f\u00f6r det.  Jag tr\u00e4ffar fortfarande p\u00e5 l\u00e4rare och invandrare som aldrig ens har h\u00f6rt talas om prosodi.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag p\u00e5 90-talet fr\u00e5gade en lektor p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen vid ett stort universitet varf\u00f6r de inte l\u00e4ngre hade med prosodiboken p\u00e5 kurslistan, blev jag utsk\u00e4lld. \u201dDen \u00e4r gammal nu. Vi har g\u00e5tt vidare. Du vill bara s\u00e4lja dina kurser!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Biologin bakom spr\u00e5ket<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Direkt efter prosodiboken kom jag in p\u00e5 l\u00e4karutbildningen och l\u00e4rde mig \u00e4nnu mer om allt sp\u00e4nnande, inkl. talorganen, h\u00f6rseln och hj\u00e4rnan och hur de h\u00e4ngde ihop. T\u00e4nkte bli foniater, men blev r\u00f6ntgenspecialist med s\u00e4rskild inriktning p\u00e5 sv\u00e4ljningsutredningar. D\u00e4rvid studerar man sv\u00e4ljningsaktens varje detalj med videor\u00f6ntgen i slow motion. Mat och prat \u2013 samma apparat! Jag tror inte att n\u00e5gon annan fonetiker i hela v\u00e4rlden har f\u00e5tt se talorganen s\u00e5 mycket live som jag. Ytterligare grundl\u00e4ggande fakta och funktioner sj\u00f6nk (\u00e4ntligen) in: t\u00e4nk s\u00e5 stora variationer det finns p\u00e5 samma tema: olika former och storlekar p\u00e5 munnar, tungor, gommar, svalg, n\u00e4sh\u00e5lor, bih\u00e5lor. Och \u00e4nd\u00e5 uttalar alla likadant om de har samma spr\u00e5k! Det handlar om kompensatorisk artikulation<\/em>. Det var ett viktigt begrepp i fonetikens grundutbildning ocks\u00e5, men d\u00e5 handlade det mest om variationer inom individen, som t.ex. mat i munnen, utslagna t\u00e4nder mm. N\u00e4r man inte kan uttala p\u00e5 det vanliga s\u00e4ttet, s\u00e5 anpassar, modifierar och kompenserar man n\u00e4mligen artikulationen s\u00e5 att det utstr\u00f6mmande ljudet \u00e4nd\u00e5 l\u00e5ter<\/em> s\u00e5 likt det avsedda som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Ja! Naturligtvis! \u00c4ntligen fattade jag: Det \u00e4r ju h\u00f6rseln<\/em> som styr alltihop! Via h\u00f6rseln kompenseras artikulationen s\u00e5 att resultatet l\u00e5ter<\/em> samma f\u00f6r alla, oavsett \u00e5lder, k\u00f6n, form och storlek. Det \u00e4r ju d\u00e4rf\u00f6r som barn kan till\u00e4gna sig sitt spr\u00e5k genom att lyssna, h\u00e4rma <\/em>och kompensera<\/em> ljudet f\u00f6r sin egen lilla talapparat, sin \u00e5lder och sitt k\u00f6n, och \u00f6va<\/em> tills det l\u00e5ter<\/em> som det avsedda m\u00e5let, perfekt uttal. Rena barnleken \u2013 varf\u00f6r kan inte vuxna det? Jovisst, det kan de visst! Om de g\u00f6r likadant som barnen: lyssnar, h\u00e4rmar, kompenserar, \u00f6var. Det handlar inte om att ha<\/em> perfekt uttal, utan om att l\u00e5ta<\/em> som om man har det. Orden l\u00e5ta<\/em> och l\u00e5tsas<\/em> \u00e4r n\u00e4ra sl\u00e4kt. Man kan l\u00e5tsas; spela teater. Pl\u00f6tsligt l\u00e5ter det r\u00e4tt!<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ledes kunde jag inte l\u00e4mna spr\u00e5k och uttal utan fortsatte h\u00e5lla kurser, \u00e4n f\u00f6r l\u00e4rare, \u00e4n f\u00f6r elever. Mer interdisciplin\u00e4r korsbefruktning!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Olle Kjellin har hunnit publicera flera b\u00f6cker
om svensk prosodi och uttalsundervisning.
<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Erfarenheter fr\u00e5n allt fler uttalskurser och nya r\u00f6n om hj\u00e4rnans roll i allt detta var s\u00e5 sp\u00e4nnande! Under den h\u00e4r tiden tillkom d\u00e4rf\u00f6r boken Uttalet, spr\u00e5ket och hj\u00e4rnan<\/em> (2002) och Debattskrift om sfi<\/a><\/em>. Avsikten var att sammanfatta det jag visste och tyckte men aldrig hann s\u00e4ga p\u00e5 de f\u00e5 l\u00e4rardagar jag kunde ha parallellt med heltid som l\u00e4kare. Bok = billigare och mer l\u00e5ngvarig kunskapsspridning, hoppades jag. Naivt? M\u00e5ngen skola har f\u00f6rs\u00f6kt engagera mig f\u00f6r en halvdags kvickfix i st\u00e4llet f\u00f6r att t.ex. k\u00f6pa in mina b\u00f6cker till sina l\u00e4rare och ha egna l\u00e4secirklar om dem. Jag tackar vanligen nej till allt som \u00e4r kortare \u00e4n tre dagar. Helst ville jag ha tre veckor! Minst.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4tt uttalet i ryggraden<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5ren 2002-2008 jobbade jag som minnesl\u00e4kare inom \u00e4ldrepsykiatrin. Mitt intresse f\u00f6r neurofysiologi och neuropsykologi f\u00f6rde mig dit. Omsadling? Nej, \u00e4ven det f\u00f6ljde min vanliga r\u00f6da tr\u00e5d: m\u00e4nsklig kommunikation och inl\u00e4rning. Nu \u00e4ven med minne och gl\u00f6mska.<\/p>\n\n\n\n

Alzheimers demens \u00e4r en hj\u00e4rnbarkssjukdom. Ett framtr\u00e4dande drag \u00e4r sv\u00e5righeter att l\u00e4ra sig nya saker, att f\u00f6ra \u00f6ver det senast upplevda (i hj\u00e4rnbarken) till n\u00e5got l\u00e5ngtidsminne (i djupare hj\u00e4rnstrukturer). Hmm… k\u00e4nner vi inte igen precis det h\u00e4r, alla vi som f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra oss ett nytt spr\u00e5k? Vi gl\u00f6mmer snabbt, om vi inte repeterar fler g\u00e5nger. Det visar sig att tales\u00e4ttet repetition \u00e4r inl\u00e4rningens moder<\/em> faktiskt \u00e4r neurofysiologiskt sant! \u00c4ven alzheimersjuka kan l\u00e4ra sig nya saker, men de beh\u00f6ver fler repetitioner av kortare bitar \u00e4n friska g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Ett av flera l\u00e5ngtidsminnen \u00e4r procedurminnet<\/em>. Procedurer \u00e4r s\u00e5dant som vi g\u00f6r med kroppen, t.ex. cyklar eller talar. Det \u00e4r st\u00e4ndigt cirkulerande signaler i enorma hopfl\u00e4tade n\u00e4tverk av nervceller f\u00f6r varje procedur och delprocedur och f\u00f6r associationer till likartade och samordnade procedurer i gigantiska hierarkier. Medan nya saker bearbetas av hj\u00e4rnbarken engagerar procedurminnet andra n\u00e4tverk av nervceller. V\u00e4l in\u00f6vade procedurer sitter bokstavligen i ryggm\u00e4rgen, och drabbas inte ens av Alzheimers. Procedurminnet \u00e4r permanent! Vi kan inte gl\u00f6mma cykla eller tala. M\u00f6jligen bli ringrostiga om vi inte forts\u00e4tter att \u00f6va. Eller s\u00e5 kan man r\u00e5ka v\u00e4lja fel procedur, t.ex. vid l\u00e5ngt g\u00e5ngen Alzheimer \u2013 eller utl\u00e4ndsk brytning!<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det visar sig att molekylerna i en nervcell omformas p\u00e5 precis samma s\u00e4tt vid all inl\u00e4rning, oavsett vad<\/em> vi l\u00e4r oss och oavsett hur gamla eller sjuka<\/em> vi \u00e4r (1 \u00e5r eller 100 \u00e5r): Nya stimuli \u2192 prelimin\u00e4ra<\/em> nervf\u00f6rbindelser. Upprepade stimuli \u2192 allt fastare nervf\u00f6rbindelser. Det fungerar precis likadant i hela livet. D\u00e4r f\u00f6ll \u00e5ldersmyten om ton\u00e5ren f\u00f6r spr\u00e5kinl\u00e4rning pladask. Det enda<\/em> som beh\u00f6vs \u00e4r att \u00f6va, och att med omedelbar feedback \u00f6va r\u00e4tt. Barn f\u00e5r alltid omedelbar feedback. F\u00e5r v\u00e5ra elever det? Barn \u00f6var alltid prosodin f\u00f6rst; det \u00e4r nyckeln<\/em> till spr\u00e5ket. G\u00f6r v\u00e5ra elever det? Att \u00f6va med brytning ger precis samma effekt p\u00e5 procedurminnet som att \u00f6va utan brytning. Samma molekyler. Det \u00e4r inte s\u00e5 att felen p\u00e5 n\u00e5got magiskt s\u00e4tt kamoufleras f\u00f6r nervsystemet tills personen en dag f\u00e5r chansen att uttala r\u00e4tt. Nej, det \u00e4r mycket l\u00e4ttare att lyckas dag 1 \u00e4n senare p\u00e5 kursen.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Omedelbar feedback n\u00e4r man cyklar omkull \u00e4r effektivt f\u00f6r inl\u00e4rningen, det har alla upplevt. Omedelbar feedback med l\u00e4rarhj\u00e4lp \u00e4r lika effektivt. Omedelbar feedback = inom arbetsminnets ca 7 sekunder. Eller allra helst samtidigt<\/em> s\u00e5som sker vid \u00f6vning i k\u00f6r.<\/em> Det finns n\u00e4mligen nervbanor direkt fr\u00e5n h\u00f6rseln till artikulationen, s\u00e5 att inkommande ljud hj\u00e4lper till att styra talorganen r\u00e4tt! Och dito fr\u00e5n synen ocks\u00e5: undvik d\u00e4rf\u00f6r skriven text i b\u00f6rjan! Risk f\u00f6r stavningsinducerad brytning.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

\u201dPerfekt\u201d uttal \u00e4r inte alls om\u00f6jligt att till\u00e4gna sig i vuxen \u00e5lder om man f\u00e5r chansen!<\/p><\/blockquote><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Omedelbar feedback n\u00e4r man cyklar omkull \u00e4r effektivt f\u00f6r inl\u00e4rningen, det har alla upplevt. Omedelbar feedback med l\u00e4rarhj\u00e4lp \u00e4r lika effektivt. Omedelbar feedback = inom arbetsminnets ca 7 sekunder. Eller allra helst samtidigt<\/em> s\u00e5som sker vid \u00f6vning i k\u00f6r.<\/em> Det finns n\u00e4mligen nervbanor direkt fr\u00e5n h\u00f6rseln till artikulationen, s\u00e5 att inkommande ljud hj\u00e4lper till att styra talorganen r\u00e4tt! Och dito fr\u00e5n synen ocks\u00e5: undvik d\u00e4rf\u00f6r skriven text i b\u00f6rjan! Risk f\u00f6r stavningsinducerad brytning.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r eleverna h\u00f6r sig sj\u00e4lva uttala s\u00e5 bra i k\u00f6ren vill de bara \u00f6va mer och mer. K\u00e4nslan av att lyckas \u00e4r vanebildande! S\u00e5dana uttals\u00f6vningar \u00e4r aldrig tr\u00e5kiga.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Sammanfattning f\u00f6r elever<\/strong><\/p>\n\n\n\n