Just nu genomförs en rad reformer inom skolans värld, som bland annat innebär en tioårig grundskola, nya kursplaner, ett nytt betygssystem med en tiogradig skala utan gräns för godkänt och ett förändrat stödsystem med standardiserade tester.
Detta sker samtidigt som vi har ett valår. Med allt detta i åtanke väcktes frågor hos oss i styrelsen för Svariks. Vad kommer att hända med ”vårt” ämne, svenska som andraspråk, efter valet? Vad vill de olika partierna när det gäller ämnet svenska som andraspråk och vad vill de olika partierna med nära relaterade ämnet modersmål?
Därför mailade vi samtliga partier i utbildningsutskottet. De fick möjlighet att besvara en enkät med tre frågor. Två partier har inte besvarat enkäten (L och SD). Nedan har vi plockat ett par viktiga punkter från de svar vi fått.
Om skolan:
S: Kortare kompletterande utbildningar till lärare och ett system med läraraspiranter för att underlätta för obehöriga lärare.
M: Ersätt svenska som andraspråk med grundläggande svenska. För SFI-undervisningen: utöka antalet undervisningstimmar.
C: Språkutvecklande arbetssätt ska genomsyra alla ämnen. Reformera lärarutbildningen så att kunskap om andraspråksutveckling blir obligatorisk.
MP: Fler vägar till behörighet och bättre arbetsvillkor så att fler lärare kan undervisa med rätt kompetens. SFI och vuxenutbildningen behöver bli mer flexibel och kunna kombineras med arbete, praktik, yrkesutbildning och föräldraledighet.
KD: Stärka undervisningen i svenska och svenska som andraspråk samt säkerställa att elever får det stöd de behöver för att utveckla ett starkt skolspråk.
V: Vänsterpartiet är negativa till den tidsgräns för SFI som regeringspartierna infört. Utveckla utbildningen i andraspråk genom att jobba mer med att koppla ihop utbildningen med att eleverna också får arbeta och träna sin svenska på en arbetsplats.
Vilka satsningar på skolan vill ditt parti prioritera efter valet och varför?
S: Resurser till fler lärare, bättre undervisning och ökad studiero. Små klasser för små barn och finansiera det med skolkoncernernas vinster.
C: Öppna upp yrkesgymnasiet för obehöriga elever. Satsa på behöriga lärare.
M: Vi vill införa systematiska screeningar redan i förskolan och lågstadiet, stärka läsningen, säkerställa högkvalitativa läromedel och ge bättre stöd både till elever som behöver extra hjälp och till särskilt begåvade elever.
MP: Staten behöver ta större ansvar för finansiering och likvärdighet. Vi vill även se en reglering av barngrupper i förskolan för att ge personalen bättre arbetsmiljö samt stärka kvaliteten för barnen.
KD: Vi vill se mindre undervisningsgrupper, fler behöriga lärare och mindre administration så att lärarna får mer tid för undervisning. Vi vill stärka elevhälsan genom bättre tillgång till skolsköterskor, kuratorer, psykologer och specialpedagoger.
V: Den absolut viktigaste frågan för Vänsterpartiet är att skolan ska finnas till för elever och lärare, inte för aktieägarna. Därför måste aktiebolag och vinstintresset bort ifrån skolan.
Om ämnet modersmål:
S: Vill stärka modersmålsundervisningen och den nationella minoritetsspråksundervisningen i linje med forskningen på området.
M: Undervisningen ska förläggas utanför ordinarie skoldag för att inte minska elevernas exponering för svenska språket. Vi vill införa legitimationskrav för modersmålslärare.
C: På vår partistämma har vi till exempel beslutat att verka för att elever ska kunna få undervisning i teoretiska ämnen som matematik på sitt modersmål.
MP: Skolan behöver erbjuda ett tillräckligt antal timmar för att eleverna ska ha möjlighet att tillägna sig språket för att kunna använda det vidare i studier och arbete.
KD: Vårt fokus är att alla elever, oavsett bakgrund, ska ges goda förutsättningar att utveckla starka kunskaper i svenska, eftersom språket är grunden för vidare studier, arbete och delaktighet i samhället.
V: Vi ser att det är väldigt viktigt att satsa på en bra modersmålsundervisning genom alla utbildningssteg.
Vi kan, utifrån de svar vi fått, konstatera att framtiden för svenska som andraspråk kan bli ganska olika beroende på vilket politiskt block som får genomslag. Av de svar vi fått kan vi göra följande reflektioner:
Vid en politik i linje med S, C, MP eller V är det sannolikt att ämnet utvecklas genom satsningar på behöriga lärare, andraspråkskompetens och språkutvecklande arbetssätt. Om M:s linje får större genomslag kan själva ämnets utformning förändras genom en övergång från svenska som andraspråk till grundläggande svenska. Samtidigt finns en gemensam nämnare hos nästan alla partier: elever ska bli bättre på svenska.
För vårt ämne är kanske den viktigaste frågan efter valet vilken syn på andraspråksinlärning som ska forma ämnet svenska som andraspråk? Det går en tydlig skiljelinje mellan en syn där framförallt svenska språket prioriteras och där flerspråkighet ses som en pedagogisk resurs i andraspråksutvecklingen av svenska. Det är sannolikt den konflikten som kommer att påverka ämnets framtida innehåll, status och organisering mest.
Text: Annalena Svensson & Maj-Lis Lindholm