Vi bjuder på en artikel från Lisetten 2018:4

Sfi, och Arbetsförmedlingen meningen med livet –
En biografisk arbetsmodell för sfi

Vad kan läraren och skolan göra för att sfi-eleverna ska känna att kurserna har en koppling till deras egna liv? I en tid när alla vill ha ett finger med i planeringen av elevens integration är det mer än bara metodiken i klassrummet som avgör. Kanske är skolans organisation en minst lika viktig faktor.

Som sfi-lärare kan man fundera över hur det man gör i klass- rummet egentligen hänger ihop med resten av elevernas liv. Eller för all del: hur man alls ska få gårdagens lektioner att hänga ihop med dagens.

Det stora politiska intresset för integration har gjort att eleverna har en svåröverskådlig mängd av insatser och program att försöka följa och förhålla sig till parallellt med sfi. Arbetsförmedlingen, kommuner/socialtjänst, upphandlade och andra aktörer är alla inblandade i elevernas planering. En färsk rapport har kartlagt inte mindre än 180 olika arbetsmarknadsinsatser för utrikesfödda enbart i Storgöteborg, varav de flesta bedrivs i tidsbegränsad projektform (Diedrich & Hellgren, 2018). Det är förstås positivt att många vill hjälpa nyanlända och andra ut på arbetsmarknaden. Men man kan undra hur väl alla insatser som sfi-elever deltar i hänger ihop för eleverna själva.

Det pratas, forskas och planeras alltmer kring sfi i kombination med yrke. Det märktes inte minst på Symposium 2018, där ganska många programpunkter handlade om språkutveckling med koppling till arbetslivet. En av föreläsarna, Michael Svendsen Pedersen från Roskilde Universitet, talade om hur man kan få sfi-utbildningen att hänga ihop med både arbetsplatsen och elevens liv och biografi (i väntan på symposieantologin, se Peder sen 2018). Han pekade på tre olika ingångar till hur arbetsplats och sfi kan kopplas ihop: en kommunikativ ingång, en socio kulturell ingång och en biografisk ingång.

Genom den kommunikativa ingången kan vi få syn på vilket språk som faktiskt finns på arbetsplatsen och stötta eleven i att bli kommunikativt kompetent på arbetsplatsen. Genom den socio kulturella ingången fokuserar vi på vad som krävs för att eleven ska kunna få större tillgång till arbetsplatsgemenskapen. Genom den biografiska ingången, till sist, fokuserar vi på vad den enskilda eleven tänker om arbetsplatsen, och vad den egent- ligen har att göra med vem hen är, har varit tidigare och hoppas bli framöver. Enligt Pedersen är de biografiska faktorerna av- görande för språkinlärningen, men också för vad vår utbildningsinsats egentligen gör med människan som är vår elev.

Pedersens resonemang gäller språkutveckling i anslutning till en arbetsplats, exempelvis på yrkesinriktade sfi-utbildningar. Men just den biografiska ingången borde vara minst lika viktig på generell sfi, alltså sfi som inte är yrkesinriktad. Eftersom det är där eleverna oftast hamnar först, utgör ju den generella sfi:n platsen och tidpunkten där man inte bara ska ta sina första stapplande steg ut i det nya språket, utan också välja vad man ska gå vidare med i form av exempelvis yrkesutbildning eller andra vidare studier. Vad händer med den generella sfi-utbildningen om vi försöker ta den biografiska approachen på allvar? Kan vi rentav motverka den splittring som mångfalden av integrationsinsatser orsakar?

En möjlig tolkning av Pedersen är att vi sfi-lärare har mycket att lära av våra kollegor: praktikcoacher och studie- och yrkesvägledare, som ju sitter på delvis annorlunda ingångar och kunskaper för att jobba med eleverna. Deras professioner handlar om att hitta och förvalta motivation och drivkrafter, och förankra elevens beslut om framtiden i personlighet, styrkor och intressen.

Man kan också se på organisationen runt omkring undervisningen. Vilka förutsättningar har jag som sfi-lärare att verkligen se och lära känna mina elever? Tid kan vara en faktor här; en klass jag träffar varje dag kan jag förmodligen coacha bättre än en klass jag träffar två gånger i veckan. Om jag kan dricka kaffe med mina elever ibland får jag andra förutsättningar än om jag inte hinner eller vill.

Och om man nu ska prata om livet, blir det också nödvändigt att vidga perspektivet till alla de där andra insatserna som elev- erna ofta deltar i.

På min nuvarande arbetsplats har vi valt att etablera ett tätt samarbete mellan skolan, Hjälmared folkhögskola, och företaget Samjobb som är så kallad kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen för uppdrag som Stöd och matchning och Förstärkt arbetsträning. Just den mångfald av insatser som kan göra att vardagen blir splittrad för en sfi-elev, försöker vi samla under samma tak och samordna pedagogiskt.

Hela livet måste få plats.
Om man älskar volleyboll kan en skola med volleyboll kännas mer som en del av livet.

För att samordningen verkligen ska nå hela vägen fram till eleverna, blandar vi ihop personal, uppdrag och ansvarsområden så mycket ramarna tillåter. Mitt arbetslag består av tre andra språkslärare, en praktiksamordnare/coach och en SYV som delar arbetsrum. Tillsammans jobbar vi runt ett drygt hundratal elever och deltagare i sfi, etableringskurs, stöd och matchning och arbetsträning. Även om det är olika uppdrag, är deltagarna delvis desamma. Istället för att lämna skolan och åka iväg till arbetsmarknadsinsatsen stannar de kvar, vilket gör att vi kan träffa dem fler timmar i veckan. Genom att lärare, SYV och coach planerar aktiviteter och undervisning tillsammans kan vi få de olika insatserna att bygga på och förstärka varandra istället för att splittra. Våra kartläggningar behöver bara göras en gång, i betydelsen att vi bara behöver lära känna våra elever/deltagare en gång. Men då uppdragen är olika, får vi en bredare bild än vi kanske skulle fått annars.

Det är ett starkt fokus på utgångarna (jobb eller vidare studier) och på språkutvecklingen, men samtidigt är en grundprincip för vårt arbete att det är elevens egen beskrivning av sin situation och sina behov som bestämmer vår planering. Vi vill försöka lyssna på riktigt. Det gör att hela livet måste få plats hos oss: konst, fotboll, barn och föräldraskap, blanketter och oro, glädje och sammanbrott, B-körkort och truckkörkort.

För mina elever blir det mer självklart att man behöver ställa sig frågan om varför man egentligen studerar sfi och vad nästa steg ska bli. På så sätt knyts sfi-kursen enklare ihop med det bio- grafiska. Och där nånstans gifter sig de där upphandlade AF-tjänsterna och folkhögskolepedagogiken förvånansvärt väl.

Praktikcoachen Eskil Hultin i ett av många dagliga samtal med Sahra Mohamed Hussein som fick jobb genom Stöd och matchning, men fortsätter på sfi.

Värt att notera är att som sfi-lärare påverkas även min bild av elevernas kommunikativa mål. Eftersom arbetslivet genom vårt upplägg hamnar nära, blir jag som sfi-lärare tydligare påmind om att jag måste rusta mina sfi-elever att fungera bland svensktalande kollegor på en arbetsplats. Jag tvingas fundera ett varv till på om insändare verkligen är den viktigaste typen av argumenterande text, eller vilka faktorer i muntlig interaktion som egentligen är viktigast för att bli både förstådd och omtyckt som kollega.

Genom vår samordning når vi en liten bit längre än vi skulle gjort annars. Vi hade kanske kunnat nå hela vägen om vi själva hade kunnat erbjuda samtliga insatser som våra elever är inskrivna i. Men det är ju till sist en fråga om politisk vilja och inriktning.

Källor:
Diedrich, A. & Hellgren, H. (2018). Organizing Labour Market Integration of Foreign-born Persons in the Gothenburg Metropolitan Area. Göteborg: Gothenburg Research Institute.
Pedersen, M. S. (2018). Samspil – sprogdidaktiske tilgange til arbeidsrettet andetsprogsundervisning. I: Sprogforum 66 15-23.

Mikael Johansson Holmström arbetar som andraspråkspedagog och coach på Samjobb och Hjälmared folkhögskola i Gamlestaden i Göteborg. Han har jobbat ett tiotal år som lärare på sfi och yrkesinriktad sfi. Nyligen startade han Facebook-gruppen Yrkesinriktad svenska, en mötesplats för andraspråkslärare, yrkeslärare, arbetsgivare och praktik- coacher.


Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *