Rosengård rapporterar – En likvärdig undervisning, men hur?

Svariks följer samhällsdebatten och jobbar för svenska som andraspråk, undervisning och skola som rör flerspråkiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malmö i Sydsvenskan. I årets första nummer av Lisetten tar vi del av försteläraren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspråkig miljö. Hon arbetar på Rosengårdsskolan och genom hennes artikel får vi konkret inspiration och vägledning av bland annat cirkelmodellen.

Artikel publicerad i Lisetten nr 1 2021
Text och bild: Sofie Nilsson

På Rosengårdsskolan möter vi elever från världens alla hörn, vissa elever saknar helt skolbakgrund och vissa elever har gått delar av grundskolans tidiga år i sina före detta hemländer. För de elever som kommer nyanlända till oss på skolan finns inget annat alternativ än att börja i helklassundervisning med ordinarie klass. Någon förberedelseklass finns ej inom vår organisation vilket innebär en utmaning för oss lärare pedagogiskt, metodiskt och didaktiskt. Nedan skildrar jag min undervisning i en klass av både nyanlända elever och svenska som andrapråkselever.

På Rosengårdsskolan arbetar idag 100 personer varav 36 är grundskollärare, 32 behöriga och fyra är inte behöriga. Övrig personal är speciallärare, specialpedagoger, förskollärare, elevassistenter, fritidspedagoger, logoped, administration, skolsköterskor, två kuratorer, vaktmästare, skolbibliotekarie, IT-pedagog och sex stycken i ledning.
Källa: Rosengårdskolans administration utifrån Malmö stads register Extens, mars 2021.

Systematiskt kvalitetsarbete 
På Rosengårdsskolan har vi ett tydligt årshjul för vårt systematiska arbete, bland annat har vi vid två tillfällen per termin så kallade målkonferenser. Dessa innebär att samtliga undervisande lärare markerar alla elever med en färg i ett gemensamt dokument baserat på var eleven ligger kunskapsmässigt. På det sättet visualiseras de elever som anses ha möjlighet att nå målen inom en lite kortare tidsram och samtidigt får man en bild av vilka kunskapskrav eller övergripande förmågor som eleverna är i behov av att utveckla. Utifrån det färgkodade dokumentet diskuterar sedan samtliga undervisande lärare vilka färdigheter eller förmågor som eleverna behöver utveckla och sedan ta vi gemensamt fram en plan om hur vi vill organisera och planera vår undervisning. 

Cirkelmodellen 
När jag får mina elever i årskurs fyra gör jag alltid en treårsplan i form av ett årshjul så att inte någon av texttyperna glöms bort. Vinsten med att arbeta enligt denna struktur är att jag och eleverna tydligt ser hur deras skrivande utvecklas genom åren. I årskurs fyra tar varje texttyp cirka 6-8 veckor att gå igenom ordentligt medan vi kan gå igenom en hel cirkelmodell på en vecka med fantastiskt resultat i årskurs sex. Treårsplanen kan justeras efterhand beroende på hur eleverna utvecklas. 

Att arbeta med cirkelmodellen har visat sig vara en framgångsfaktor som lett till en positiv kunskapsutveckling och vi kan också ana högre resultat på de nationella proven, även om  jag just nu inte kan styrka det med källa. 

I den första fasen introduceras eller repeterar vi lärandematrisen som jag skapar till varje skrivuppgift. Lärandematrisen tydliggör vad som krävs på varje kunskapsnivå. Tydligheten  innebär att eleverna får en förståelse för vad de behöver utveckla  för att komma vidare i sitt skrivande. 

I denna första fas lär vi i oss mer om det vi ska skriva om genom att tillsammans läsa tidningsartiklar och genretypiska texter. Vi ser även filmer och spelar ibland Kahoot. Vi använder oss också ofta av någon kooperativ struktur som till exempel Arket Runt. I Arket Runt ställer läraren en öppen fråga, till exempel ”vad vet du om våra världsreligioner?” Eleverna skriver allt de vet på varsitt blankt papper och skickar efter en stund sina papper till eleven som sitter bredvid. På detta sätt hjälps gruppen åt att ta fram fakta om det som ämnesområdet handlar om.  

En annan lärmetod som vi ofta använder är Fyra Hörn med målet att utveckla elevernas argumenterande muntliga förmåga och därmed kunna framföra sina åsikter. Fyra Hörn innebär att jag som lärare säger ett påstående, till exempel ”jag får lov att bli kär i vem jag vill”. Eleverna ställer sig i olika hörn där varje hörn representerar en ståndpunkt, ja, nej och kanske. Eleverna ska sen motivera sina val muntligt. 

Nästa steg är att titta på exempeltexter skrivna av före detta elever. Från början skrev jag egna exempeltexter men det tog väldigt lång tid och oftast blev det texter som eleverna inte kunde  känna igen sig i. Sedan jag började spara gamla elevtexter känner jag att nivån på elevernas texter har höjts. Mitt tips är att man med fördel kan visa en elevtext skriven av en elev i åk sex för eleverna i fyran för att öka motivationen för skrivandet. Förut om att använda elevtexter tittar vi även på lärobokstexter eller andra texter för att ge eleverna mer exempel på en textgenre.  

I fas två har jag valt ut vad det är vi ska fokusera på inom den texttyp som vi arbetar med. Det kan handla om gestaltande beskrivningar, styckesindelning, dialog och variationen i språket  som vi tränar genom att lära oss exempelvis tidsord och sambandsord. Dessa språkliga drag har jag med i mitt årshjul vilket underlättar för mig och eleverna att hela tiden öka kvaliteten på texterna. 

När vi kommit fram till fast tre skriver vi en text tillsammans, eleverna säger och jag skriver. Här förhandlar vi om språket och innehållet. Denna del kan jag uppleva som ganska krävande då det är många elever som vill vara aktiva och delta i samtalet och förhandlingen kan ta lång tid. Genom dessa förhandlingar kom mer vi in på såväl struktur som språkliga drag, meningsbyggnad  och stavning. Den gemensamma texten skriver jag alltid på dator så att vi kan gå in och redigera i texten. Hos många av våra elever är ordföljden, prepositioner och avsaknaden av språklig variation en stor utmaning. Genom att jag leder skrivandet i denna fas kan jag visa eleverna att man kan variera språket genom att till exempel slå upp synonymer för att på så sätt variera språket. Ett extremt bra hjälpmedel som synliggör överanvändandet av olika ord är ctr f. Den använder jag flitigt i min undervisning. I denna fas får eleverna med fördel använda sina modersmål vilket ofta för vårt gemensamma skrivande framåt.

Som stöd i det gemensamma skrivandet använder vi enkla tabeller med stor framgång där strukturen finns till höger och sedan skriver vi i kolumn till vänster. Med hjälp av våra modersmålslärare får eleverna stöd att översätta stödstrukturen.

När eleverna kommit lite längre i sitt skrivande och ska repetera en texttyp kan man med fördel göra del tre av cirkelmodellen i  par eller grupper. Man behöver inte heller skriva en hel text utan kan välja att utveckla just den del som eleverna tycker är svår.

I fas fyra väljer jag oftast att eleverna skriver en text på egen hand. Till sin hjälp har de vid behov stödstrukturen och lär matrisen och elever som som behöver stödmeningarna får gärna använda sig av dem. Dessa stödmeningar har vi tillsammans byggt upp under arbetets gång och de är ofta tagna från exempel texterna som vi djupdykt i under fas två. Stödmeningarna kan också utgöra startmeningar som till exempel:  
”Min åsikt är att . . .”.  

Stödmeningar
En viktig byggnad inom judendom är…
Judendomens symbol är…
Judarnas heliga bok är…
En ritual inom judendom är…
En viktig berättelse inom judendom är…
En levnadsregel för judar är att man ska…
En judisk högtid är…
… är en viktig person inom judendom.
Inom judendom finns … 

Avslutande reflektioner 
Min uppfattning är att om eleverna ges tillgång till stödstrukturer så används de vid behov, de elever som kommit längre i sitt skrivande avstår oftast. Genom att tidigt arbeta med en metod, med samma ”scaffolding” (Gibbons, 2006) lär sig eleverna vårt gemensamma arbetssätt vilket resulterar i att lärmiljön är god. Det kooperativa inslagen bidrar till att eleverna inte tar ansvar  enbart för sitt eget men även för varandras lärande. Detta arbetssätt stöds av den forskning som idag bedrivs om differentierad undervisning. Att till en början ge eleverna stöd men  sedan ta bort stödet successivt är en av grundpelarna i mitt sätt att arbeta. Allt stödmaterial är alltid tillgängligt för alla elever i  mitt klassrum (se bilder).

Digitala hjälpmedel som exempelvis talsyntes och stavningsprogram är en naturlig del av vår ledning och stimulans. Röstinmatning används ofta för att prata in sin text om man ännu inte  är så säker på att skriva och Google translate för att översätta enstaka ord från sitt modersmål. När eleverna skriver på egen hand finns det elever som först skriver på sitt modersmål och  sedan får de hjälp av en modersmålslärare att översätta texten. Det viktigaste är att alla elever får känna att de kan delta på sina villkor. 

Kamratrespons är en oerhört viktig del av undervisningen och även här underlättar datorn som arbetsredskap. Efter kamratrespons är det lätt att på datorn ändra i sin text. När alla fått respons av minst en klasskamrat ger jag respons antingen på gruppnivå och ibland på individnivå och efter det ändrar eleverna i sina texter igen. Om det finns möjlighet att skriva till en mottagare, till exempel en blogg, en annan klass, ett författarsamarbete eller en skrivtävling så märker jag att eleverna anstränger sig mer och verkligen vill att det ska vara en bra text. 

Sedan jag började systematisera mitt arbete och började använda mig av cirkelmodellen i min undervisning ser jag att elevernas skriftliga förmåga utvecklas väldigt positivt.

Att undervisa elever med en så spridd bakgrund är utmanande men också utvecklande och oerhört inspirerande.